848 - det föränderliga landskapet

Tog en liten cykeltur idag, vädret var typiskt Mars här, solglimtar, mest mulet, kraftig vind med stötar som ibland innehöll större eller mindre mängder vatten. Men några bilder blev det. Motvind och mjuk väg tar mycket på cykelns batteri. 

Gav mig iväg för att avnjuta fågellivet på ängarna, men landskapet hade snabbt förändrats, ängarna var borta, vatten överallt. Vägen försvann ner under vattnet, dumt att fortsätta, ingenstans att kliva av, och hur länge håller packningarna tätt i navmotorn?

Det enda att se när jag vände var att starflocken nu var mycket större än sist. Det blev att dra till dammarna, vinden förde mig dit. Såg att sothönsen och skäggdoppingarna och det vanliga knölsvanparet hade kommit. Rördromen var tyst, eller så kunde den inte överrösta vinden. På en pinne i vattnet där svarttärnorna brukar sitta om sommaren, där satt skarven i sin finaste dräkt.

Men den gillade inte sällskap.

Så eldriften förde hem mig, där fanns en del blomster som börjat slå ut, scilla t.ex. och svällande persikoknoppar. Kejsarkronan på bilden under slår snart ut, knähög redan. 

Till sist rosenplister, som sprider sig och växer som det vill. Här i gräsmattan. De flesta hade förgiftat den för länge sedan, men jag tycker den är fin, så den får hållas. 

Sen blev det inte mer bilder, horisontellt iskallt småspikregn drev in mig med blöt kamera. 

844 - på spaning efter den tid som kommer

Enligt tiodygnsprognosen har jag den sista varma soliga dagen idag, sen får vi se vad Mars för med sig efter det. Det gick fint att läsa tidningen vid söderväggen, varmt och gott. Sen fick det bli ett varv runt huset med kameran, alltid något som händer i vegetationen. En del vintergäck började redan bli överblommade, men resten lyste vackert i solen. 

Botaniska krokus växer i mattor här och där.

De gör sig i motljus

Spridda över gräsmattan (en platt yta mest grön, innehållande en del gräs)

Det blir färgindelat, så en blå pensé passar in här. Växer också vilt i gräsmattan. 

Sen blir det gult. Som ni ser finns det ingen barjord i min trädgård, inget krattat. Det är mer natur, men kontrollerad lagom mycket. 

Inne har hibiskusen vaknat till i solskenet. Just denna stod utplanterad hela sommaren i en rabatt.

Sen blir det rött, här en röd knopp av kinesisk buskpion.

Röda är också aprikosträdens knoppar, som spricker upp alldeles för tidigt. Men kanske kan det bli bra om det bara håller sig lite kallt nu. 

Opp opp rabarberknopp

Ett hopp inomhus igen. Julstjärnan ska få bli ett litet fönsterträd, ja - trädliknande. Den planteras ut i rabatten om sommaren, och trivs utmärkt så, blir lite större för varje år. 

 Åter ut i rabatten. Lungörten har också lockats i blom av dagens sol. Små blommor tidigt och stora blad om sommaren. 

Sen blir det grön färg. Kejsarkronan har bara blad, inga blomstänglar ännu som tur är. Men den tål mycket frost. Tulpanbladen är också rätt stora, men inga blommor. 

Vit färg till sist, krokus.

Den ödmjuka snödroppen.

Första tusenskönan. 

Till sist ett hopp in igen, ett gäng vita phalenopsis inköpta för 30 kr st på Plantorama, Englandsvej, Amager och med utmärkt kvalitet. 

840 - vårkänslor

Kom ut en stund idag, men väntade till mitt på dagen så isfläckarna var borta, säkrast så med cykel. Solen värmde riktigt, tog ut en stol efter cykelturen och en god bok. Mycket folk hade lockats ut, de flesta tog det lugnt och njöt av dagen, andra flåsade iklädda färggrann spandex. 

Livsnjutare parkerade här.

Familjer tog vara på vädret.

Sumpskogen har börjat göra skäl för sitt namn efter regnen. 

Avslutar med en trädgårdsrunda, vintergäcken slog ut.

Den vildväxande krokusen är tidig.

Vildsådda penséer dyker upp här och var, de är köldtåliga, men lite naggade i kanten. 

Julrosen har blommat sedan i julas, börjar se något härjad ut nu. 

740

Norrland, det är stort. En del av Taigans enorma skogsbälte. I en blandning av vara piggare sommartid och lagom blandning mediciner lyckades jag ta mig dit till en plats som heter Veniksel. Det är ingen stor plats, inget att kalla samhälle direkt, men några byggnader finns där. Närmaste orter är Morjärv och Töre. Ett hus att bo i och en omgivande natur som är fantastisk, det var en underbar utflykt. Huset ligger på ett näs i Töre älv och den omgivande naturen har gott om vilt,  det är väldigt sällan en människa rör sig där. I älven simmade bävrar, älgar tuggade på gräs i närheten, renar promenerade på vägen, och en björn hade skitit 10 meter framför dörren.      

     Det regnade hälften av dagarna, temperaturen skilde sig drastiskt från Skåne. Men oljeeldning fanns. När jag kom hem igen kändes det tropiskt hemma. Tror jag trivdes bättre med Norrlandstemperaturen.           Huset sett från älven, lagom varmt ute.            Mitt i natten gick solen upp åt detta hållet över älven. Åt andra hållet gick solen ned samtidigt såg det ut som. Mörkt var det aldrig.              Regnet var uppfriskande.          Och solen vilsam.         Innemys i regnet.         Familjen var det vi hälsade på, det blev mest bilder på dem så klart.  Här står en och drömmer.         De här drömmer om storaborren.        Jodå, han fick en gädda.     

677 - cyklar mig varm

Det blev en cykeltur i dag igen, men med start utan bestämt mål. Vinden var skoningslöst kall, och det gällde att röra på benen för att behålla tillräckligt med värme, på våren är det en himmelsvid skillnad hur det känns på fria slätten eller vindskyddad bland träd.     

   Stannade först till vid sjön, men nej, inte mycket att se där.        Passerade Björket, där fanns inte mycket som fångade mitt intresse          över motorvägen, inte mycket trafik, och där vid tvärbron är Sveriges lägsta punkt.       Det byggs i en väldig fart snart sagt överallt.       Men det gör inte kanadagässen ännu, de hade kommit idag, betade på fälten och simmade i ån.        Det gick att få bilder på dem. Tog fågelbilderna i dåligt ljus med en Olympus pm2 samt Panasonic 45-200. Olympuskameran är rätt långsam, har gott om små knappar som mina vintervantar aktiverar mest hela tiden. Ibland blir det bilder, ibland filmsnuttar, ibalnd RAW, ibland jpeg, ibland exponering efter 3 sekunder och lite hur som helst. Kom underfund med att det gällde att hålla i objektivet och sedan kameran med höger hand i pincettgrepp. En sann utmaning som kräver en ängels tålamod.      De allestädes närvarande ankorna.          Skrattmåsar också, såväl äldre        som yngre                En sothöna        Till sist denna blyga figur