Bilnostalgi

Kunde inte låta bli att lägga ut de här 3 bilderna, föreställande en Volvo 144 - 68. 

Bilen köptes 10 år gammal för 10.000, kördes 10 år, såldes för 1.000, och jag tror faktiskt den rullade 10 år till. Kvalitet vet jag inte, mer grovsmide. Men den gick att reparera tämligen enkelt, till skillnad från dagens bilar, som är 100% elektronikberoende. Köpte Volvos original verkstadshandbok, där alla toleranser stod, alla mått. Reparerade precis allt på den, kunde varenda skruv. Bilen var stark som en traktor, och jag kom alltid fram, på något sätt. Hastighetsmätare behövdes egentligen inte, den lät olika på olika hastigheter. Och hade en mängd olika egenheter. 

Här svetsar jag. Strippade bilen här och där ibland, lagade alla rosthål med 1mm stålplåt jag värmde körsbärsröd och formade. Sprutade sen Tectyl inuti och utanpå. Denna metod hade högre hållbarhet än originalet. Gick bra att hårdlöda kylare också. Fortfarande ger doften av varmt stål en härlig känsla. En utflykt till Kolmårdens djurpark med barnen. Mamma fick sitta mellan barnen i baksätet, så slog de inte ihjäl varandra. Tältet på taket. Jag körde i stort sett på grusväg hela vägen upp, ibland på känsla, för alla småländska grusvägar verkade inte vara kartlagda. Gillade att köra grusväg, älskade uppställ. Innan Åtvidaberg körde vi på en evighetslång ödeväg benämnd lersnoken. Den slutade i en nerförsbacke just innan Åtvidaberg. Där lade elen av, bilen rullade i nerförsbacken in i orten, den första byggnaden var Volvos reservdelsförsäljning, där en ny jordkabel inköptes. I Kolmården dog den, det var kolet i fördelaren. Tog en snickarpenna ur bagaget, tog ur blyertsen, och satte den mitt i fördelaren: perfekt, det höll hela vägen hem. Genom lejonparken blev det svettigt, sommar, rutorna uppe för lejonen, och full värme för bilen ville överhetta. Men ack så mysigt var det, en tidig morgon vid en småländsk sjö. 

2016-10-08 21:12   präntare

Äventyrligt med den trotjänaren, fina bilder för framtiden och kommande generationer.
🙂

2016-10-08 21:34   Vibybo

Tack Hans-Åke. Det är nog bra att veta något lite om sitt ursprung.

2016-10-08 21:47   Terje71

Guldbilder och en fin berättelse!

Svar från Vibybo 2016-10-08 21:58

Tack Terje!

2016-10-08 21:59   Måns H

Man blir nostalgisk! Såna här bilder startar minnen.

(Vilken bildoktor! Kolet i fördelaren är väl inte det först man letar reda på - eller hade det krånglat innan också?

Jag hade en bil med konstiga problem med misständningar vid högre varvtal, kunde köra 105 men inte 115. Verkstan hittade inget fel. Det tog mig flera månader att hitta felet, tändspolen.)

Svar från Vibybo 2016-10-08 22:10

Tack! Alltid bäst att leta efter enkla lättfixade fel först, utesluta dem. Har hjälpt mig. Exempelvis brustna kablar, jordningar m.m. Men numera har jag bara kört nya/nyare bilar sen Skoda Felicia kom -96.

2016-10-09 02:02   Otten

Härliga bilminnen

Svar från Vibybo 2016-10-09 07:49

Många tack Per!

2016-10-09 08:39   Mikael Jakobsson

Fina minnen och är själv uppväxt med en Volvo 164. Många minnen från den bilen under barndomsåren.

Svar från Vibybo 2016-10-09 08:54

Tack Mikael. Två jag kände då hade en sådan, lite lyxigare, men törstig.

2016-10-09 11:40   Margareta Cortés

Nostalgi är härligt och du verkar ha varit en fena på att hålla bilen rullande.
Vi hade också en Volvo som maken skruvade och fixade med, ibland tittade jag på delarna och undrade om det kunde bli en bil av det där igen. Men heter den Volvo så rullar den ju.

Svar från Vibybo 2016-10-09 12:10

Så sant! Så länge den inte förvandlas till en Volo under körning, är det o.k. Det var väldigt mycket skruvande på den tiden, nu är jag glad att slippa det. Men ändå läser jag nyfiket i tidningen Moped, mycket lockande i den. Ge din man ett nummer av den tidningen i överrraskningspresent!