Allhelgona, rätt kamera för väder och Skanning.

Denna helg liksom många andra blev det en snabb tur till kyrkogården. jag brukar försöka ta med mig något "bättre " i kameraväg dit för att ta någon fin bild på alla ljusen och natten och stämningen. Den här dagen fanns där inte samma lust och regnet strilade ned precis hela tiden från att jag åkte dit tills jag åkte hem.

Med mig hade jag min gamla Fuji X-T1 med en vädertätad 16mm f2,8. Så det blev inte mycket fotande alls, utan några  bilder på vägen mot stationen innan kläderna dröp av vatten.

Inte lika mycket folk som det brukar vara tycker jag, men en del tappra människor hade ändå börjat vandra dit i grupper speciellt då mörkret föll och de vackra ljusen började skymta överallt över skogskyrkogården.

Idag söndag var det något bättre väder, och jag gästade som hastigast vår egen Vallentuna kyrka för an visit till minneslunden och gravarna där.

Men sedan kom regnet igen och nu sitter jag hemma med en kaffe, morotskaka och skannern igång för att försöka skanna av en hel del gamla och nya bilder med min lilla plustek. Alltså inget snabbt företag för dom som vet!

Men jag har hittat en hel del gamla bilder från min mor och far, så dessa med tanke på helgen ska bli mysigt att få se.

En helg i nostalgin och minens tecken.

Ha det gott och hoppas ni fick en fin stund vid gravarna och med era minnen

/Over and out...

Halloween, ny film och vintage gluggar.

Goddagens!

Glad Halloween eller hur man nu säger.

Den är ju redan över i och för sig, så kanske är det snarare glad allhelgona som blir mer relevant.

Ser mer fram emot de vackra ljusen på kyrkogårdarna än de målade ansiktena som springer runt och kastar ägg om man inte har godis hemma.

Fast där är jag nog ensam, och framförallt barnen verkar älska denna Amerikanska högtid och har nästan ingen vetskap om det som händer samma vecka med gravarna och ljusen och att tänka på de som gått hädan.

Här hemma blev det inget stort firande, men en parad nere på det lokala torget och lite bus eller godis med tillhörande skelett sminkning innan.

Blandade bilder med M240 Elmarit 28mm och Nikon Df 24mm

Paraden i sig varande inte länge och plötsligt var Halloween över lika snabbt som det infann sig.

Hem och äta pumpa bakelserna för att ordentligt säga farväl av den. 

Den här veckan fick jag äntligen tag på en film jag velat prova ett tag till mina analoga kameror. Cinestills Nya 400D som ska vara lite som Fuji Natura eller Superia från de recensioner jag sett. Har dock inte hunnit testa den ännu men har iaf 3 rullar som trevliga Gofoto hade fått in. Nuförtiden får man försöka lägga färg film på hög eftersom de försvinner från hyllorna lika fort de kommer upp.

Ska försöka fota åtminstone en film denna helg så kanske det dyker upp någon bild från detta i kommande bloggar med lite åsikter.

Jag fick även tillbaka 4 rullar både svartvitt och färg denna vecka som jag försöker skanna klart, alltid sådan otrolig tillfredställelse att få tillbaka film från labbet och se vad man lyckats och misslyckats med då man fotade filmen. Inte alltid bara positivt då förstås, men precis som när man fiskar får man ju inte alltid napp!

Blir lite av de bilderna i nästa inlägg tänkte jag.

M240, Summicron 50mm f2,0 

Under veckan gjorde vi mindre utflykter till bland annat en nyinvigda lekpark i närheten, åka tåg är alltid rogivande och denna gång ut till Kårsta på landet i vallentuna var det tomt på tåget och barnen fastnade i att se saker passera utanför fönstret, något jag alltid gillar att fånga med någon medtagen kamera.

Sist men inte minst provade jag också att adaptera mitt Takumar 85mm f1,8 på min Fuji X-T1 bara för att se karaktären och känslan i det lite i färg då jag oftast har det på min spotmatic och fotar svartvitt annars.

Här är några av bilderna från den promenaden.

Kunde inte motstå en i svartvitt ändå....

Fuji X-T1, Takumar 85mm f1,8

Nu är det som sagt snart helg. Önskar er en trevlig sådan och ett fint "firande" av Allhelgona med de vackra ljusen och höstmörkret.

Som motpol till mörkret delar jag några sista bilder från en promenad längs Långholmen med början vid slussen, dessa tagna längs med vattnet en vacker höstdag.

Leica M240, Elmarit 28mm f2,8

Fridens!

/Over and out...

Foto dipp, utställning och mer höst.

Lite av en uppföljning på hösten från mitt föregående inlägg. För mig innebär början av hösten iaf lite inspiration med alla färger, men samtidigt infinner sig desperationen i takt med att ljuset försvinner mer och mer. Visserligen gillar jag grå himlar och dimma med mera, men just avsaknaden av ljus och de få timmarna man har på sig inan det försvinner ger mig lite ångest. Så inget fan av årstiden som sådan.

I övrigt måste jag säga att jag har något av en dipp i min inspiration och mitt fotande. Antagligen beror det på en mängd faktorer som inte har så mycket med själva fotografin i sig att göra eller eller mitt sug efter det. Men mer att göra med läget i världen, årstiden och en dryg period i mitt yrkesliv just nu. Lite ovädersmoln som förhoppningsvis blir något bättre snart och inte för min skull utan för alla de arma människorna som lider runt om av olika skäl. 

Men visst har jag tagit mig iväg ett par gånger med kameran ändå. Jag var på en väldigt trevlig utställning för någon helt sedan av min gode vän Per Olsson fre Karlstad som höll den på Birkagatan vid Oak island gallery. Utställningen "The spirit of Extacy" var en samling av hans foton över en lång tid och var ett urval han hade gjort för denna.

Per var också något av en mentor för mig över åren sedan jag studerade foto under honom för många år sedan. Så förutom att titta på fina bilder var det trevligt att träffa honom men också andra vänner jag inte sett på väldigt länge.

Här släpade jag med mig min M240 och vogtlander 35an för att plåta lite bakom kulisserna som jag tänkte kunde vara kul för honom också att ha sedan.

Var dock en källarlokal med väldigt lite ljus, och M240 är inget "ljusmonster" så det blev vad det blev, men trevligt att få något minne med sig från tillfället.

Där fanns också en väldigt trevlig duo( Broken Doors ) som spelade musik och som känt Per ett tag, det blev ett trevligt inslag under kvällen.

Annars var lokalen också hos Oak island gallery riktigt trevlig och passade bra in med Pers foton och stil.

Annars har det inte hänt mycket.

Med mindre ljus plåtar jag nog ännu mindre analogt. och har nog mest varit runt med min M240 eller X-T1 då den tål vädret bättre.

Har dock varit runt lite med min Spotmatic och Voigtlander bessa för att plåta lite och öven testa några nya objektiv till min Spotmatic.

Analog ungdom, M240 

Patricia, "I demand a raise" M240.

På väg, Voigtlander Bessa , Voigtlander 35mm f1,4 och trix.

I Väntan på Pjäs, Voigtlander Bessa, VL 35mm f1,4 och trix.

Voigtlander Bessa, VL 35mm f1,4 och trix

Nu blir det inte mycket mer denna gång. Men förhoppningvis bjuder nästa helg på hyfsat väder så man kan komma iväg med kameran lite.

Här i Vallentuna har nästan löven fallit, men fick med mig barnen ut bland färgerna innan regnet kom.

Ha en fin vecka!

/over and out...

Nyckelviken, Höst och Leica M240.

Hej! Har inte hunnit med så mycket bloggande på sistone, men här kommer en liten uppdatering efter mina "Analoga Sommar" inlägg jag kört och kommer fortsätta med några gånger. Detta inlägg blir dock en parantes om hösten som är i full gång med allt vad det innebär. Mest regn och rusk men denna helg bjöd till trots på sol och en behaglig temperatur.

Så jag passade på att ge mig ut både Lördag och Söndag beväpnad med en analog mellanformat kamera och Kodak gold film, men också min Leica M240 + Elmarit 28mm som jag tyckte skulle passa bra för att dokumentera lite härliga höstfärger.

Hade nog inte varit vid Nyckelviken sedan jag var yngre med min mor och far, och har inga direkta minnen från detta heller. Men jag vet att det var en plats min far pratade ofta om och att de nog var där när han var ung en del också.

Så Roslagsbanan mot stan och sedan buss från slussen ut mot  Nacka i det fina vädret och sedan en del orienterande för att til slut närma mig skogen runt om Nyckelviken.

En av kriterierna för att åka någonstans är såklart ett bra fik, och det såg lovande ut med en Herrgård på bilderna jag googlade fram innan angående Nyckelviken.

Upp till bevis dock tänkte jag då magen kurrade efter en rätt lång resväg.

Mellan träden såg jag hustaken som jag antog var Herrgården och några andra hus som omgärdade Nyckelvikens trädgård. En förnämlig anläggning med växthus och en mycket vacker trädgård med äppelträd och andra blomster som låg jämte Herrgården och gården runt.

Efter en snabb promenad i Trädgården gick jag raskt över till Herrgården som låg tvärs över området.

bakom Herrgården skymtade ett underbart vackert landskap med iaf en del höstfärger. Såg lovande ut, men först kaffe!

Väl inne visade sig utbudet inte vara så otroligt stort, men en del lunch att välja på och några trevliga bakverk. Jag riktade in mig omgående på blåbärspajen med vaniljsås men en bryggkaffe till det och en salami brie surdegs macka som "förrätt".

Jag har nästan alltid med mig en påse med ett ägg och russin som färdkost ifall jag plötsligt befinner mig någonstans utan fika( inte ofta det händer, men ibland går jag rätt långt och då behövs det lite energi!) så det och mackan fick bli en bra förrätt till kaffet och pajen.

Jag satte mig på Herrgårdens backsida med fikat och blickade ut över den fantastiska utsikten och de höga bergs väggarna på andra sidan viken.

Efter fikat skyndade jag mig ut bakom Herrgården och började varandra runt i Nyckelviken. Det var en hel del folk ute, men lagom för att platsen ändå skulle kännas harmonisk och inte som en turist fälla man ibland kan hamna i ( hej fjäderholmarna! ) då man tänker sig en fin dag med lugn  och ro.

Vid viken bjöds man på en väldigt vacker utsikt, och följde man med längs med kusten så gick man runt och såg istället ut över stan som man såg på andra sidan med ett vackert ljus från solens strålar.

Klart att människan skulle göra sig påmind i den natursköna miljön med en mastodont båt för att störa utsikten just när man stod där och beundrade utsikten...

Den försvann dock rätt snabbt, och efter att jag lämnat skocken av folk bakom mig som samlats för obligatoriska selfies med Finlandsbår i bakgrunden, tog jag mig ned mot vattnet där jag var nästan ensam. Underbara dofter från vattnet slot emot mig och här var ljuset så vackert då solen strålade genom höstlöven ned över sanden.

Jag kände mig klar och gav mig tillbaka upp men tog en annan väg tillbaka genom skogen för att komma ännu längre upp mot en annan utkiksplats som vette ut mot andra sidan stan och Kaknästornet och annat runt Stockholm. Kände också hur dålig kondis jag faktiskt hade då jag nådde toppen lite andfådd mötandes andra som var påväg nedför som log lite förbarmande mot mig då jag passerade.

Två Tjejer satt och åt en god middag där uppe vid träborden och vilken fantastisk utsikt dom hade över vattnet och staden .

Jag strosade runt ett tag och tog lite bilder, sedan vände jag tillbaka mot Herrgården för ett snabbt besök på toa innan kosan styrde hemåt igen.

Jag passerade det söta lilla tornet i trädgården och vinkade av platsen med stadiga steg mot bussen som visade sig vara ganska långt bort vid Nacka sjukhus.

Trött men belåten åkte jag mot stan, som det ofta blir fastnade jag vid något annat intressant som hände inne i City, den här gången en demonstration för kvinnorna i Iran.

Så hemma var jag inte på än några timmar.

En bra dag.

/over and out...

Analog sommar Del 2: Konica pearl 4.

Så då var det dags att göra ett litet inlägg igen med en analog favorit kamera och lite tankar och ordbajseri om varför.

Detta mekaniska under på bilden ovan är alltså en Konica pearl 4, en mellanformat folder kamera med 645 format på negativen. Det innebär ca 16-17 bilder om allt går vägen vilket är rätt trevligt om man är van vid 6x6 eller likande då man får lite färre bilder i slutändan.

personligen har jag inget problem med 645 formatet, men jag vet att många som plåtar just mellanformat föredrar kanske 6x6 tex.

Men det man får istället med en sådan här liten och smidig kamera är ofta värt det man eventuellt tycker att man "förlorar" i det formatet.

Den här lilla underbara kameran har snabbt blivit en favorit för mig när det gäller kameror, inte bara för jag tycker att bilderna verkligen har en speciell känsla och blir bra, men också för kamerans väldigt trevliga bygge och känsla när man fotograferar med den. Det känns som ett stycke foto historia och byggkvalitet och konstruktionen när man manövrerar reglagen och öppnar och stänger kameran är verkligen sinnrikt utförd på ett sätt som ger en fantastisk känsla.

Den är så pass smidig att få med sig i kamera väskan att den ofta glider ner tillsammans med en annan slr eller kanske en digital spegelfri kamera eller liknande.

Alltid kul att kunna ha med sig en mellanformat kamera OCH en 35mm och kanske välja två olika filmer för att få med sig lika olika typer av bilder hem för att framkalla.

Hur fick jag tag på denna? Jo, som vanligt blir det oftast lite tur och också sedan en trevlig upplevelse med ett möte där man möter en annan foto intresserad nörd av film kameror eller fotografiska prylar. Och så var det också i det här fallet. den låg utlagd på blocket för 5000 nyservad och med en del av texten som berättade lite om kameran. 

Jag hade aldrig fastnat för en folder kamera tidigare, utan tänkte alltid att de såg lite krångliga ut och också sårbara med sin bälg och andra delar då de blev blottade och letade oftare efter andra typer av mellanformatare  som jag riktade in mig på.

Den ända mellanformat kameran jag har annars är en Rolleiflex, och det är helt klart också en av mina favorit kameror. Det är ju som bekant för vissa just 6x6 format, och tar också i mitt tycke en annan typ av bilder med en annan karaktär. Därför tar de inte tid från varandra eller överlappar varandra i min utrustning känner jag. Utan fyller snarare sin funktion på olika sätt. de tar båda bilder jag gillar, men den ena kommer fram vid "speciella" tillfällen medan den andra följer med väldigt ofta när jag dokumenterar min omgivning.

Konica pearl4, Ilford HP5 film

Konica pearl 4 är alltså den fjärde och sista kameran i en serie med "Pearls" och den mest sofistikerade. "Konishiroku" eller Konica producerade denna i skymningen av välbyggda folder kameror i metall December 1958. Ett par månader senare släppte tex Nikon sin Nikon F och fotografer och entusiaster gick snabbt över till SLrs från andra tillverkare som var tidigare med dessa. Fuji släppte även sin Fujica GS645 som tog död på 120 folder kameror med väg med sin plast kropp och smidiga design.

Men Pearl 4 var en topp i historian av deras egna folder kameror och andra kameror och det finns få konkurrenter från den tiden som kan mäta sig med kvalitet och prestanda från Konica Pearl 4. den som kommer närmast är kanske Zeiss Super Ikonta A, men det finns finesser och kvaliteter som trumfar även denna kamera hos en Konica pearl 4.

Kameran var till och med så väl ansedd att Konica planerade en jubileums kamera år 2000 då Nikon hade gjort sin Nikon S3, men då de inte hittade ingenjörer till att sätta ihop en Konica pearl 4 igen så gick planerna i stöpet, men bara att tankarna fanns där visade hur högt dom värderade den i deras historia.

Konica Pearl 4, Kodak Gold 200. Drottningholm.

Lite om själva designen. Objektivet är ett Konishiroku Hexar 75mm f3,5. Det är ansett som ett av de bästa fasta objektiven som finns, och är av tessar typ med fyra element i tre grupper. Ger väldigt skarpa bilder ( när man sätter skärpan! ) och rika fina färger. På en 35mm kamera motsvara det ca 45mm med f1,4 i bländare för att få ett hum om vad för typ av bilder man kan förvänta sig.

En annan sak som de som känner till denna kamera har läst om och söker upp den för är dess sökare som är otroligt fin och ljus att titta igenom, något som just folder kameror från den här eran inte kunde skryta med. Så har man glasögon är den ett utmärkt val för de som har detta.

Slutaren är en "seikosha" leaf shutter och är även den väldigt avancerad och en av de bättre gjorda för den här typen av kameror. Och förutom att vara väldigt tyst har den också ett skydd som gör att man inte oavsiktligt får dubbelexponering och är stängd för damm och annat och ska vara väl skyddad mot detta. och du kan vara lugn med att plåta med tider ned till 1/15 utan stativ och ändå få till skarpa bilder.

Filmen matas fram semi automatiskt. Och du använder en av hjulen på ovansidan för att hjälpa till med frammatningen.

Laddningen av kameran är väldigt enkel och intuitiv och görs genom att vrida på de två hjulen på undersidan för att öppna luckan och sedan dra fram filmen med hjulet på ovansidan tills ett rött märke markerar innan  ruta nr 1.

Den kan användas med blixt som precis hade börjat bli populärt på den tiden, och det finns några enkla inställningar för detta.

Ett selfie stand finns på framsidan av kameran att fälla ut om du vill ta en bild av dig själv.

Avtryckaren på pearl 4 sitter på själva "dörren" du öppnar för att fälla ut objektivet och bälgen, och det kan kännas lite ovant att trycka av och hålla kemarn samtidigt innan man vänjer sig. och att plåta horisontellt känns även det lite skumt då du måste vrida den åt andra hållet och komma åt avtryckaren. Men det är en vanesak även om det kanske kunde ha lösts på ett annat sätt.

Konica pearl 4, Kodak Gold 200 vid Sergels Torg Stockholm.

Att välja exponering med kameran kan vara lite märkligt i början, men det görs med ett såkallat LV system där du drar ett litet reglage på framsidan av objektivet så att du samtidigt ställer både bländare och slutare samtidigt. Vill du lösgöra dessa från varandra gör du det på ringen runt objektivet. men kan sedan använda LV reglaget för att flytta om så tid/bländare synkar i olika ljusförhållanden, något som när man lärt sig gör det hela lite snabbare att ställa rätt exponering.

När man sedan valt rätt exponering "laddar" du slutaren med en spak på ovansidan av gluggen och kameran är redo att avfyras.

Skogskyrkogården, Pearl 4 Kodak Gold200 film.

När man lärt sig att använda kameran är den otroligt rolig att plåta med. Jag äskar denna kameran. Och när man är ute med den är det en kamera alla lägger märke till fast på ett roligt sätt. Ingen verkar bry sig om det blir fotade, och om de är intresserade har det alltid varit positivt bemötande.

Negativa saker med kameran, hmmm för mig i min mening inte många ( om man bortser från att det är en film kamera utan automatik år 2022).

Den är lite klurig att lära sig, och det finns inte mycket info om kameran på nätet, men den finns. Något enstaka klipp på youtube, det är en ganska ovanlig kamera och det tillverkades runt 4000 exemplar så den är inte så lätt att få tag på heller. men den finns på Ebay men är rätt så dyr och lär inte bli billigare.

Olika miljöer runt Stockholm, alla tagen med Kodak Gold200.

Det finns även lite olika accessoarer till kameran. jag fick ingen väska till den men det ska finnas en fin väska som iof även den är extremt svår att få tag på.

Jag använder en handleds rem som jag satt i stativ fästet och eftersom kameran är relativt liten och lätt funkar den rätt bra att hålla och gå runt med så.

Det finns ett motljus skydd att få tag på, jag har dock inte sett något här i sverige, men finns på Ebay, annars duger ett 30,5 mm andrahands motljusskydd fint. Man måste dock ta av det varje gång man stänger kameran.

Finns även en del filter på nätet att få tag på.

Kan jag rekommendera denna kamera? det kan jag verkligen med råge. Hittar ni en Pearl 3 eller helst 4 för ett ok pris, köp den. det är en kamera ag kommer behålla tills den stupar.

Om ni är ute efter en kul, vintage kamera smidig nog att ta med sig överallt som ger fina bilder så är den given.

Ha en fin höst nu så ses vi på Fotosidan eller på gatorna med en kamera i handen!

/over and out...