Grått grått men lite färgglatt, händelserikt och soligt också

Ett par bloggdagar har försvunnit för annat ska också hinnas med. Nödtroftigt foto har det dock blivit ändå. Mottot "man tager vad man haver" passar fint till fotovardagen också. Här i alla fall en rapport om tur/retur 60 mil.

PS. En liten luring döljer sig i en av bilderna. DS.

Nästan som en byväg i norra delen av landet. Fast det är E4.

Det blir en aning bättre sikt och underlag, genast får många brådis. Vi har inte det för vi har båda erfarenhet av hur snabbt allt kan gå på tok. Maken har halkat genom ett broräcke vid ishalka och jag har vurpat av E4 vid Kista i snöoväder.Bilen med maken landade på marken vid broänden. Jag med ett barn bredvid och en annan i magen landade mjukt i snön i stället för att krocka med bilen jag var på väg att köra om och i stället för att hamna bland träden eller mötande trafik. Änglar, finns de? Nej, tror inte det, men vi har haft tur.

Lyssnar på vår nuvarande favoritlåt nr 1. Den raspira rösten passar väldigt fint till låten.  

Snösvängen är ute.

Eftersom det har blivit bättre underlag och sikt lämnas lunken på 80 km/h.

Nästan framme.

Njuter av den underbara miljön i Gamla Linköping.

Hon väntar på husse och matte som är inne och köper godis. Själv är jag lika svag för schäfrar som för sheltisar. Det blir så när man har själv haft hundar av dessa raser. Äntligen en vacker färg på bajspåsen! Passade på att klappa på vovven, men förstås först när matte och husse var på plats.

AJ AJ AJ! BILEN ÄR BARA EN VECKA GAMMAL! Och den är vår... Detta blev en lite annorlunda och ganska osannolik upptakt till kvällens begivenhet, musikalen Chicago på Östgötateatern....

Hemåt. Sovit illa under natten så jag snarkar bort hela sträckan mellan Linköping och Stockholm. Vi båda har ovana att bli lite trötta vid körning och turas om att köra i vanliga fall. Inte idag, men som tur är var bara jag trött. 

Passande låt till vädret fast fel månad. Ok då, det är snöblandat....

En liten avstickare i Stockholm.

Nästan hemma, passerar Vaksala kyrka och Vaksala kyrkby på Uppsalaslätten. Börjar piggna till.

Den här synen chockade mig ett antal år sedan. Inte ett fjäll i sikte förstås, men att det inte fanns den minsta antydan till något litet berg eller kulle, det var deprimerande, tyckte jag. Nu känner jag mig hemma och tycker om att få syn på min hemstad på det här sättet efter att ha varit borta från stan.

Ingen kaffepuff utsläppt nu, men man känner dock nästan lukten när man ser huset...

Röd tråd med vatten

Kameran med t&r jobbet även idag. Kul. Fast problematiskt att det på det här sättet samlas lite mycket bilder i datorn, till tveksam nytta dessutom. Ett olösligt dilemma som väl alla här på FS tampas med.

Morgondimma vid Islandsbron:

Svandammen ett par minuter senare; det börjar dra ihop sig för de arma stackare änderna och svanen Alexander... Minns den gångna vintern.

Här en annan stackare fast utan koppling till vatten, han verkade vettskrämd över den första riktiga kylan, nästintill paralyserad.

Hemåt via Geijersdalen, "sedan dess har det flutit mycket vatten under broarna", bra övning att repetera svenska idiomatiska uttryck när tillfället ges. Är dålig på idiomatier och talesätt, brukar bli fel genom att ord byts till en annan, ordföljden blir en annan och så är hela poängen som bortblåst. Och sedan kommer man ifrån ämnet... 

Tillbaka vid Svandammen. Alexander verkar må finemang efter förra vinterns operativa ingrepp. Någon ny fru lär det inte bli för hans del, han har ju avverkat tre stycken. Åtminstone en dog till följd av våld från den våldsamma maken. Sörjde han den förra frun må tro? Eller var han bara elak? Men vacker är han allt.

Åter vid Islandsfallet. Ytterligare jultecken - julgirlanderna glimmar och strålar på Carl Gustaf.

Förargligt. Eller?

Systemkameran håller på att lägga av... Trist. Upptäckte det någon timme sedan när solen tittade fram mellan mörka moln och det blev ett sådant fint ljus över nejden. Fram med kameran, men varken fokus eller diverse rattar fungerade. Vardagskameran = familjekameran = semikompaktkameran fick en chans i stället. Resultat enligt ovan.

Ovan beskrivna situation har hänt ett par gånger tidigare. Vad kan det vara? Vill kanske inte veta. Får nämligen kanske en riktigt bra anledning att fortsätta med mina planer för en ny kamera. Har gått i sådana tankar ett tag. Bearbetning av den äkta hälften pågår. Han fick ett gott skratt någon vecka sedan när jag påstod att "min kamera står i vägen för min utveckling som fotograf". Alla medel är tillåtna och alla argument är goda nog när det gäller.