Att ha sin sämsta kamera med sig...

Gröna Lund i går kväll: en vacker varm kväll, förhöjt biljettpris, glada människor, full fart på scenerna. Stora scenen = Sven-Bertil Taube. Lilla scenen = Expanders . Vid lilla scenen vilt buggande, så väldigt svenskt, vid den stora scenen musik som alla svenskar har en relation till (tror jag). 

Numera tycker jag att bugg är riktigt kul, har ju dansat bugg och en del andra fartfyllda dansvarianter lite halvseriöst 1½ år. Dansbandsorkestrarna däremot är inte min grej riktigt, men i Expanders tappning (pop och rocklåtar) är till och med ett dansband ganska ok. Taube är jag kanske inte heller någon jättejättestor fan av heller, men ändå kom huden att knottra sig där jag stod vid sidan om scenen, väldigt nära (att jag hamnade så nära fattar inte jag, borde inte ha gått med tanke på det stora intresset med massor med folk). Vilka fotomöjligheter man fick! Tänka sig att få fota Lill Lindfors eller Håkan Hellström (hemliga gäster båda två) på bara fem meters avstånd!

Det var bara det att jag inte hade den bästa kameran med mig. Någon klok har ju sagt  den bästa kameran är den kamera man har med sig. Och nu hade jag inte tagit med en endaste kamera, inte ens N8 fick hänga med för när man buggar flyger grejerna ur fickorna. Det vill säga: sämsta kameran jag hade med = ingen kamera alls!  

Vad ska man nu illustrera texten med när varken svensk bugg, svensk Taube och väldigt mycket svensk Lill Lindfors (som ju har sina rötter i Finland) eller Håkan Hellström inte har förevigats varken digitalt eller på film? Svaret är givet: med bilder från en svensk Midsommar!

Snö? Nej nej...

Isberg? 

Sommaren är här , nästan, eller den riktiga våren i alla fall. Och fortfarande tror vi att den verkliga sommaren blir fin... 

Känner för lite sommarbilder i kväll

Hagel, snöblandat...  Visst hade vi det bättre i somras! Med en av bilderna nedan (tagna i somras) deltog jag i en fototävling i höstas. Temat var TVÅ. Hade väldigt svårt att välja vilken jag skulle skicka in. 

Tävlingen utlystes på mitt jobb, alla anställda fick rösta bland de 60-tal bidrag som hade skickats in. Jag vann inget pris, men det gjorde inget, det var ett roligt arrangemang ändå! Allra roligast var förstås att se allas bidrag!

Bilden nedan har jag haft som skrivbordsbild på jobbet genom hela vintern. Helt emot mina principer. Jag brukar ha en vinterbild på skrivbordet under vintern, men man kan väl ibland frångå från sina rutiner.

Sommar? Eller vinter?

För er alla som är trötta på den evigt långa vintern, i likhet med Anneli....

Och något för oss alla andra...