Bröllop - exakt på dagen ett år sedan - Det gångna året del 7

Ett år sedan gifte sig en av döttrarna. Jag hade ett litet "hemligt" uppdrag att fotografera alla gästerna  för en minnesbok som brudparet skulle få som en gåva. Detta var ett lagom uppdrag för mig, genomförde det under tiden brudparet var på en åktur i omgivningarna efter vigseln. I kyrkan tog jag inte en endaste bild, efter vigseln ett fåtal, under festen däremot blev det en hel del. Hade ju förstås varit roligt att få bilder i kyrkan också, men som brudens mor var jag fullt sysselsatt mentalt ändå... 

Dagen före: den blivande bruden i farten med förberedelser.

Prästen, en före detta granne till oss, är en ärtig kvinna. Hon susar till sina uppdrag i en röd sportbil cabriolet. Notera detaljerna i bilen...!

                           Brudens syster musicerade så vackert i kyrkan.

Brudparet är tillbaka från sin åktur. Nu kan festen börja! De hade sjungit en osannolikt vacker duett i kyrkan och på festen fick vi höra den ännu en gång. Inte ett öga var torrt... 

Brudens föräldrar hade förstås också blivit förevigade... Av naturliga skäl stod jag inte bakom kameran, men den var i alla fall min, inställningarna var mina och platsen hade jag valt....

Brudparet har inte lagt ut sin duett "You Raise Me Up" på Youtube och skivan som de hade spelat in (alla gäster fick den!) finns inte tillgänglig. Men andra inspelningar finns ju, här Westlife.

Inlägget tar upp min följetång från januari Det gångna året... Bättre sent än aldrig...

Vilken fotodag - mycket hann fångas upp, men dagen toppades av Arlanda!

Min gårdag var fylld av fotografiska aktiviteter i olika genrer: cityscapes & broar & gatuliv & natur och grönska & fågelfoto i Stockholm, bilder tagna under den raska lunchpromenaden. Lite senare blev det ett besök på ARLANDA bakom kulisserna, ett besök som Per ”Otten” hade ordnat. Uppskattat! 

Därefter blev det hundfoto med en samojedvalp i fokus. Ljusförhållandena var kassa under de stora ståtliga träden på Ulleråker och lite kväll var det ju också vid det här laget. Valpen Ladie var ytterst svårfångad för hon hade hundkompisar att stoja med... Det hade kunnat bli lite båtbilder  dessutom något senare (inga träd skymde sommarkvällens ljus från himlen), men just denna kväll passade jag på att träna på ett distanserat förhållande till fotandet. Kameran var med och inga bilder blev det vid Skarholmen i Uppsala. Otroligt men sant!

Lite huvudbry blev det om vilken genre ska få visa upp sig här i bloggen i kväll. Kanske ska jag välja Arlanda ändå för det var nog den mest spännande miljön i går ändå. Snabba Lena har publicerat bilder från Arlanda redan i går kväll; hoppas ni har sett dem för de är verkligt fina!

De omaka tvillingtornen. Vem innehar grindvaktsfunktionen här? En framtidsdröm är att få komma in innanför dessa grindar också för ett bättre fotoläge.

Propellerplanen har det där lilla extra...

Några snygga landningar fick man också fota. Bilderna blev inte lika snygga varje gång dock...

Längtan efter att få flyga iväg till länder långt borta tilltar....

Är det OK att jag fotar dig...?

Ja, det var det... 

Trafiken med inkommande plan var påtagligt tät...

Och startande också... 

Per till vänster. Johan, också fotofikare, dök upp lite senare efter att ha fullgjort sin arbetsdag på Arlanda.

Lena och jag i farten som synes...

Vi var inte helt ensamma på flygplatsen... Utöver de 20.000 anställda (eller något ditåt) fanns några passagerare också....

Nog hade man kunnat stanna ett tag till... Per sade till slut lite försynt: "Hör ni, vi måste nog iväg för jag måste hem..."

Suzanne Vega - she was here!

I går kväll var Suzanne Vega i stan, närmare bestämt på Katalin, på sin enda konsert i Sverige. Jag gillar hennes röst väldigt mycket och i vissa låtar blir den rent utav hypnotiserande. Musiken präglas överlag av en lågmäldhet där låttexterna är viktiga, men visst kan hon vara rockig också. Suzanne Vega har haft ett par stora hits, Luka och Tom's Diner, men någon storstjärna blev hon väl aldrig. Det är inte synd om henne för det; det som hon har åstadkommit räcker väl mer än väl? 

Livet har gått på högvarv på sistone så det hade inte blivit av att förboka några biljetter. Lite väl sent (= kl 20 - konserten skulle börja kl 21) började vi diskutera om det överhuvudtaget var någon idé att försöka få tag på biljetter. En halvtimme senare var beslutet fattat, ett försök skulle det bli och blir det inte Suzanne Vega så får det bli ett glas på något uteställe i stället. Hoppade in i duschen kl 20.35 (skönt efter den hemska klibbiga dagen), en kvart senare var vi på väg och kl 20.57 var vi framme. Fullt i lokalen, men fortfarande fanns det plats för två stycken! Tack för det för det blev en minnesvärd kväll för mig!

Befriande och uppiggande att uppleva en chosefri och okonstlad stor artist live!

Angående fotografering i lokalen sade hon förresten ungefärligen så här, efter några framförda låtar och efter att en del blixtar hade också avfyrats: Ja... jag ser att det är många som fotar här ... skulle ni vilja vara snälla (och här tänkte jag, oj, jag måste nog gömma min kamera även om jag inte är skyldig till blixtarna)...när konserten är klar så skulle ni vilja vara så snälla och gå in på min Facebooksida... och ladda upp alla bilder där ... så alla kan se dem!

En fin låt - The Queen and the Soldier

Lite tuffare - Solitude Standing

Mer av det tuffa - Men in a War. Tycker förresten att hon har fått in en välkänd Rolling Stones-slinga där...  

Storhit Tom's Diner i olika versioner, varning, kan bli lite tjatigt...:

• En avskalad version helt utan instrument, imponerande att kunna framföra detta i konsertsammanhang - arrangemang 1:
• En variant med instrumental uppbackning ("Officemiljö"...) - arrangemang 2:
• En rockigare variant med mycket trummor (obs varning för dålig bild- och ljudkvalitet) - arrangemang 3
• En flottare version i flottare sammanhang, med en symfoniorkester - arrangemang 4

Att ha sin sämsta kamera med sig...

Gröna Lund i går kväll: en vacker varm kväll, förhöjt biljettpris, glada människor, full fart på scenerna. Stora scenen = Sven-Bertil Taube. Lilla scenen = Expanders . Vid lilla scenen vilt buggande, så väldigt svenskt, vid den stora scenen musik som alla svenskar har en relation till (tror jag). 

Numera tycker jag att bugg är riktigt kul, har ju dansat bugg och en del andra fartfyllda dansvarianter lite halvseriöst 1½ år. Dansbandsorkestrarna däremot är inte min grej riktigt, men i Expanders tappning (pop och rocklåtar) är till och med ett dansband ganska ok. Taube är jag kanske inte heller någon jättejättestor fan av heller, men ändå kom huden att knottra sig där jag stod vid sidan om scenen, väldigt nära (att jag hamnade så nära fattar inte jag, borde inte ha gått med tanke på det stora intresset med massor med folk). Vilka fotomöjligheter man fick! Tänka sig att få fota Lill Lindfors eller Håkan Hellström (hemliga gäster båda två) på bara fem meters avstånd!

Det var bara det att jag inte hade den bästa kameran med mig. Någon klok har ju sagt  den bästa kameran är den kamera man har med sig. Och nu hade jag inte tagit med en endaste kamera, inte ens N8 fick hänga med för när man buggar flyger grejerna ur fickorna. Det vill säga: sämsta kameran jag hade med = ingen kamera alls!  

Vad ska man nu illustrera texten med när varken svensk bugg, svensk Taube och väldigt mycket svensk Lill Lindfors (som ju har sina rötter i Finland) eller Håkan Hellström inte har förevigats varken digitalt eller på film? Svaret är givet: med bilder från en svensk Midsommar!

Efter regnet... - här också...

Ordlösa speglingar.