Diversefotografen
Tänder också ett ljus
Det har hänt förr. Vansinnesdåd i USA. Skolskjutningar i Finland. I Tyskland. Bombdåd här och där i världen. På nära håll. I Finland på ett köpcentrum ett antal år sedan. Nyligen i Stockholm fast utan andra offer än gärningsmannen. Människans historia är kantad av vapen och våld och nya sätt att tillämpa båda delarna. Ibland är offren givna (soldater i krig), ibland mindre begripliga som offer (civilbefolkning i krig, folk som upplevs som hot av någon anledning, folk som råkar befinna sig på "fel plats").
Tankarna går till offrens anhöriga i Norge i denna stund. Ett föräldrapar beskrev i en finsk tidskrift nyligen den långa och svåra väg man har att vandra som anhörig till våldsoffer vid en skolskjutning. Vägen är säkert lika svår vilken våldssituation det än handlar om, men massmord har ändå något skräckinjagande över sig och som för in en extra svårighet för anhöriga i bearbetningen av traumat.
Men det finns ytterligare anhöriga att tänka på - gärningsmannens-/männens anhöriga. Föräldrar. Syskon. Mor- och farföräldrar. Mina tankar går även till dem. Ett par år sedan hade Helsingin Sanomat en artikel där föräldrarna till "bombmannen" (en mobbad gymnasiekille) i Helsingfors berättade om tiden före och efter det inträffade. En vanlig familj vars liv slogs i spillror. Hela livet tog plötsligt en helt annan inriktning.
Man behöver inte vara religiös för att uppleva att religiösa miljöer erbjuder den eftertänksamhet och stillhet som man ibland kan behöva, till exempel vid händelser av detta slag. Naturen har också något tröstande i sig vilket några har visat via rofyllda naturbilder här i bloggen. Här är mitt bidrag i samma anda, i eftertankens tid. Hur kan något så ofattbart ondskefullt ske? Vad är människan kababel till?
Sett på sjön...
Allt möjligt överraskande kan hända när man kombinerar vatten och vind. Det behöver nödvändigtvis inte blåsa särskilt mycket, det kan hända ett och annat ändå. Somliga farkostar är dock mer ranka än andra och konsekvenserna kan bli därefter.
Lungt och stilla, en och annan vindby hör förstås till på Mälaren så fort det blåser någon sekundmeter.
Aj aj...
Ingen fara visst, man har ju varit med förr....
Vad har hänt här då? - Elproblem ombord.
Nedan några äldre bilder från min gamla kamera.
Spännande segling i friska vindar med tvåkronor....En fock utöver storseglet skulle höra till i vanliga fall, men i starka vindar får man nog med problem även utan en sådan.
Spännande segling kan hastigt omvandlas till en kamp mot naturens krafter i det lilla formatet.
Tjejerna längst fram har koll eller så är instinkterna starka nog. Killarna i tvåkronan längre bort har det inte lätt heller.
Puh, allt gick vägen!
En sekund senare....
Tjejerna har problem igen....
... men det är killarna som går omkull.
Hjälpen är snabbt på plats.
Men kompisen då?
Hans huvud guppar precis intill aktern på tvåkronan.
Det är svårt för två stycken att komma upp i tvåkronan när vindarna friskar på, tur för kompisen att följebåten finns. Han dras upp där.
Allt väl, men nu får det vara nog!
Tvåkronorna är inte speciellt ranka, men blåser det upp till närmare kulingstyrkan är inget säkert längre. Ungefärligen samma händelseförlopp som ovan har jag upplevt själv på en kurs med dessa tvåkronor. Själv var jag rorsman en del av tiden vilket var mycket nöjsamt; rolig segling! Min seglarkompis och jag var dock yttrest nära att gå omkull vid ett flertal tillfällen i byar på minst 14-15 m/s. Ingen av oss två ombord tillhörde den unga generationen, men vi var förvånansvärt viga och snabba i reaktionerna när nöden krävde det! En av tvåkronorna gick omkull precis i det skede när kursledningen bestämde att vindbyarna hade blivit lite väl starka och oberäkneliga. Besättningen ombord på båten som gick omkull bestod av två herrar, en av dessa var hjälplärare (enda tvåkronan som hade en lärare ombord). Detta var visst ingen trygghetsgaranti! Skador av det inträffade? Japp, ett par borttappade glasögon.
Och han här kämpar på. Nu för att komma ur. Hur gick det med elproblemen? - Olösta fast någon typ av magi löste alltsammans ett par dagar senare!
Speglingar och självporträtt och lite annat - Det gångna året del 8
Semestertider, semestertider... Ibland blir semestern som man har tänkt sig, ibland inte. Kollade igenom bilderna från augusti förra året och vad ser man!? Skönt, avkopplande på många sätt, vi gjorde inte mycket alls. Och visst fanns där det där också som skulle kunna kallas för arbetsläger! Det handlar ju sådant som ska fixas: reparationer, målning, snickrande och byggande, vedhuggning, röjning i urskogen. I Blekinge antar växtligheten väldigt snabbt karaktären av en urskog om man inte ser upp. Sveriges trädgård? Jo, jag tackar, skulle kunna heta Sveriges djungel också!
Min tålmodige medföljare på irriga fotofärder tar igen sig i väntan på... vadå..?
Han väntar på att jag ska få till BILDEN. För säkerhets skull hade jag hela tiden en kamera i handen och en hängandes runt halsen; detta ska jag sluta upp med. Jag jagade i alla fall efter ett motiv på temat "Två", här vid Ivösjön, se nedan. Fotopausen var på sitt sätt "onödig" för jag skickade inte in denna bild eller någon annan heller från Ivösjön till fototävlingen på min arbetsplats. I stället stod valet mellan dessa bilder .
Bilden har jag gjort så liten som möjligt för egentligen passar den inte in här.
Men här är det jag som väntar, utanför matbutiken, tillsammans med vår Micki. Motorcykeln var så fin och glänsande. Som tidsfördriv är en kamera alltid bra att ha till hands. Mannen som passerar, vilka stora ögon han gjorde, ungefär som att "VAD sysslar hon med...?"
Naturliga speglingar.
Natur - stad - nöjesliv - Det gångna året del 7.2
Vad sägs om det här? En viss fotofirma annonserar på en helsida idag om attraktiva kameramodeller med attraktiva (?) priser. Värstingen - 59.990 kronor. Näst värst 42.680 kronor. Därefter mindre värst - 19.400 kronor. Börjar ju arta sig. Priserna är utan objektiv. Är det månne tro ett tecken på att en mental process mot undergång, orsakad av fotomani, har startat när man börjar studera sådana här annonser? Finns det någon återvändo?
Så, från det högst privata i går hoppar jag nu raskt över till andra miljöer än gårdagens inlägg om bröllop. Allemansrättens landskap, vidare till en huvudstad i ett grannland, slutligen avslut med världsliga nöjen i samma stad.
Det blåser en hel del i mitten av juli kring Mälaren anno 2010. Så även förstås på Mälaren. Här är det Ekoln som nästan är som en mindre insjö fast den är en del av Mälaren.
Broholmen utanför Sigtuna.
Det var inte bara fint och vackert under juli 2010, det lovades även storm och före stormen var det riktigt riktigt torrt någon vecka i Mälarområdet. Bilden är från ön Slandökalv i Mälaren, inte så långt från Södertälje.
Helsingfors nästa: Uspenskikatedralen.
Storkyrkan.
Och det blev kväll.
Och det blev en natt vid Vanha Kauppakuja. En fin natt med glada människor och trivsam musik. En del svenska "klassiker" spelades också, bl.a. Eva Dahlgren som är högt älskad i Finland.