Snö? Nej nej...

Isberg? 

Sommaren är här , nästan, eller den riktiga våren i alla fall. Och fortfarande tror vi att den verkliga sommaren blir fin... 

Känner för lite sommarbilder i kväll

Hagel, snöblandat...  Visst hade vi det bättre i somras! Med en av bilderna nedan (tagna i somras) deltog jag i en fototävling i höstas. Temat var TVÅ. Hade väldigt svårt att välja vilken jag skulle skicka in. 

Tävlingen utlystes på mitt jobb, alla anställda fick rösta bland de 60-tal bidrag som hade skickats in. Jag vann inget pris, men det gjorde inget, det var ett roligt arrangemang ändå! Allra roligast var förstås att se allas bidrag!

Bilden nedan har jag haft som skrivbordsbild på jobbet genom hela vintern. Helt emot mina principer. Jag brukar ha en vinterbild på skrivbordet under vintern, men man kan väl ibland frångå från sina rutiner.

En historia som inte kan berättas

Ofta utgår jag från ett slags handfast berättelse i mina blogginlägg. Antingen är en händelse, ett händelseförlopp, en resa (i vid bemärkelse) eller dylikt utgångspunkten. Kanske är självaste bilder utgångspunkten för en berättelse via littera (bokstäver).

I dessa bilder nedan finns också en berättelse, framförallt i bild nr 2. Bild nr 1 kommer från samma trakt och hänger på sitt sätt ihop med nr 2. Dock är själva historien omöjlig att berätta i ord, just här, på grund av etiska skäl. Bilderna får tala.

Björkfeber - telepatiska smittvägar

Det har visst grasserat någon typ av björkfeber här i bloggvärlden. Själv trodde jag mig vara skonad, visste absolut inget om den under min ledighet men si... det verkar finnas någon telepatisk smittväg mellan fotointresserade. Eller en virtuell kan den kanske kallas för. Noterar stilla att min ledighet har resulterat i ett antal björkbilder i vilket fall. 

Den långa körsträckan, 2 x ca 600 km, gav rika möjligheter till mer eller mindre dåliga bilder i farten under de sträckor man agerade passagerare.

 Tycker mig ana någon småländsk björk...

Här finns det garanterat några björkar

Min favoritbild, vill gärna att dessa är björkar, men minns inte säkert. Tycker att det ser så ut i alla fall.

Nu flimrar det inte i ögonen längre. Björkar, garanterat.

Sovande Han 1 mellan björkarna. En rastplats någonstans i Sverige. Bilderna publiceras med ett något slags "villkorat tillstånd".

Sovande Han 2.

Sovande Han 3.

Sovande Han 4.

Någon var här. När?

Ingen var här.

En björk i klor på sin sköna mördare. Knappt något levande kan överleva en murgröna.

Garanterat giljotinerade björkar fast med något slags aura fortfarande.

Oväntat besök - något att frukta?

Som några redan har noterat hade Pia-Kristina fått oväntat besök i helgen. Undertecknad stod för överraskningen! 

Årligen brukar vi besöka fiskebyn Hörvik vid våra turer till Blekinge/Listerlandet och nu var det alltså dags igen, per cykel denna gång från Hällevik. En underbar tur denna underbara dag. Och vad ser vi när vi rullar fram där längs havet i det pittoreska Hörvik? En båt som heter Pia-Kristina! Det kan knappast finnas många Pia-Kristinor i lilla Hörvik?! Blicket lyfts mot huset som står närmast. Där måste hon väl bo? Det är bara att ta reda på det!

Vi var som gamla vänner från första stund!

Akta er; jag kan dyka upp var som helst....!

Några vyer i gult och blått från Hörvik och dess omgivningar:

Jag kunde helt ogenerat ställa mig och fota mot fönstren i byn; ingen vet ju vem jag är! Utom Pia-K förstås.

Natur och modern industri i samklang med varandra. Eller?

Naturen bjuder färgprakt utan like. Har aldrig sett både vitsippor, blåsippor och gulsippor samsas om våren samtidigt. Här hände det, men nedan får gulsipporna ståta ensamma.