IQ död fiskmås

sa man förut om nån som inte fattade så mycket. Fast det här är en död trut, oklar hur mycket den fattat i sitt liv. Lite ovanligt att se tycker jag, från min horisont, även om de dör de också.

I morse låg jag på bryggan och tittade opp. En lärkfalk passerar självsäkert, fullständigt kontrollerat. I oansträngd glidflykt, hur bär de sig åt? Nån kamera hade jag så klart inte.

Ett hörn av trädgården

I trädgården. Piondags är nästan över.  Och den blå salvian som blommar och signalerar att om inte skörden är gjord nu så är det snart lite sent. Och om några veckor är det cikorian, både den från Balingbo på Gotland och den frösådda från Slovenien. Mangold, betor, zucchini, kål, lök. Allt står i lådor, det är inte långt ner till berghällen här. I fågfelbordet göder vi mamma och pappa trast, alla traktens talgoxar och de granna nötskrikorna ost och bröd och frön från köket.. (Har ni tänkt på att nötskrikan nästan alltid ser ut som den är ute på ofog, lite fräck, lite tjuvaktig. Eller hur jag nu ska beskriva det.) I alla fall ett litet, litet hörn av det goda livet.

( Och här är det svårt att tänka svartvitt)

Ett litet misstag

Ett fönster är hårt och inte en genväg. Den här gjorde misstaget, i brådskan. Det är mycket att styra och ställa med i dessa dagar. Och så går det fel. Sen blir du, en smula ömhjärtat placerad i den mjuka mossan bakom boden. Och skalbaggar och andra kommer snabbt att känna doften av din lilla döda kropp. Ja, de lär kunna känna den på kilometerlånga avstånd. Hur de nu beter sig. Och så är det inrättat, inte vist utan bara att det är så. De gör jobbet och de gör det så gärna, så kuggar i kretsloppet de är.

Gul värld

I dag en tur till de närmaste kobbarna och skären. Fotografera blommor och växter.   Torkan, det kommer visserligen en liten skvätt vatten då och då, och det svala vädret gör att växtligheten verkar ligga en liten aning efter. Låt vara att klimatet ligger en eller två veckor efter i skärgården men ändå. 

I den gula fetknoppens värld bor de små röda, oklart vad de heter och vad deras roll i väven är. Men här bor de. Ett rödpricksliv.

Micro Nikkor 55mm är en bra glugg trots 40 år på nacken.

Konstnärsporträtt 2

Läste nyligen en dödsruna över Ola Terje som jag nämnde i ett tidigare blogginlägg. Som fotograferade konstnärsporträtt framför allt i sydsverige. Bläddrar åter i publicerat material med hans signatur. Och hittar fortfarande nya öppningar och nya detaljer i bilderna. Samtidigt ser jag, när jag läser runan och ser andra namn dyka upp, att den fotografiska världen är mycket liten.
Jag bidrar den här gången med en bild på konstnären Kajsa Haglund. Ungefär så här vill jag tolka hennes ganska fragila men ändå kraftfulla bildvärld.