Gnestaplanksfrossa!

Den 26 juli närmar sig med stormsteg. Då blir det fotoutställning i Gnesta. Våndats med vilka bilder jag ska visa. En lagom blandning med svartvita gatufoton på olika människor. Olika städer - Stockholm, Rom, Prag, Budapest. Så är det tänkt!

Igår mejlade jag tio bilder till Crimson. Fick dem redan idag i postlådan. Det är inte långt mellan Stockholm och Eskilstuna. Väldigt snabb leverans i alla fall.

Printarna är härliga att se på. En del detaljer kanske kunde varit annorlunda. Helt mitt fel men såna erfarenheter är nyttiga att utveckla.  Väldigt nöjd.

Förra året snickrade jag ihop lite ramar till de bilder jag visade i Gnesta. De ska återanvändas. Hoppas det funkar.

Det gäller att inte svika Bengt Björkbom när man fått en plankinbjudan.

Leica - Lyx och Status

Burlington Arcade i London. Här säljs den yppersta lyxen till den som har råd. För ett halvår sedan öppnade Leica en butik här. En självklar positionering om man vill nå en köpstark kundkrets.

Leica-butiken säljer bara nya kameror. Inget begagnat skräp. Inga andra märken.

Leicabutiken ligger till vänster bild. Mitt emot finns en skobutik med lyxskor. Utanför kan den stressade gentlemannen få skorna putsade för en hundralapp.

Naturligtvis ska man köpa sin Leica här. Man får rätt atmosfär. Fast man ska nog vara korrekt klädd också. Kanske fira inköpet på Ritz Hotel i närheten.

En bild utanför Burlington Arcade på Picadilly. En engelsman med klädsel värdig en Leica runt halsen.

Visst finns det en marknad för ett exklusiv kamera där ingen frågar efter vad den kostar. Lyx och status!

Gatufotografering i folkträngsel

Storstäder ger fantastiska möjligheter till gatufoto. Men man måste ge sig in i  folkmassorna selektera intrycken och upptäcka enskilda människor.  I den här miljön är en gatufotograf osynlig. Det går lätt att ta närbilder,

Sådan  fotomiljö finns runt om i världen. På nära håll är det väl London som gäller. Oxford Street eller Picadilly Circus är mina favorittillhåll framåt eftermiddagen. Där får man  uppleva ett tätt pulserande folkliv.

Det finns alltid öppningar i trängseln. Den här brittiska tanten ger intryck av att vara ensam på en liten gata i en småstad. Man ser ingen av alla människorna runtom. Det gick att skildra kontrasten mellan henne och skylten med en ung modell och "Sexy panties". Det fick mig att ta bilden.

Det är också intressant att dokumentera händelser mitt i trängseln. Som den här missionerande damen som sjöng för full hals om Jesus.Ingen verkade bry sig.

Färgerna är viktiga för att synas.  Missionären ovan var klädd i intensivt röda färger. Ibland är det frestande att falla för att visa nån färgbild som det här collagemotivet.

Det går som sagt att komma människor mycket nära. Här följer ett par bilder som är tagna bara på nån meters avstånd. Jag möter offrens blickar för en sekund. Sen försvinner vi från varandra i trängseln - perfekt. Och naturligtvis är bakgrunden viktig att få med som visar att bilderna är från London.

Det ska väl tilläggas att det här gatulivet är den naturliga livsmljön för miljontals människor runtom i världen.  Men annorlunda givetvis för en svensk .

Jag är "Gatubildens vandrande skugga"

Så skriver Amy Lagerman i Fotosidan Magasin i rubriken till en artikel.  Och fortsätter "Nils-Erik Larson jagar människor. Med sin kamera rör han sig genom de stora städerna och fångar träffsäkert de där ögonblicken som passerar så snabbt att de knappt hinner uppmärksammas".

Sånt är gott att läsa. Här kommer bildbeviset. För den som vill läsa hela artikeln rekommenderas givetvis att köpa numret eller att skaffa en årsprenumeration. Givetvis finns det mycket annat värdefullt  att läsa i Fotosidan.

Nyss hemkommen från London vill jag visa ett par bilder från Oxford Street som sägs vara Europas största shoppinggata. En härlig plats för gatufoto.

Här är det alltid rusningstid som syns.

Ibland kan det vara skönt att sitta och vila ett slag.

I helgen utsågs jag till "Årets Fotograf"

På RIFO-dagarna 9-11 maj på Fotografiska i Stockholm utsågs jag till "Årets Fotograf". Ett fantastisk arrangemang. En enastående upplevelse för mig själv. Jag lärde mig mycket genom att titta på bilder som visades och på att lyssna till andra.

Här tar jag emot umärkelsen under supén på lördag kväll. Dessutom får jag en kamera.

Naturligtvis mår man toppen. Under dagarna fick jag gå fram och hämta fyra plaketter för tre enskilda digitala bilder och för en digital kollektion.

Jag och min dotter med Sven-Erik Johansson under supén.

De här bilderna är tagna av Magnus Stengård  - väldigt tack.

Beundrar de fotoklubbar i Stockholm som lagt ned engagemang och arbete i Rifodagarna. Nästa gång blir det i Malmö.