Nisseblogg
Alla är visst allergiker idag!
Allergi är en av vår tids stora folksjukdomar. Ingen vet riktigt säkert vad det beror på. Till vardags kallas allergi "hösnuva" då symptomen påminner om förkylning. På gatan upptäcker man ibland människor paralyserade av nysattacker. Stackars allergiker tänker jag.
Så här blir det i närbild.
Själv har jag varit förskonad från sånt här. Kanske beroende på en friskt uppväxt i en bondefamilj med massiv exponering av allt från djur- och växtliv och utan moderna kemikalier.
Förutom mediciner är pappersnäsdukar allergikernas bästa vän.
Vi måste dokumentera miljöer som snabbt förändras
När jag tittar på gatubilder som är bara några år gamla så upptäcker jag att att de visar miljöer som inte längre finns. I Stockholm går förändringen snabbt. I den här bilden ter sig Slussen som ett spöke från det förflutna.
Även små förändringar påverkar gatubilden. De här affischerna satt uppe länge i en klädesbutik invid Hötorget i Stockholm. Jag gillade raden porträttbilder utan något kommersiell stämpel. Nån vecka efter jag tagit bilden var butiken igenbommad. Det satt ett anslag om att Max Burger skulle öppna en restaurang här inom kort.
En betydelselös förändring kan tyckas. Men hamburgerrestauranger är så fruktansvärt fula. Genom sin kommersiellt aggressiva utformning förstör de hänsynslöst en stadsmiljö.
Det ser ut som om det är samma kille som promenerar raskt i förgrunden på båda bilderna.
Bara tågförseningar - kanske dags förstatliga järnvägen!
Tavlan med tågförseningarna betraktas bekymrat. Anhöriga och vänner underrättas på telefon. Kanske det är festen som får börja utan dem. Eller något annat viktigt som man missar. Vi känner alla igen situationen. (Trevligt att här lägga in en bild på ett vackert sommarklätt par för att illustrera situationen).
Det verkar som staten häller skattepengar i ett stort svart hål med leverantörer och underleverantörer av järnvägstjänster. Alltför ofta fungerar det inte eller samordningen saknas. Något ansvar kan inte skattebetalare utkräva för missförhållanden i ett system där alla skyller på alla.
Är det inte dags att införa gamla SJ så att vi på nytt "kan ställa klockan efter tåget" och garantera punktlighet och pålitlighet. Vi borde ha Statens Järnvägar tillbaka.
Om inte politikerna ställer till en ännu värre röra av järnvägen!
Till sist bild på en man som hänger på en järnvägsstation med en skraplott. Kanske han drömmer om en ny bil och slippa åka tåg för all framtid.
Finns de några som löser korsord numera?
Det borde vara en utdöd sysselsättning med tanke på hur vanliga datorspel på mobiler är. Många papperstidningar rymmer märkligt nog fortfarande korsord Så korsordslösare verkar vara ett släkte som frodas. Även om det nog är mest gamla stofiler. Dvs sådana som läser papperstidningar.
En typisk korsordslösare vid Hötorget i Stockholm. En äldre korrekt klädd herre som väntar på bussen vid Konserthuset. Omedveten om att han är föremål för en gatufotografs uppmärksamhet.
En korsordslösare i London. Det kan nästan vara en tvillingbror till mannen i Stockholm. Samma ålder och samma klädsel. Samma koncentrerade hängivenhet i samband med en busstransport.
Vi sitter ensamma längst fram i en dubbeldäckare och följer med till slutstationen Liverpool Street Station.
Imma på glasögon
Äldre damer klarar sig bra i vinterkylan. Men när man är väl påbyltad så kan utandningsluften stanna kvar under hatten och förorsaka dimma på glasögonen. Givetvis en förtretlighet under promenaden.
På Drottniggatan i Stockholm stannade jag som hastigast till framför en äldre dam och dokumenterade en sådan här situation.
Inget gatufoto med dramatiska gestaltning eller stora åthävor det här. Men det enkla och triviala är lika intressant. Sånt skall gatufotografering hålla sig till och berätta om.
Det blev två bilder på den äldre damen när hon satte glasögonen tillrätta på näsan. Sedan kunde hon gå vidare.
Yngre barhuvade gångtrafikanter som rör sig snabbt i trafiken får inga sådana här problem även om de är glasögonförsedda.