Iller

Iller (Mustela putorius) är ett litet mårddjur.

Denna iller är tam och användes till att jaga  Kanin och andra djur som lever i gryt  håler  och stengärde  

Illern är mycket mindre revirhävdande än andra mårddjur. Det är vanligt att individer av samma kön lever i samma område. Liksom andra mårddjur är illern polygam. Dräktigheten inträffar direkt efter parningen. De fem till tio ungarna föds vanligen under tidig sommar och blir självständiga när de är två till tre månader gamla. Illern äter små gnagare, fåglar, groddjur och kräldjur. Det förekommer att den förlamar sitt byte genom att sticka in tänderna i dess hjärna, för att kunna förvara det i sin håla så att det kan ätas senare

Illerns storlek är olika beroende på kön. Hanarna blir mellan 30-46 cm och väger 0,5-1,5 kg medan honorna är 29-36 cm och väger 0,45-0,8 kg. Den har en mörkbrun päls med ljusare underull vilket ger den ett karakteristiskt skimrande utseende. På främre delen av huvudet har den ett ljust område, med en mörk mask kring ögonen och öronen har ljus kant. Teckningen uppvisar stora geografiska variationer.

Förstora 

Blå Jungfruslända

Denna vackra slända  har hittas i Laxbro och där kan man också fika nere vid ån Där finns också bord och stolar så man kan  njuta av den vackra naturen 

Blå jungfruslända (Calopteryx virgo) är en art i insektsordningen trollsländor som tillhör familjen jungfrusländor.

Den blå jungfrusländans hane har blåfärgad kropp och blå vingar som saknar vingmärke. Honans kropp och vingar är vanligtvis mer brunaktiga, med vitt vingmärke. Det förekommer dock några olika färgformer hos honorna, med variationer i vingfärgens nyans och utbredning. Även hos hanarna finns det variationer med avseende på detaljer i kroppsbyggnad och färgnyans, med dessa är färre och ovanligare. Detta har gjort att arten anses ha flera underarter. Vingbredden är omkring 65 millimeter och bakkroppens längd är 33 till 39 millimeter.

 I Sverige finns den i större delen av landet, utom i fjälltrakterna och på Öland. Den underart som finns i Sverige är Calopteryx virgo virgo, som också anses blilda holotyp för arten. Den östligaste underarten är Calopteryx virgo japonica.

Den blå jungfrusländan föredrar habitat med rinnande vatten, som bäckar och åar, gärna med grusbotten. Hanen är ovanligt revirhävdande och till skillnad från de flesta andra trollsländearters hanar så uppvaktar han honan inför parningen genom att utföra en speciell flykt omkring henne. Efter parningen lägger honan äggen, ibland tillsammans med hanen och ibland ensam, i stjälkarna på vattenväxter. Utvecklingstiden från ägg till imago är i Sverige två till tre år och flygtiden är juni till augusti. I varmare delar av utbredningsområdet kan utvecklingen gå något fortare.

Hussvala

Hussvala (Delichon urbicum, tidigare Delichon urbica) är en fågel som tillhör familjen svalor . Den är enflyttfågel  som häckar  i Europa , Nordafrika  och i de  tempererade delarna av Asien  och övervintrar  i subsahariska Afrika och tropiska Asien. Hussvalan livnär sig av insekter som den fångar i flykten, och vintertid flyttar den till klimat där flygande insekter finns i rikliga mängder. Den är blå på huvud och ovansida, vit på gump och undersida och hittas både i öppna landskap och nära mänskliga bosättningar. Hussvalan liknar de andra två arterna i släktet Delichon, som båda är endemiska för östra och södra Asien. Det finns två erkända underarter.  

Hussvalan jagas av rovfåglar, bland annat av lärkfalk, och liksom andra fåglar drabbas den av invärtesparasiter, flugor och kvalster. Dess stora utbredning och population innebär att den inte är hotad ur ett globalt perspektiv. Dess närhet till människan är allmänt accepterad och den förekommer ibland som referens i kulturen, bland annat inom litteraturen

                                                                                          ***

                                                                                           ***

Förstora 

Grönsångare

Grönsångare (Phylloscopus sibilatrix) är en fågel som tillhör familjen Phylloscopidae och som tidigare placerades i familjensångare.
Grönsångaren är ungefär 11 till 13 centimeter lång, har ett vingspann på 19 till 24 centimeter och väger ungefär 8 till 13 gram. Ovansidan är grön och bröstet gulvitt. Den har vit buk, gul strupe och gult ögonbrynsstreck. Honor och hanar har samma färger. Visuellt kan man skilja den från gransångaren och lövsångaren på dess klarare färger, långa vingar och kortare men bredare stjärt. Men framförallt skiljs den ifrån dessa två på sin arttypiska sång.
Den har två sångtyper, en ljus metallisk drill i ökande tempo pit-pit-pitpitpitpt-t-t-ttt som varar 2-3 sekunder och som brukar beskrivas som ett litet mynt som roterar på en marmorskiva, och en serie av 3 till 5 sjunkande pipande mörkare toner piyy-piyy-piyy. Locklätet liknar den andra sångtypen, men är kortare och inte upprepat: "piy".
I Sverige förekommer den mest i söder där den lokalt är ganska allmän, men även längre norrut utefter kusten. Antalet varierar troligen mycket mellan olika år. Den anländer i april-maj och flyttar i juli-augusti.
lever i ljus lövskog och blandskog, ofta bokskogar, och parkanläggningar. Den blir könsmogen efter ett år. Den huvudsakliga häckningstiden är maj till juli. Boet är bakugnsformat och byggs av strån och gräs och göms väl i busksnår på marken. Honan lägger sex till sju ägg. Hon ruvar på äggen i 12 till 14 dagar. Ungfåglarna stannar i boet i 12 till 13 dagar. Det europeiska beståndet av grönsångare uppskattas till omkring 7 miljoner häckande par. Grönsångaren livnär sig på spindlar, blötdjur, bär, insekteroch deras larver.

                                                           ***************************

                                                                       ********************

                                                                     **************************

Förstora 

Samma Familj

                                                                        *********************