Morgondimma

Vaknade tidigt och såg att dimman låg vit mellan träden. Kunde nog skrämma slag på de flesta då jag snabbt fick på kläder och gav mig ut  med morgonrufsigt hår.
Åkte först till Söderbärke sedan mot Hemshyttan och morgonen var verkligen magisk!

Barken låg blank i morgondimman.

Solstrålarna lyste genom träden.

Kossorna lunkade på i morgondaggen.

Såg en charmig liten röd ödestuga/lada på min väg hemåt.

Passerade vackra sädesfält innan jag åter anlände hem till stugan min igen. En härlig augusti morgon!

När en amatör verkligen är amatör..

Norns Bruk

Man vill fota i "rätt ljus", gryning eller skymning. Gryningen känns läskig att ge sig ut ensam en längre bit i kolmörker, är dessutom extremt kvällstrött.
Inte den bästa kombinationen för bra foton. (hoppas på att bli piggare framöver) Det är ändå ganska ok att fota när det är lite molnigt, det funkar.
Den här kvällen ansträngde jag mig verkligen att hålla mig vaken för att åka till Norns Bruk ca 45 min bort. Packade ner kaffe och goda mackor och for iväg.
Gick omkring i denna underbara miljö som Norns Bruk har, ljuset jag ville åt började komma. Batteriet som satt i kameran tog precis slut men har alltid ett extra med mig så satte i detta. Extrabatteriet visade sig vara tomt! Svordomar och stor besvikelse över att verkligen vara en extrem amatör! Bara att åka hem.
När jag taggat ner lite kunde jag ändå vara nöjd med att fått strosa omkring i denna vackra miljö på kvällskvisten. Det blev ändå ganska ok bilder utan det bästa ljuset.

Älskar det här stället och just här fungerar ljuset bra nästan alltid.

Rallarrosorna lyste upp mot bron.

Frodigt grönt som en djungel med spegelblankt vatten.

Fastnade här för speglingen av det röda huset bland allt det gröna.

En gammal fin bevarad pump efter vägen.

Trädstammarnas spegling och kronorna som bildar en portal, magiskt.

Ett ställe jag älskar och återkommer till. Väl värt ett besök. (Undrar hur det ser ut i en tidig gryning?)

Fjällen är inte bara Renar, vilken magisk natur!

Målet med resan till fjällen var ju att få se Renar och det fick jag. Men Fjällen har såklart också en helt fantastisk natur.
Tanken var lite vandring men det blev inte så, vandringen får jag ta nästa gång. Det mesta gick utmärkt att nå via bil och kortare promenader, det gick ingen nöd på mig.

Magiska Nipfjället i kvällssol mellan regnskurar

Ovädret över fjället hängde i luften.

Städjan ser ut som en vulkan tycker jag.

Vädret och ljuset skiftade snabbt och olika motiv visade sig. Hade önskat gryningsfoto, men min dotter är lika morgontrött som jag är morgonpigg.

Jag har lite dålig koll på vad topparna heter, men det var lika fint vilket håll man än vände sig mot på Nipfjället.

Vägarna till de olika platserna bjöd också på fin natur.

Tom själva vägen var stundtals som ett vackert motiv.

Njupeskär ville jag se. Det blev lite tuffarepromenad  som nyopererad, men i sakta lunk gick det utmärkt

Hur svårt var det att anstränga sig när man fick se nästan lite djungel efter vägen. Detta var mitt urval från min lilla resa och jag känner mig nöjd att fått vara där.

När envisheten segrar

Bara 5 dagar efter operation nr 1 så var jag på väg mot fjällen, envisheten segrade. Denna resa var bokad sedan tidigare och jag hade sett fram emot att äntligen få se renar.
Renar har jag fått sett massor och de är verkligen så häftiga. Idre och Nipfjället har också en magisk natur och även om det gått lite i halvfart så är jag mycket nöjd med mitt beslut att ändå åka. Ute i naturen så är tankar på otrevligheter borta och man njuter av stunden.

Fridfullt betande på Nipfjället.

Han måste väl vara kungen av renar! Stor och mäktig.

Man undrar lite vad de kikar på, dessa två vackra.

En vandring vid Städjan.

Tänk att bära omkring på dessa gigantiska horn, men säkert inger dessa respekt.

Nog fick jag se renar alltid, både nära och långt ifrån. Mr Nikon gick varm och det gav mersmak.

Tack för alla kommentarer på mitt förra blogginlägg, ska läsa dessa i lugn och ro senare. Det är väldigt roligt med dessa kommentarer och man blir taggad att fortsätta.

En fjäril kom och försvann...

Mr Nikon och jag har en massa minnen i form av foton. I huvudet finns också bilder av minnen både bra och dåliga som för alla människor. En massa tankar snurrar i mitt huvud just nu i en oredig röra. Lite tur och tålamod behövs framöver.

En Fjäril kom på besök och försvann.

Efter många, många år kom kärleken och nudda mig, den var nära, jäkligt nära. Jag kände den, såg den, sträckte ut handen, men som en vacker fjäril kom den ,och försvann lika snabbt. En underbar känsla av något som kunde börjat, men som försvann. Ett fint minne jag bevarar av en bild som bara finns i huvudet.
Att leva ensam har sina fördelar men kärleken är ändå det största att få känna, och dela med någon. Med lite tur kommer Fjärilen igen.

Sommarbilder från Bartjärn i Korsheden. En plats jag älskar!

Lite tur behöver jag inför den resa som börjar imorgon. Det kom ett Monster, ingen vacker Fjäril alls, hoppas den förvinner lika fort som den kom!
Ännu är jag inte rädd men tankarna snurrar. Jag vill ju vara med ett tag till, vill ju vara där om Fjärilen kommer tillbaka. Vill kunna säga att året som gått blev så jäkla bra. Det är inte över, det kan fortfarande bli väldigt bra. 

Mr Nikon och jag har varit på många platser och samlat minnen. Foto från Portugal bland Storkar.

Vi besökte Tysslinge svanar.

Innan stugan blev min, semestra vi i Dalarna med familjen.

Här var vi i Åre med min fotogrupp "Fototräffen" En magisk vecka med härliga människor och storslagen natur.

Varenda bild har som sagt ett minne av en plats och en stund och vi är inte klara ännu Mr Nikon och jag. Vi har många nya minnen att samla.
Just nu, en dag i taget. Njuta av här och nu.

Selma älskar att få vara med vid stugan.