Liten tur till Malingsbo...

Lördag eftermiddag, då blev det för mig en lite tur till Malingsbo. Gillar den här första hösten när det fortfarande är grönt på träden med lite gult bara här och där.
Jag gillar träd i alla former och fotar dem ofta. Ibland (hm..rätt ofta) Kommer jag hem med platta tråkiga foton, men då kommer istället leklusten fram.
Har jag ett tråkigt foto får det bli grunden till lek i redigering och på så sätt får jag en lika rolig stund som när jag var ute och fotade. Det blir lite som att måla på en mall,
och för mig behöver det då inte se naturligt och äkta ut. Syftet är att ha kul, och få fram något bättre (i mina ögon) än det tråkiga misslyckade originalet.

Fastnade för Björken med ladan i bakgrunden. Originalet var ganska platt och lekte hårt med redigeringen.
Gillar att göra redigeringen så det ser ut lite som målat/tecknat. Ett papperskorgfoto som blev sparat.

Fastnade för muren här bakom Malingsbo herrgård och naturligtvis den fina Björken.

Här fastnade jag för molnen och björkarna fick bli lite inramning.

Ser fram emot nästa gång jag får ut med kameran. En helg är så väldigt kort. Nästa helg blir jag kvar i Västerås och lördagen ska spenderas i Hallsta .
Det blir en spännande lördag  jag ser fram emot, med fotovänner och Fotografen Brutus som har workshop.
Kanske blir det lite fotande i Västerås också, det var längesen, då jag numer alltid åker till min stuga här i Söderbärke.

Efter regnet

En regnig lördag, sådär så man inte vill gå ut alls utan bara mysa framför brasan. Vi var ut ändå, dottern har ju hund. När man väl är ute med rätt kläder är de ganska skönt även om man gärna inte ger sig ut och fotar. Men fotosugen var jag och efter regnet kommer droppar. Det blev mitt mål inför kommande söndagen.

Droppar är häftiga, vackra, som små pärlor. Här stötte jag på en slags groda om fantasin får prata lite.

En annan variant blev en snäcka med en lysande pärla.

De var överallt de små dropparna, tycker de är kluriga att fånga.

Det tog sin tid att få till lite droppar men roade mig själv i några timmar.

Olika blad, olika former och varierande ljus.

Har sett otroliga foton på nätet, rena mästerverk. Inspiration är otroligt viktigt så jag tackar för de som inspirerat mig denna gång till att regn kan vara helt ok.

Min plats, och vyer från Söderbärkebron.

Min älskade lilla stuga är min plats och dit jag vill flytta framöver, Söderbärke med vackra omgivningar runt om.
Det tar bara 5 min att ta sig ner till bron  och där det visar sig ett nytt motiv varje gång man åker dit. Åker gärna dit i gryningen, och det är makalöst fint åt båda håll.

Jag har jättesvårt att inte åka till min stuga på helgerna. Men fick ett mess från en vän i min fotogrupp som arrangerar en Workshop med Brutus nu i september.
Den hålls i Hallstahammar och jag bor i Västerås. Sååå sugen, men kan jag slita mig från stugan en hel lördag.. får fundera på det, för det lockar massor med workshop och
vore så kul att få träffa Anders och Christina igen, det var länge sen..

Min plats. Blomsteränget Söderbärke. 

Dimmig sommarmorgon vid bron för några veckor sedan.

Magiska moln en gryning vid bron.

Iskall gryning och solen är på väg upp vid bron.
En annan vinkel och nytt motiv. Bron Söderbärke.

Frostig gryning.

Åt andra hållet vid bron en höstbild tagen en eftermiddag. Söderbärkebron kan leverera många vackra motiv.

Redan mot höst

Åter landat i älskad stuga i Söderbärke, ser att en del löv redan blivit gula, det går så fort. Gillar hösten med alla färger och klar luft, men vintern kan jag gärna hoppa över.

Vi är ännu inte här ännu med dessa starka färger men visst är det magiskt med höstfärgerna. (foto taget en fotokväll i Hallstahammar 2019)

Från samma fototur i Hallstahammar 2019. Vi hade tur med ljuset denna eftermiddag/kväll.

Hoppas på att fina magiska platser för höstfoto i år. Idag ska jag och min dotter åka mor Fredriksberg och kolla in Maja tjärn som jag tycker ser intressant ut när jag googlat.
Kanske det kan vara något att åka till lite senare i höst och samla lite nya foton.

Ingen dimma, ingen ,dagg och ingen ork, men resan slutade trots allt på plus..

Äntligen var det dags med resa 4 till Knuthöjdsmossen. Jag var där i april men det kändes för tidigt och var både minusgrader och kallt. Har vart där tidigare år i maj och början på augusti och både fått dimma och dagg.

Jag var trött redan innan jag åkte trots inte arbetat på en månad, fick verkligen släpa mig runt mossen. Det var blåsigt och inget vidare ljus. Fick bara 2 foton som var ok men hade ju gryningsfotot kvar. Kom till vandrarhemmet vid 21.30 och stupade i säng utan att ens kika på fotona jag tagit som jag brukar göra. Somna på stört!

Knappt jag orkade hålla mig kvar till solnedgången. Tur man är envis för det blev i stort sett det enda fotot jag känner mig nöjd med från den kvällen.

Min tanke var ju att fota gryningsdimma och daggfyllda spindelnät i Knuthöjdsmossens magiska miljö. Men morgonen var mulen, inget ljus alls och jag var fortfarande lika trött och helt utan energi. Normalt är jag mer åt det övertaggade hållet när jag åker hit och vill aldrig sluta fota.
Denna dag for jag tillbaka mot vandrarhemmet redan vid 06 och stöp i säng och somna igen.

Vaknade vid 08 och tänkte vafasiken, detta har jag sett fram emot och betalat för, skärp dig Nina!
Städade rummet packade ihop och gav mig ut igen (lika trött)
Kom till mossen i hårt soligt, kallt ljus..hm...
Ok! Väder och ljus är som det är, får leta mig in i skuggorna och fota macro. Något foto ska jag ha med mig hem bestämde jag.


Det var då jag såg dem, Sileshår som jag alltid velat fota men inte vetat var jag skulle hitta dem. Här var de ju överallt! Att jag missat dem tidigare, det ju fanns massor!


Så för mig slutade resan ändå med plus. Blöt, trött, men foton som jag gilla fick jag till slut med mig hem, även om motivet inte var det jag riktigt hade tänkt mig.