Höstfotografering...

Idag har jag fotograferat min vän Anders Ericsson. Ville passa på att ta några höstbilder innan löven faller av. Tänk vad mycket lättare det är att fotografera någon annan än sig själv ;o) Speciellt Anders, han är verkligen fotogenic.

Kram Milla

Bilderna är tagna på samma ställe som jag (och Anders)  fotograferade mig ;o)

Lekte med en bild i Photoshop... Bör förstoras!

Foto: Camilla Thieme

Här är originalbilden ;o)

Har man gett sig in i leken...

Får man leken tåla, eller...?

Jag har tänkt på en sak, bara för att man lämnar ut sig själv och skriver saker som berör och väcker känslor hos andra människor, måste man då vara beredd att ta emot "vilken skit som helst"?

Varför väljer en del personer att gå "till attack", att vara spydiga eller rent av elaka i sina kommentarer?

När jag skriver ett inlägg om mig själv och min livssituation, gör jag det för att jag hoppas att det skall leda till något positivt. Att de som läser min blogg skall ta till sig det jag skriver och förhoppningsvis komma med något konkret förslag på förbättring. Självklart är det heller aldrig fel med stöttande ord och uppmuntringar. Vad som jag däremot anser är väldigt onödigt är när folk (som inte har en aning om hur saker och ting ligger till) "ser ned på mig" och bara gör saken ännu värre. Jag som redan mår dåligt och tidigare berättat att jag ibland haft självmordstankar, kan tycka att det är ren idioti som i värsta fall kan leda till katastrof!

Kanske känner jag så här bara för att jag själv aldrig ens skulle komma på tanken att skriva något som medvetet skulle såra en annan människa. Speciellt inte då han eller hon redan ligger ned och mår fruktansvärt dåligt. Har jag inget snällt, eller något konkret som kan leda till något positivt att komma med, låter jag hellre bli att skriva någonting alls!

Men jag antar att man får "stå sitt kast" om man väljer att öppna sitt hjärta ("Mitt inre rum" är ju just namnet på min blogg) för främmande personer. Men jag ville ändå skriva detta. Kanske får det någon enstaka person att tänka en extra gång innan han eller hon skriver något som kan såra en annan människa...

Vad anser Du om detta? Berätta gärna!

Mina inlägg är ofta "ett rop på hjälp"...

Kram Milla

Ps. Jag får så många positiva förslag och goda råd, så de överväger allt de negativa. Därför orkar jag att fortsätta skriva! Tack för att Ni finns! :o) Ds.

Foto: Camilla Thieme

Nu är hösten här...

Vill bara önska Er alla en härlig höst!

Kram Milla

Kunde varit jag...

Länsrätten...

Idag fick jag ÄNTLIGEN iväg mitt brev till Länsrätten angående omprövning av tillfällig sjukersättning. Det känns visserligen som ett hopplöst fall, men jag skulle ångra mig om jag inte åtminstone hade försökt.

Jag vet inte hur många nätter jag legat sömnlös på grund av detta och hur många timmar jag suttit framför datorn och skrivit. Men idag blev det i alla fall färdigt :o) Känns som en tung sten lättat från mitt bröst. Tyvärr kommer man gå omkring och hoppas nu, för att sedan återigen bli besviken :o( Varför skulle de ändra sig nu? Ingenting är ju förändrat, allt är ju precis som tidigare...

Vad tror Du, finns det någon chans att de lyssnar på mig och beviljar mig sjukersättning? Berätta gärna!

Kram Milla