Mina tankar och naturupplevelser tillsammans med mina katter,

Kambodja resan mot Pnom Phen.

Den 4:e dagen fortsatte vi vår resa mot Pnom Phen huvudstaden i Kambodja. Vi hade bokat en taxi från hotellet. Resan skulle ta 6-7 timmar. Det var 30 mil bort på dåliga vägar.  Oj där hade vi killen som kunde köra bil. Det var ganska mycket trafik. Men han löste det galant. Han använde tutan så fort något var i vägen och åkte slalom mellan bilarna. Spännande..,. Ända tills han fick punktering i ca 100 km /h. Det tyckte nog chauffören också. För sen lugnade han ner sig. Vi fick vänta vid ett skjul där det bodde folk. Synd att kameran låg i bilen. För där hade jag nog fått de sötaste bilderna. Det bodde en liten flicka där. Kanske 3 år som kom och höll sin mormor i handen. Båda var lika söta. Sen såg vi att det rörde sig i en kartong. Där låg de sötaste små hundvalpar man kan tänka sig.

Till sist med däckbyte och alla kroppsdelar i behåll kom vi fram till hotellet.

Här hade vi valt ett lite finare hotell som låg i en lummig trädgård. Det var nog bland de bästa vi bott på i Asien. Nej då! Det var inget stort all in clusive hotell . Men de mjukaste sängar vi någonsin legat i på våra Asien-resor. Inte många gäster och en stor fräsch pool. Varje dag knackade dom på dörren och bjöd på varsin choklad-bit. Och på morgonen kom personalen fram och frågade om vi hade några planer för dagen, och om vi behövde hjälp med något.

Vi bokade en taxi till " Death feeldth " för att lära oss lite om Kambodjas blodiga historia, och de fruktade " Röda khemererna " som terroriserade folket på 70-talet.

Det var hemskt och berörande. Byggnaderna var sen länge borta. Men man såg gropar i marken efter alla mass-gravar. Det här är bara en av många liknande platser dit dom fraktade fångar för att mörda dom. Den här har blivit ett minnes märke eftersom det ligger så nära stan. Många platser har dom nog inte hittat än. Dom hade ihjäl 1/4 av befolkningen. Dom hade en filosofi att landet skulle vara självförsörjande och att alla skulle vara bönder. Minsta sak var själ att bli bestraffad för. Folk kastade t.o.m. bort sina glasögon för att dom inte skulle se förlästa ut. Ingen fick äga något. Staten ägde allt och delade ut dåliga matransoner. Det var under dom förhållandena som folket lärde sig äta spindlar och larver för att överleva. Det kunde räcka med att man gick ut en natt och tog ett äpple på trädet för att bli bestraffad. Barnen kom inte undan heller. Det fanns ett stort träd där man slog ihjäl barnen mot

Dom band fångarna med varann. Dom som dom inte hann döda första dagen slängde dom in i ett skjul där dom fick vänta tills nästa dag. En konstnär hade målar väldig realistiska men vackra bilder över hur det gått till.

Man undrade hur sånt här fått hända. Våran svenska regering uttalade sig på den tiden något om att det säkert var överdrivet och amerikansk propaganda och något som den svenska regeringen inte skulle lägga sig i.

När vi senare var inne i stan kom det fram en man med bara stumpar till ben och händer. Han sålde böcker om den tiden. Han visade en lapp som en bekant skrivit åt honom eftersom han inte kunde engelska. Där stod att han sålde böcker för att försörja sig och sin fru och låta sina 2 döttrar gå i skolan.

Pnom Phen var en ganska kaotisk stad och vi njöt resten av vistelsen vid det fina hotellet. Vi hade bara 2 nätter där. Sen fortsätter vår resa till Kep och djungel-hotellet vi bodde på.

Sängen på vårt hotellrum1

Allt måste ju dokumenteras.

I gräset sticker det fortfarande upp kläder frå de begravda människorna.

Trädet där dom slog ihjäl barnen. Det kostade inte så mycket att bara slå sdom mot trädet. Folk har hängt upp armband för att hedra offren.

Alla dödskallar dom grävt fram.

Alla gropar i gräsmattan är massgravar.

Det kändes konstigt att alla dessa hemska saker har kunnat skett på denna vackra plats.

Inlagt 2015-11-30 12:26 | Läst 1929 ggr. | Permalink

"Fruktansvärda händelser och ändå fortsätter det. Tänker på IS men även många diktaturer. Såg en film på Tv för inte så länge sedan om detta. En man som fick sin bror mördad. Han intervjuade både offer och gärningsmännen. Det jag upplevde märkligt var att man inte ställt ansvariga till svars. Som jag förstod levde offer och mördarna sida vid sida idag. Skrämmande film. Sten"


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Intressant, men tragiskt. Människan är ibland odjur, av värsta sort ...
- hawk
Svar från Nilla A 2015-11-30 16:23
Tack för din kommentar! Ja det grep mig väldigt när jag tänkte på vilket skräckvälde dom måste fått leva i. / Nilla
Fruktansvärda händelser och ändå fortsätter det. Tänker på IS men även många diktaturer. Såg en film på Tv för inte så länge sedan om detta. En man som fick sin bror mördad. Han intervjuade både offer och gärningsmännen. Det jag upplevde märkligt var att man inte ställt ansvariga till svars. Som jag förstod levde offer och mördarna sida vid sida idag. Skrämmande film.
Sten
Svar från Nilla A 2015-11-30 23:07
Tack för din kommentar. Ja de skyldiga slipper nästan alltid undan. Med vänlig hälsning Nilla
Var också dit och även till skolan inne i stan som de hade som fängelse och förhörscentral. Allt var så fruktansvärt att se och höra om. Även där fanns det personer som varit fångar och sålde böcker. Den kvällen var det ganska tryckt stämning i vår lilla grupp. Det otäcka är också att många av förrövarna fortfarande går fria.
Svar från Nilla A 2015-11-30 23:11
Tack för kommentaren. Det var hemskt att höra. Ska läsa mina 2 böcker som jag köpte. Men dom är på engelska. Så jag måste vara lite skärpt när jag börjar. Är inte så duktig på engelska. Men är böckerna riktigt intressanta så går det. Läste Little daughter på engelska. Den handlar om förföljda minoritetsgrupper i Burma. Där är också en otäck regim som vi inte hör mycket om här. Med vänlig hälsning Nilla
Detta du berättar om är önskar jag inte vore verkligheten.
Jag har också läst om denna hemska tid.
Undrar om jag klarat vara där tror inte det.
Jag är så känslig för allt våld.
Världen har inge blivit bättre.
Tack ändå för bilder och text.
Gun-Inger
Svar från Nilla A 2015-12-01 23:57
Tack så mycket för din kommentar. Ja man har svårt att förstå hur människor kan bli så elaka. Med vänlig hälsning Nilla