Kambodja 3:e delen.

Så blev det då dags att lämna Pnom Phen för att fortsätta till vårat djungel-hotell i Kep. Personalen på hotellet var så gulliga och stod och vinkade när vi åkte. Den här taxi-resan tog bara  timmar och gick betydligt lugnare till än den första. Det var lite kul att se vardagslivet ute på landet. Som att förflyttas till medeltiden. Det syns att det är ett väldigt fattigt folk. Men det är gott om kor som går kors och tvärs.

När vi kom fram till hotellet fanns ingen som tog emot. Det fanns en liten skylt med en pil som visade uppåt. Tänk om ingen är hemma. Ronny började gå medan jag väntade med resväskorna. Efter ett tag kom 2 tjejer och hämtade dom. Uppe i receptionen möttes vi av en fransman som påminde ganska mycket om jultomten och hans sällskapliga hund. Sen blev vi visade till vårt rum. Ett vackert hus i Khemer-stil byggt på pålar. På altan fanns det en hängmatta att ligga och gosa i. Det låg en liten bit från vattnet. Så man fick ta tuktuk dit om man ville bada i havet. Hade hört att vattnet i den här delen inte var så bra. Men vi hade ändå valt att bo här och bada i pool för att få vistas i djungel-miljö- Stället gränsar mot en national-park. Platsen var mycket kuperad med många trappor och kullerstenar. Kände av min MS lite. Doktorn hade varnat för att man kunde må lite sämre när det var varmt. Jo balans-sinnet var inte det bästa så man fick ha tungan rätt i mun. Men jag njöt ändå över att få befinna mig på denna vackra plats. Visserligen var sängen den hårdaste jag legat i. Poolen som skulle vara ren var ekologisk. D.v.s. inget klor vilket gjorde att den istället var ganska grön och slajmig, Jodå! Jag badade. Gyttjebad lär ju vara nyttigt. Gällde bara att hålla mun stängd. Vi gick en bit i naturreservatet första morgonen. ca 1 km. Det var på 8 km om man gick runt och solen stod ganska snabbt högt på himlen. Såg inga vilda djur. Men vackra fjärilar och en ekorre som retades med mig. När jag inte hade kameran framme visade han sig. Men näst sista dan fick jag en bild på honom. Även en fågel, Antagligen en sån där nektar-ätande sak. För han hade lång näbb. Fick en bild på den som blev sådär. Lite för mycket sol.

En dag gjorde vi en utflykt till dit pepparn växer. Där odlas världens finaste svartpeppar sägs det.

Dagen därpå besökte vi Rabbit Island. Båten skulle gå kl 09:00 på morgonen och vara tillbaka 16:00. Skulle bli skönt att bada i havet. Har egentligen aldrig förstått mig på folk som badar i pool när det finns hav. Vattnet var väl inte lika fint som det kan vara på vissa platser i Thailand. Inte så där turkorblått. Men rent. Vi åt mat på ön. Kände mig lite yr efter några timmar i solen. Så jag avstod min middags-öl till förmån för pressad juice. Ett mycket dumt beslut visade det sig. Började känna mig lite illamående på tillbakavägen.  Gubben på hotellet frågade om jag ätit kall mat på ön. Han brukar själv bli lite dålig när han ätit sallad där ute. Nejdå! Då kom jag på det. Hade inte haft en tanke på juicen. Dan därpå var jag däckad och sov mest hela dan och kunde inte äta. Hade bokat tur till en fjärils inhägnad. Men dan därpå kom vi i alla fall iväg. Rena mekka för en fotonörd som jag. Tyvärr hade många varit i slagsmål så vingarna var lätt fransiga, Men några bilder blev riktigt bra.

Sen var det då dags att lämna Kep, Glömde säga att vi var nere på krabbmarknaden en kväll och åt också. Mysigt. Påminde mycket om Thailand innan det började bli så fint och västerländskt.

Mådde ganska bra ca 20 minuter och satt och fotade från bilen. Sen kom illamåendet tillbaka.

Inte roligt. 3 timmars bilresa tillbaka till Pnom Phen. Kräktes innan jag gick in på flygplatsen. Satt på golvet och hängde över resväskorna vid inscheckningen. Sen flyg ca 1 timme. När vi äntligen kom till Bangkok (En stad som är värre än någonsin), Så rörigt och mycket avgaser. Vi tänkte att vi tar en riktig taxi precis utanför så dom hittar till hotellet. Det var lättare sagt en gjort. Man var tvungen att stå i en lång kö först för att få en taxi-biljett. Den kön tog 1,5 timme att komma fram i. Så när vi äntligen kom fram till hotellet 19:30 stupade jag i säng. Men det var tur att vi tagit en extra natt i Bangkok och fick en dag till återhämtning.

Dan därpå mådde jag bättre igen och tillbringade mesta tiden vid poolen för att bättra på solbrännan. Tog även en liten sväng på stan och köpte toppar och Samsong. Thailändsk whisky som mer smakar som rom och passar bra till Mojjito. På eftermiddagen tog Ronny en promenad för att ta en massage. Han gick vid 15:00. Klockan blev både 18:00 0ch 19:00. Vart var han. Tänk om det hänt honom något, Påkörd, hjärtinfarkt. Faan ja hade vare sig klocka eller mobil. Mobilen gick sönder straxt innan vi åkte. Konstaterade att jag kanske bord köpa en klocka. Men det har jag. Ha ! En på armen och en i hans mobil. Fick åka hiss upp till 5:e våningen varje gång jag skulle titta på klockan.  Dessutom är jag ingen hejare på engelska. Det här var snyggt. Får skriva ett brev på engelska och höra om dom kan efterlysa honom. Jag får åka hem själv. Ska man ta med hans bagage också. Tankarna snurrade i huvudet. Då stod han plötsligt bara där.

Jo det var så här. Han tänkte att det inte var så långt från där vi bott sist. Kanske skulle se hur det ser ut. Traskade runt och gick vilse. Fångade en taxi och blev sittande i bilkö. Han var lite orolig också. Förstod nog att jag skulle bli lätt orolig. Men frid och fröjd. Resan gick bra och gubben min var tillbaka. Dan därpå åkte vi hem till Sverige.

Sammanfattning. Gillar verkligen Kambodja. Trevligt folk, God mat. Amok = en kyckling eller fiskgryta gjord i palmblad var helt suverän. Mysigt med pannkaks frukost. Intressant att få se Ankor Wat och dödens fält. Åker gärna tillbaka. Då kan man ta det lite lugnare. Nu ville vi se det mesta ifall det var enda gången vi åker hit. Nästa gång kanske vi fortsätter förbi Kep. Där lär det ligga väldigt fina stränder. Sen kan jag glömma att ta med mig massa smycken och klänningar att byta med. Bor man som vi gjorde lite primitivt Det blir mörkt tidigt, och i hyddan fick man ha kläderna nerpackade i väskan. Så det är bättre med tunna lätta kläder efter klimatet. Men fåfäng som jag är har jag nog glömt det till nästa resa. Ha det gott! Det var allt från Kambodja.  / Nilla

 Djungel hotellet i Kep!

 Den vackra men hårda sängen.

 Ett sånt här hus bodde vi i.

Utsikt från vår altan.

Peppar odling.

Där fick jag dig allt i alla fall din lilla retsticka.

Det går ju inte att låta bli att fotografera dom söta hundvalparna jag såg.

Från fjärils utflykten.

Fågeln jag såg vid hotellet.

Är det sånt här som kallas lättja?

Kambodja resan mot Pnom Phen.

Den 4:e dagen fortsatte vi vår resa mot Pnom Phen huvudstaden i Kambodja. Vi hade bokat en taxi från hotellet. Resan skulle ta 6-7 timmar. Det var 30 mil bort på dåliga vägar.  Oj där hade vi killen som kunde köra bil. Det var ganska mycket trafik. Men han löste det galant. Han använde tutan så fort något var i vägen och åkte slalom mellan bilarna. Spännande..,. Ända tills han fick punktering i ca 100 km /h. Det tyckte nog chauffören också. För sen lugnade han ner sig. Vi fick vänta vid ett skjul där det bodde folk. Synd att kameran låg i bilen. För där hade jag nog fått de sötaste bilderna. Det bodde en liten flicka där. Kanske 3 år som kom och höll sin mormor i handen. Båda var lika söta. Sen såg vi att det rörde sig i en kartong. Där låg de sötaste små hundvalpar man kan tänka sig.

Till sist med däckbyte och alla kroppsdelar i behåll kom vi fram till hotellet.

Här hade vi valt ett lite finare hotell som låg i en lummig trädgård. Det var nog bland de bästa vi bott på i Asien. Nej då! Det var inget stort all in clusive hotell . Men de mjukaste sängar vi någonsin legat i på våra Asien-resor. Inte många gäster och en stor fräsch pool. Varje dag knackade dom på dörren och bjöd på varsin choklad-bit. Och på morgonen kom personalen fram och frågade om vi hade några planer för dagen, och om vi behövde hjälp med något.

Vi bokade en taxi till " Death feeldth " för att lära oss lite om Kambodjas blodiga historia, och de fruktade " Röda khemererna " som terroriserade folket på 70-talet.

Det var hemskt och berörande. Byggnaderna var sen länge borta. Men man såg gropar i marken efter alla mass-gravar. Det här är bara en av många liknande platser dit dom fraktade fångar för att mörda dom. Den här har blivit ett minnes märke eftersom det ligger så nära stan. Många platser har dom nog inte hittat än. Dom hade ihjäl 1/4 av befolkningen. Dom hade en filosofi att landet skulle vara självförsörjande och att alla skulle vara bönder. Minsta sak var själ att bli bestraffad för. Folk kastade t.o.m. bort sina glasögon för att dom inte skulle se förlästa ut. Ingen fick äga något. Staten ägde allt och delade ut dåliga matransoner. Det var under dom förhållandena som folket lärde sig äta spindlar och larver för att överleva. Det kunde räcka med att man gick ut en natt och tog ett äpple på trädet för att bli bestraffad. Barnen kom inte undan heller. Det fanns ett stort träd där man slog ihjäl barnen mot

Dom band fångarna med varann. Dom som dom inte hann döda första dagen slängde dom in i ett skjul där dom fick vänta tills nästa dag. En konstnär hade målar väldig realistiska men vackra bilder över hur det gått till.

Man undrade hur sånt här fått hända. Våran svenska regering uttalade sig på den tiden något om att det säkert var överdrivet och amerikansk propaganda och något som den svenska regeringen inte skulle lägga sig i.

När vi senare var inne i stan kom det fram en man med bara stumpar till ben och händer. Han sålde böcker om den tiden. Han visade en lapp som en bekant skrivit åt honom eftersom han inte kunde engelska. Där stod att han sålde böcker för att försörja sig och sin fru och låta sina 2 döttrar gå i skolan.

Pnom Phen var en ganska kaotisk stad och vi njöt resten av vistelsen vid det fina hotellet. Vi hade bara 2 nätter där. Sen fortsätter vår resa till Kep och djungel-hotellet vi bodde på.

Sängen på vårt hotellrum1

Allt måste ju dokumenteras.

I gräset sticker det fortfarande upp kläder frå de begravda människorna.

Trädet där dom slog ihjäl barnen. Det kostade inte så mycket att bara slå sdom mot trädet. Folk har hängt upp armband för att hedra offren.

Alla dödskallar dom grävt fram.

Alla gropar i gräsmattan är massgravar.

Det kändes konstigt att alla dessa hemska saker har kunnat skett på denna vackra plats.