Pro Memoria
Retrokameratips - 60
På 50-talet gjorde plastic sitt inträde i kameravärlden och nu finns en, till det yttre, mycket fin Zeiss Ikon Ikonette 35 till salu på Tradera. Allt är inte plast men Zeiss Ikon ville väl pröva de nya materialens möjligheter. Objektivet är ett 45mm/f3,5 och enligt en källa på nätet ger den bra bilder. Tider mellan 1/30 och 1/250 och B gör den perfekt för Kodak Portra 160 och man ska nog inte köra snabbare filmer än 200 ISO i bra ljusförhållanden. Den tar vanlig 135-film. Kameran tillverkades 1958 men togs ganska fort ur marknaden då flera kameror drabbades av ljusläckage. Filmframmatning och trigger sitter i samma spak. En röd flagga dyker upp i sökaren om filmen inte är framdragen. Enkelt och rättframt. Avståndsinställningen är, som alltid med enkla Zeiss Ikon-kameror, en gissning. Du får chansen att använda din egen mätsökare med tillhörande processor (ögon och hjärna) och får en välbehövlig träning i avståndsbedömning. Det fattas mycket information om kamerans skick så det gäller att fråga hål i huvudet på säljaren.
Alexander von Humboldt
Stockholm gästas just nu av en tremastad bark vid namn Alexander von Humboldt. Jag var ute på en gatufotorunda med Rollein vid Slussen och däromkring och kunde naturligtvis inte låta bli att stanna vid det fina skeppet och plåta lite. Här är lite bilder och sedan lite data.
Alexander von Humboldt byggdes ursprungligen i Bremen 1906 och fick namnet Reserve Sonderburg, sannolikt som en fullriggare (min anm.) men konverterades 1988 till en tremastad bark i Bremerhaven där hon fick sitt nuvarande namn efter den berömde tyske naturvetaren och upptäcktsresanden Alexander von Humboldt.
Deplacement: 396 ton
Längd: 62,55 m
Bredd: 8,02 m
Segelyta: 1036,2 m2
Besättning: 60 man (25 sjömän + 35 elever)
Alla bilder med Rolleiflexen och Tri-X
Skokloster revisited
Igår (måndag) drog vi till Skokloster för andra gången i år. Förra gången hade jag bara en Chinon med tele med mig och den filmen sitter fortfarande i kameran. Igår var det andra kameror som gällde. Rolleiflexen så klart, Canon Dial och lilla Coolpixen. Canon är ju en halvformatare så det tar lite tid att uppfylla nyårslöftet med den. Nu fick jag några bilder av slottet i helfigur utan att stå alltför långt bort. Nu är 44 av 72 bilder tagna. Jag får nog ta ut den på en gatufotosväng i höst. Nå, nu är det väl dags för lite bilder, eller?
Slottet. Sveriges största och vackraste privata slott. Från stormaktstiden.
Södra sidoskeppet i den vackra kyrkan.
Här var det mer än bara "Gyllene skor". Hela stassen var gyllene på den här snubben. Herman Wrangel ligger på sin dödsbädd framför. Tar en med Rolleiflexen också.
Pampig orgel har dom också. Skulle ha suttit fint med lite Charles Marie Widor som eftermiddagskonsert. Stor kyrkorgel live, det är nåt det!
Utanför kyrkan stod den här stenen. Om den har nån koppling till kyrkan vet jag inte, men snygg är den.
Slottscaféet hade inga gäster, vilket härmed bevisas. Fotografen räknas inte.
Inne i slottet råder fotoförbud, så vad gör man? Inleder sin kriminella bana förstås!
Stormaktstidens version av Windows.
Några barn lekte här på innergården och jag försökte verkligen få dom på pränt men jag misslyckades.
Slottet vaktas av en kanon och en tom kanonlavett. Men det fanns inga kulor.
Fikade gjorde vi vid infarten till Skråmsta stuteri men där tog jag ingen bild.
King of the road
Igår (söndag) åkte vi Mälaren runt på elva timmar. Eller egentligen halva ty vi genade mellan Enköping och Strängnäs. Tre kameror hade jag med på färden. En Super Ikonta med Portra 160NC, Rolleiflexen med Tri-X och så D80:n med fyra Gigabyte. Fördel retro med andra ord. Bilder från Zeissen blir det inte denna gång. Crimson är inte lika snabba som jag i framkallningen. Här kommer lite smakprov från turen.
Vi började vid Väppeby (?) kyrka
Fikade vid Kungs Husby kvarn från 1880.
Första etappmålet var Grönsöö slott
Jag var förstås inte ensam om att fotografera. Fru och dotter körde digitalt.
Det blir lite luckor här p g a att Zeissens film inte är framkallad.
Nägra knuttar var också på slottet. Här använde jag den kromade kåpan på en Honda som ett vidvinkel för att få en hel HD Roadking med i bilden. Analogt förarbete kallas det här.
Så här såg den ut i sitt eget höga majestät.
Nästa etappmål var Enköping där vi besåg Drömparken. Vi imponerades inte så vi drog vidare till Strängnäs när vi väl hade hittat ut ur Enköping.
I Strängnäs tog jag mycket bilder med Zeissen så istället visar jag dagens fynd; en Volvo Sport. En sällsynt raritet.
En herre med hund stannade och pratade gamla kameror. Rolleiflexen har gett mig många trevliga samtal när jag varit ute med den. Han hade ägt en men sålt den för att köpa en Hasselbladare istället. Nu fotograferade han inte särskilt mycket med den. Stackars kamera!
Nu far vi vidare till Mariefred och Gripsholms slott. Vi kom precis lagom till stängningsdags så snopet gick vi runt slottet på utsidan.
Det var då jag upptäckte att stora delar av Gripsholms murade väggar är fejk. Man har målat tegelstenar i fasaden. Det såg bra ut på håll men gräsligt på nära. I den här bilden är dock teglet autentiskt.
Trötta och hungriga drog vi oss sedan mot Gripsholms Värdshus och tog "det bästa huset hava". Mina flickor tog gös med lax men eftersom jag är köttätare (ibland) så tog jag sörmländsk kalv och lämpliga drycker därtill, körvänligt för chauffören. Smaken var helt i klass med priset och kan varmt rekommenderas.
Chauffören (jag) fick en kopp kaffe och sen gick det bra ända hem. Sällskapet var nog för trötta eller rusiga för att lägga märke till evenuella incidenter.
Alla färgbilder med D80 med 4 Gigabyte minne och alla svartvita med Rolleiflex och Tri-X-minne.
Retrokameratips - 59
En lite ovanligare boxkamera finns nu till salu på Tradera. Det är en engelsktillverkad Coronet 0.20 med menisklins, rotationsslutare och, som vanligt, dubbla sökare. En för liggande och en för stående bilder. Sannolikt bara en slutartid samt B och fast bländare så det är läge att bevisa att man kan fotografera =) Kameran laddas med 120-film och ger åtta bilder med format 6x9 cm. Den är tillverkad någon gång på 30- eller 40-talet. Det är inte mycket som kan gå sönder på en sån här kamera så ett köp får anses som nästan riskfritt. Och 120-film har alla seriösa fotohandlare hemma i kylen. Köp en med runt 100 ISO och ta en runda på stan. Åtta bilder tar man i ett nafs.