Hetast just nu - SAAB:s nya Cab-modell

Papparazzi Meldert har varit i farten och kan nu avslöja SAAB:s nya modell – direkt från affärsplanen. Det svåra finansiella läget medger inga excesser i utrustningslistan men man får i alla fall en ratt även om man får montera den själv! Modellen är nog tänkt för Californien egentligen eller möjligen för arabiska halvön då inget tak levereras, inte ens ett solskydd. Märkligt. Ännu märkligare är att detta foto bevisar att bilen provsäljs hos Kjell Heintz Bil AB trots att den uppenbarligen inte är avsedd för vårt bistra klimat. Inget prisläge har nått mina öron men med tanke på att den är avskalad det mesta torde den ligga i nivå med en cykel. Döm själva.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

 Spionkameran den här gången var Nikon Coolpix S710

Retrokameratips emeritus 2

Nu har turen kommit till lite kostsammare retrokameror som går att hitta för lite mer pengar än kamerorna i det förra tipset. Nu som då har jag satt upp kriterier för att presentera några modeller för den som vill ta nästa steg i retrokameravärlden. Den värld som slutar vid nyår 1960 =)

• Normalt handhavande. Inte för enkelt, inte för svårt. Lite mer att ratta på än tider, bländare och avstånd gör inget.
• Vanligt förekommande på auktionssajterna.
• Medium prisläge. Mellan 200 och 2000 SEK
• God filmtillgänglighet, d v s 120- eller 135-film

I det här segmentet finns det fortfarande en del att välja på. Några gamla godingar hamnar dock i nästa inlägg för finlirarna. De som fotar analogt som livsstil och är nördiga i det. Det kommer också ett fjärde inlägg för specialisterna för den som är intresserad av en överkurs. Se det bara som en trailer så länge =)

Rolleiflex kan man bara inte komma förbi i denna klass, även om en del modeller kommer att hamna i nästa inlägg. Tidiga Rolleiflex och Rolleicord ligger prismässigt väl till med priser som varierar inom mina krav men förekommer inte så ofta. Extremt fina exemplar kan dock skena i pris. Rolleiflex Standard och Automat hamnar här. Tidiga Rolleiflex 3,5A och B återfinns också i det här prissegmentet och priset varierar som regel ganska mycket. Fr om Rolleiflex 3,5C har modellerna exponeringsmätare och då går priserna upp. Alla modeller av Rolleiflex 2,8 ligger oftast över 2000 kr så jag utelämnar dem. Alla modeller av Rolleicord hamnar i den här prisklassen och det går att göra fina fynd.

Rolleiflex Automat

Zorki har prisvärda mätsökarkameror i den här priklassen och oftast i den nedre delen. De förekommer flitigt på sajterna i alla modeller med varianter. Zorki 1 till 4 handlar det om. De är också enkla att datera då fabriken använde ett serienummersystem där de två första siffrorna var årtalets två sista siffror. Undantag finns runt 1959 då sifferserien inte räckte till men i huvudsak stämmer det. Fr o m Zorki 4 får man se upp med årtalet. Den tillverkades både före och efter 1960. Fråga efter serienummer om det inte framgår av auktionen.

Zorki 4

FED har också ett par modeller med olika typvarianter. FED1 (alla typer) och FED 2 (t o m typ D) ryms inom vår tidsperiod. De är robusta kopior av Leica och mätsökarkameror.

FED 1 typ D

Argus C3 är en amerikansk mätsökarkamera som var enormt populär på andra sidan Atlanten. Den var tänkt som en amerikansk variant av Leica. En mästare får många efterföljare. Kameran liknar mest ett 3 dl mjölkpaket men har kultstatus. Förekommer ganska ofta på sajterna och slutar ofta under tusenlappen.

Exakta Varex IIa är en annan ganska vanlig modell på sajterna. Den har utbytbar sökare och man kan hitta modeller med ljusschakt istället för prisma. Tillverkades i slutet på 50-talet.

Exakta Varex IIa

Zeiss Ikon Contaflex introducerades på 50-talet och förekommer flitigt på sajterna, särskilt tyska ebay. Contaflex finns i flera varianter förstås. Zeiss var mästare på att skapa varianter. Modell I till IV är de vanligaste i retroklassen och priserna varierar väldigt mycket. Ibland kan man göra fynd i instegsklasspris men det är vanligare att hitta dem i det nedre delen av denna mellanprisklass.

Contaflex II

Ytterligare Zeiss Ikonmodeller som är top-of-the-line är Super Ikonta-modellerna som är mellanformats mätsökarkameror. Mycket trevliga att fota med. Introducerades på 30-talet och producerades långt in på 50-talet.

Zeiss Ikon Super Ikonta 532/16

Voigtländer Vitessa är en annan 50-talsmodell som finns ganska ofta på sajterna. Titta speciellt på modellen med ladugårdsdörröppning.

Leica med gängfattning kan hamna i det här prisintervallet om man har tur men jag går inte in på dem närmare. De flesta hamnar dock i nästa prisklass. Men de är vanliga auktionsobjekt.

Dags att avrunda det här inlägget som har varit allt annat än heltäckande för den här prisklassen och vanliga kameror däri. Bara en liten aptitretare för den som vill fortsätta med mer intressanta retrokameror.

Glöm inte att fråga säljaren många frågor om du vill ha en kamera som fungerar och går att ta bilder med. Det vore förstås kul att träffa dig med en retrokamera på stan medan du tar bilder =) Om jag ser dig kommer jag och hälsar och pratar.

Update

Jag hade ju glömt Zeiss Ikons Super Ikonta! Nu är den med.

Schabbel i spurten

För nytillkomna läsare vill jag först berätta om mitt nyårslöfte som består i att köra minst en rulle film i alla mina fungerande kameror avsedda för film som jag äger eller skaffar fram till den sista november 2009. Bildexempel ska vara uppladdade före nyår och som bevis för mitt roligaste nyårslöfte hittills i livet finns två bilder från varje kamera i albumet Nyårslöftet 2009. Kanske. Crimson har schabblat bort en av mina nyårslöftesfilmer. Jag har fått någon annans film och bilderna på den har inget intresse för mig. Crimson har lovat att leta reda på filmen. Misslyckas de så får jag ta en ny. Men det börjar bli ont om tid. För en vecka sedan hade jag två kameror kvar och jag kände mig mycket konfident att hinna med allt. Nu i veckan fick jag två kameror av pappa som naturligtvis räknas in i löftet. Egentligen fick jag tre men den tredje går det inte att få tag på film till utan jag måste specialtillverka en adapter för att kunna köra 120-film i den. Dessutom har den ena av två slutartider gett upp medan jag provade den. Synd, för hela kameran är i övrigt i mint condition. Och ändå är den från mitten av 20-talet. Den ser faktiskt oanvänd ut! Just nu betraktar jag den dock som icke fungerande eftersom jag inte kan köra en film i den. Än.

No 1A Pocket Kodak. 1920-tal. 130 mm/f7,7  T, B-1/50s 116-film

Nästintill mint condition.

De två första är av märket Franka, den ena är en Solida I och den andra en Solida III. Båda daterade till 1954 och således årsbarn med mig själv. Båda ska ha 120-film och Solida I är nu laddad med en Fomapan 400 och Solida III med en Portra 160NC om vardera 12 bilder. Tolv bilder försvinner fort om jag ger mig ut en eftermiddag så det ska normalt inte vara något problem. Värre blir det om jag måste ta om rullen i Chinon CP5. Så jag hoppas att Crimson hittar rullen...

Franka Solida I (1954). 75 mm/f5,6   B-1/200s   120-film
Mycket god kondition

Franka Solida III (1954). 80 mm/f2,9   B-1/250s   120-film
Mycket god kondition

PS

Nu kanske det är mer begripligt att jag inte fotar så mycket digitalt. Men jag använder i alla fall min D80 till att dokumentera mina gamla kameror =)

Höststädning

Nu pågår storstädning i hela min profil. Album och bilder slängs. Nya album skapas och bilder byter album. Omstrukturering och förnyelse pågår. Jag överväger t o m att lämna en del intressegrupper. Svart/vitt har jag nyss blivit utslängd ifrån och jag förstår inte varför. Jag har kommenterat fler bilder än jag laddat upp. Poolvärden verkar ha storstädat i poolen och efter den utskällning jag levererade släpps jag nog inte in igen. Ändå ser jag den gruppen som den viktigaste gruppen för mig just nu. Men det finns ju andra arenor.

Det är oundvikligt att jag också rycker bort några av era favoriter men det får ni stå ut med. Ni har nog många fler som är bättre. Och många av mina retrobilder ligger för alltid kvar i Retrobilderbloggen. Där rensar jag inte utan fyller bara på. En del nya bilder hamnar nog BARA där. Så vill du följa mina äventyr med retrokamerorna är det det bästa stället att titta på.

Avslutar så här med min populäraste bild, alla kategorier, som nu är borttagen för gott.

Bildkris!

Det är lika bra att erkänna det som alla märker: Jag laddar upp väldigt lite bilder nu och kommentarlustan har sinat. Kan fotografer ha en identitetskris? Jag undrar ibland vad jag är för en fotograf egentligen. Naturfotografi har jag lämnat bakom mig för länge sedan. Det lockar inte alls. Vad gör man när stadslandskapsfotografering har gått i stå och gatufotograferandet aldrig riktigt tar fart. Jag vägrar ställa mig vid diskhon och fotografera vatten! Vad är min gren, egentligen?  Det är roligt att fotografera människor men när man gör det hellre än bra, ska man då låta bli?

Jag har varit bortskämd länge nu med gott om tid och rika tillfällen till fotografering. Kanske har jag förfotograferat mig? Kommer lusten tillbaka om jag håller upp ett tag? Eller ska jag bara stöna på och ta bilder tills det går över?

Jag har skaffat mig lite fotoböcker under året och på köpet har jag blivit kräsen med bilder och har börjat slänga en massa av mina bilder i datorns papperskorg och sen tömt den ordentligt. Negativen slänger jag dock inte. Det blir så pilligt att bara ladda enstaka bilder i skannern så jag sparar alla remsor som en slags dokumentation över en ivrig amatörfotograf. Eftersom jag gillar historia vill jag ju att framtida forskare ska finna arbete genom att försöka reda ut vem som tagit de där bilderna. Jag undrar också vilka slutsatser ännu mer framtida arkeologer kommer att dra när de ser de remsorna. Kodade svart/vita bildmeddelanden från antiken. Förunderligt nedtecknade på transparenta band. Synbarligen utan mening och budskap.

Jag famlar i mörkrummet efter ljus att göra bilder av. Men allting tycks ha slocknat eller hittat ett svart hål. Mörkret är kompakt, typ bländare 704. Det finns inga lysdioder i mina gamla kameror som kan lysa upp tillvaron lite. Framkallningen står i sin dunk och oxiderar och är snart mogen att hällas ut. Årgångsframkallare har väl ingen någonsin hört talas om?