Pro Memoria
Ett fascinerande hål i mitt Universum
Stockholm Central är begåvat med ett stort hål som samlar skaror av människor. Det händer alltid mycket på Centralen så det är ett bra ställe att köra gatufoto på. Idag fastnade jag vid hålet mesta tiden =)
Besök från yttre rymden
Snart dags att strålas upp
Uppe. Men en del vill inte utan flyr.
Egentligen skulle jag ta bilder med mitt Sibirienekipage men filmen tog fort slut och ingen reservfilm hade jag med mig. Det blev en läxa till nästa gång.
Mellanformataren
På småbildstur med Kiev & Coolpix
Min egen favorit 2009 och fadäsen
Utmaningen kom från två håll så jag tolkar det som jag vill. Det blir inte två favoriter. Jag kör den bästa och den sämsta bilden 2009.
Favoriten
En trippelfavorit är det med plus i kanten.
- Den är tagen med Rolleiflexen
- Den är tagen på Tri-X
- Den är tagen i Åmål
Plus i kanten får den för att den blev refuserad i både Galleri FS och OneExposure. På OneExposure fick den dessutom den osmakliga kommentaren att den nog skulle bli accepterad om jag klonade bort det vita strecket! Den tappar ju allt sting och kontrast! Arma människa som sålt sin själ till Photoshop. Jag blev mer stolt över att Nisse i Lessebo ville låna negativet för att kopiera på riktigt fotopapper. Det kändes som en utmärkelse!
Fadäsen
Den skedde på semestern vid Helgumannen på Fårö. Bronican var i farten och efter en bild lyckades jag antagligen låsa avtryckaren i intryckt läge. Man spärrar den genom att vrida knappen. Så när jag drog fram nästa ruta och skulle övervinna det sista motståndet som spänner slutaren så triggade den direkt. Jag upptäckte inte misstaget direkt så jag gjorde om samma sak en gång till innan jag vidtog en nödvändig åtgärd. Bilden blev dålig i mina ögon men jag har lekt med tanken på att skicka in den till Galleriet och 1X för att se vad som händer. Kanske den kan tolkas som konstnärlig. Men nej, jag vill inte vara spydig =) Däremot kan jag nog få till en skaplig utställning med refuserade bilder =)
Här slänger jag stafettpinnen ut i skogen. Jag gillar inte kedjebrev så alla kan dra en lättnadens suck =)
Mellanformataren
Redo för Sibirien
Bengt Björkbom har adresserat alla nyblivna Kievägare i ett par bloggar. Jag är en av dem. Jag köpte min i december innan snön föll och sedan dess har det ju varit ett Sibirienliknande klimat vissa dagar.
Eftersom det förmenta området han skrönar om verkar omfattande så har jag utrustat min Kiev så här:
Kamerahus: En Kiev 4 AM från 80-talet. Inte den bästa om man ska tro Bengans ryska kontakter men eftersom den är servad av Sveriges främste Contax/Kiev-kännare räknar jag med att den är OK för en utflykt till Sibirien.
Objektiv: Jupiter 12, 2,8/35, med Contaxbajonett och UV-filter. Jag är ingen fågelfotograf och uvar ska jag inte ha några bilder på! Det här är ännu den kortaste brännvidden jag har till Kiev men jag hoppas få med det mesta av nedslagsområdet i en bild. Objektivet är också från 80-talet.
Sökare: Voigtländers fyrkantiga 28/35, ljusstark, klar och tydlig. Kievens sökare i kameran är för 50 mm så jag måste se bättre att jag får med allt.
Film: Tri-X, vad annars?
Den här konfigurationen passar ypperligt innanför anoraken eller vad det nu blir. Den är kort och kompakt, vida överlägsen en SLR med tele på. Och sist lite bilder på Sibirienekipaget.
Standardpose
Benganpose
Storebror-ser-dig-pose eller Porträttpose med fokus på ögat
Eders ryssälskare
Braunschweig 1959
”Så göra vi när vi göra Rolleiflexer”
Kan inte låta bli att dela med mig av denna blogg med bilder från Rolleiwerke 1959. Kamera- och industrihistoria i samma paket. Sucka och njut!
Mellanformataren
Studier för yrkesbana
1970 var det läsår jag påbörjade min utbildning för det yrke jag har idag, ingenjör. Så 1971 när denna månads profilbild är tagen var jag redan inne på andra året. Det finns inte så mycket att säga om det. Alla har väl en föreställning om hur det är att gå på Teknis. Bara killar och grova skämt. Det enda anmärkningsvärda var väl att jag i tre år använde en större Unikabox som skolväska. Jag var retro redan då =) Ett kraftigt plåthandtag hade den på locket och den var låsbar. Den var brun med hörnförstärkningar och plåtkant på lockets kant. Invändigt var den ”tapetserad” med något gråmelerat papper och hade träförstärkning runt öppningen. Den tålde att sitta på och rymde mycket. Lagom till studentexamen gick den sönder och avslutade sin karriär som förvaring åt en Märklinjärnväg. Jag skulle tro att den finns kvar hos min lillebror (d.y)
Här en bild på Tekniska linjens ena klass 1971/72. Bilden är tagen av en skolfotograf med ett redan samma dag bortglömt namn. Profilbilden är tagen vid samma tillfälle.
T2B ht 1971