Strategibyte igen

Om att ändra sig

Ombytlig är inte ett signifikativt drag hos mig. Men jag brukar fortsätta att fundera över mina beslut. Efter att jag fattat dem. Så nu har jag ändrat lite i mina tidigare beslut om hur jag ska utvärdera de sex olika svartvita ISO400-filmerna jag införskaffade i höstas.

Eftersom jag , när utvärderingen är klar, kommer att köra den film jag anser bäst i min arbetshäst, Zeiss ZM, så vore det ju illa om inte alla sorterna fick gå genom den också. Så nyss beslutade jag mig för att en rulle av varje sort ska få bo i det kamerahuset också. Första rullen satte jag in igår. Det blev en Fomapan 400 som jag kör nominellt på ISO400. Det kan ju även vara intressant att jämföra hur filmerna blir bakom Zeissoptiken mot Zuikooptiken. Jag förväntar mig inga stora skillnader där, men i alla fall. Utvärderingen blir ju ändå väldigt subjektiv. Det här är ju ingen vetenskaplig studie. Jag letar efter karaktär i filmen som passar min bildstil samt att kartlägga olika filmers karaktärer så att jag vet när en film kan passa in på ett specifikt projekt. Huvudsyftet är fortfarande att få fram en alternativ standardfilm till den jag hittills använt, Tmax 400.

Primär fotoapparat

Eders hängivne

PS
Jag har förstås även omvärderat mitt beslut att lämna analogfotografin som jag meddelade den 1 april. Beslutet varade bara den dagen. Nu är jag tillbaka i den kemikaliska fotografins underbara värld igen. 

Fujifilm Neopan 400 pressad till 1600

Mellankornigt

Jag försöker verkligen att variera motiv och ljusförhållanden när jag testar nya filmer. Jag vill ju få filmen att bekänna färg, om man kan säga så om svartvita filmer =) Neopan 400 visar sig något bättre än de tidigare testade beträffande korn och kontrast när man pressar den 2 steg. Men ändå inte något jag tar till mig på samma sätt som jag gjort med Tmax 400. Under samma tid har jag exponerat Tmax 400 på 1600 ISO på bladfilm med ett helt annat resultat (läs finkornigt). Men Neopan 400 verkar ha potential att bli riktigt fin om man kör nominellt. Jag förväntar mig det när jag kommer dit i mina tester. Här kommer nu lite exempel från rullen. Som vanligt är den körd i OM-2N, denna gång med f2/35.

Filmen kupar sig måttligt så den fick ligga i press ett dygn innan jag skannade den.

Eders Hängivne

PS
Nu sitter det en Ilford Delta 400 i Olympusen som också pressas till 1600 ISO. 

Kodak Tri-X 400 pressad till 1600

Det var lite spännande att framkalla en gammal favoritfilm som Tri-X igen. Men nu är det gjort och resultatet visas här nedan. Som vanligt är bilderna tagna med OM-2N, de fllesta den här gången med 35 mm Zuiko.

 Grynigt värre. Och då menar jag inte väggen.

 Här funkade det bättre

Vad kan jag säga om det här då?

Nja, pressa Tri-X +2 steg är nog inget bra. Jag hade förväntat mig ett bättre resultat. Sannolikt blir det bättre när jag kör nominellt  senare i vår.

Eders hängivne

PS
Det kanske inte var helt lyckat att pressa två steg en solig vinterdag som jag gjorde i början av filmen. Men det är ju inte möjligt att välja mitt i en film.

Ännu en retromånad i profilen

En föraning om en intellektuell yrkesbana?

Sorry, jag har varit lat med självporträtten igen så det får bli historisk bild i februari. Profilbilden är beskuren ur den här originalbilden.

Så här såg det ut i köket på Kyrkogatan 23 år 1956. En blivande ingenjör leker med sin träbåt. Glasögonen är bara en intelligensprotes. Inga glas.
Endast rinnande kallvatten och en rejäl vedspis. En kommod innehållande en potta. Men med ett riktigt skafferi.

Bilden tagen med en Nettar 515/16, alltså 6x6.

Eders hängivne

PS
Jag lovar inget (Jag avger inga löften. Jag har blivit förståndigare med åren) men nästa månad ska jag verkligen försöka göra ett färskt porträtt av mig själv. Jag är inte lika barnsligt snygg som förr i världen. Men jag kan duga som skrämsel för någon olydig unge =)

AGFA APX 400 pressad till 1600

Grovkornigt, minst sagt

Första pressade rullen i min undersökning av 400 ISO-filmer. Jag ändrade senare strategi i vintermörkret och kör nu en av varje sort som pressad till 1600 ISO. Först ut av de pressade filmerna blev AGFA's APX 400. Här kommer några bilder. Förstora för att se eländet (kornen).

Båda bilder ovan är tagna från Skanstullsbron

Jag fikade på Fotografiska

Jag provade med blixt också

Grovkornigt, som sagt. Inte alls i min smak men jag kan tänka mig en användning för speciella motiv. Det ska bli intressant att se hur den är när man kör nominellt.

Eders hängivne

PS
Nu sitter det en Tri-X 400 i OM-2N och kameran står fortfarande på 1600 ISO