Ilford Delta 400 pressad till 1600

Tmax 400 look-alike

Delta 400 gick snabbare genom kameran än de tidigare filmerna. Det kan bero på ljustillgången så här när våren börjar likna vår på riktigt. Delta 400 överraskar. Den liknar lite Tmax 400 i korn och kontrast när man pressar den. Det ska bli lite spännande att se hur den uppför sig när man kör den på nominell käsnlighet. En annan fin sak med filmen är att den är fantastiskt plan i skannerns filmhållare. Bara Fomapan 400 är lika plan. Nu lite bildexempel.

 Skugga och sol på samma vägg

Igår var vi på utställning på Drottningholmsteatern. Jag blev bedårad av deras kulisser. Såna skulle man ha till bakgrund till sina porträtt =)

 
Konsthantverk inspirerat av teaterns kulisser var det som visades. 

Det här verkar kunna bli en kandidat till standardfilm.

Eders Hängivne

PS
Nu sitter det en Kentmere 400 i kameran. Kentmere är lite kaxiga och säger att man kan pressa den utan att ändra på framkallningstiden. Vi får väl se...

Strategibyte igen

Om att ändra sig

Ombytlig är inte ett signifikativt drag hos mig. Men jag brukar fortsätta att fundera över mina beslut. Efter att jag fattat dem. Så nu har jag ändrat lite i mina tidigare beslut om hur jag ska utvärdera de sex olika svartvita ISO400-filmerna jag införskaffade i höstas.

Eftersom jag , när utvärderingen är klar, kommer att köra den film jag anser bäst i min arbetshäst, Zeiss ZM, så vore det ju illa om inte alla sorterna fick gå genom den också. Så nyss beslutade jag mig för att en rulle av varje sort ska få bo i det kamerahuset också. Första rullen satte jag in igår. Det blev en Fomapan 400 som jag kör nominellt på ISO400. Det kan ju även vara intressant att jämföra hur filmerna blir bakom Zeissoptiken mot Zuikooptiken. Jag förväntar mig inga stora skillnader där, men i alla fall. Utvärderingen blir ju ändå väldigt subjektiv. Det här är ju ingen vetenskaplig studie. Jag letar efter karaktär i filmen som passar min bildstil samt att kartlägga olika filmers karaktärer så att jag vet när en film kan passa in på ett specifikt projekt. Huvudsyftet är fortfarande att få fram en alternativ standardfilm till den jag hittills använt, Tmax 400.

Primär fotoapparat

Eders hängivne

PS
Jag har förstås även omvärderat mitt beslut att lämna analogfotografin som jag meddelade den 1 april. Beslutet varade bara den dagen. Nu är jag tillbaka i den kemikaliska fotografins underbara värld igen. 

Ajöss analogfotografi !!

Nu har jag fått nog

Efter flera år av analogt fotograferande med gamla fina kameror har jag till sist varit tvungen att inse att det drar för mycket pengar att ligga på topp i den analoga världen. Många filmer dras in, fotopapper blir allt dyrare, det blir allt svårare att se vad jag gör i mörkrummet. Och efterarbetet tar tid från fotograferandet!

Leica M3 från 1955

En del av de gamla kamerorna ska jag behålla som ett kärt minne. Kanske jag låter slutaren gå lite då och då av nostalgiska skäl. Ljudet är fortfarande musik för mina öron. Utan film i kamerorna kostar det ju inget. Men många av dem ska bort.

Rolleiflex 3,5B Automat från 1954

Jag välkomnar till sist den digitala tekniken vars stora fördel är att den kostar bara inköpet, sen är det nästan gratis. Och eftersom jag har haft dumheten/klokheten att redan ha köpt på mig ett par duktiga kameror behöver jag inte ens köpa något mer. Jag har allt jag behöver. Nu behöver jag bara ta bilder och koncentrera mig på att de ska bli bra. Länge leve automatiken som ger mig frihet i skapandet! Och för att ytterligare ge mig tid till fotograferandet ska jag fortsätta som om jag tog bilder på film. Sparsamt med bilder, alltså. Jag kan tillräckligt mycket för att inte slösa tid på att ta många bilder som sedan måste sorteras och behandlas i timtal. Det analoga har lärt mig för livet. Det enda jag behöver är nya ögon att se med.

Fujifilm X100 från 2011

Det digitala är framtiden. Så länge det varar innan nästa steg i fotografins utveckling.

Eders Hängivne

PS
Man kan se det som så att jag förbereder mig för pensionen då det inte kommer att räcka med att bara övergå till välling för att få råd med film, papper och kemikalier. 

PPS
Om ni mot förmodan ser mig med en analog kamera ute på stan så är det bara fejk eller ett temporärt återfall av nostalgi. Det går nog över.

Develop before 06/1988

Om Ektachrome 200 EFTER 20 år i frysen

Sista gången jag var hemma i Åmål och hälsade på så tömde pappa sitt gamla filmförråd ur kylen. Det blev en kasse med gammal film med ett bäst-före-datum för ett par-tre decennier sedan. Jag ville förstås kolla om den duger till något så jag laddade en rulle i min nyreparerade Bronica S2A och drog ut för att fotografera klara färger och se hur de skulle ta sig ut. Motiven är verkligen inget att skryta om. Inte kompositionerna heller men tanken var ju bara att kolla hur färgen återges efter så lång tid efter att den borde ha exponerats. För att ge er en aning om resultatet visar jag här två bilder av varje motiv. Det ena är oredigerat ur skannern, det andra är färgkorrigerat med Automatisk färg i Photoshop. Döm själva.

Mjaaa. Med lite mer arbete går det nog att nå ett hyfsat resultat. Som ni förstår är bilderna inte dugliga att monteras i diaramar men för digital presentation kan de nog göra tjänst efter åtskilligt pillande i Photoshop

Eders Hängivne

PS
Jag ska nog köra en till i fullt solsken också. Jag tror att den blir bättre. 

Fujifilm Neopan 400 pressad till 1600

Mellankornigt

Jag försöker verkligen att variera motiv och ljusförhållanden när jag testar nya filmer. Jag vill ju få filmen att bekänna färg, om man kan säga så om svartvita filmer =) Neopan 400 visar sig något bättre än de tidigare testade beträffande korn och kontrast när man pressar den 2 steg. Men ändå inte något jag tar till mig på samma sätt som jag gjort med Tmax 400. Under samma tid har jag exponerat Tmax 400 på 1600 ISO på bladfilm med ett helt annat resultat (läs finkornigt). Men Neopan 400 verkar ha potential att bli riktigt fin om man kör nominellt. Jag förväntar mig det när jag kommer dit i mina tester. Här kommer nu lite exempel från rullen. Som vanligt är den körd i OM-2N, denna gång med f2/35.

Filmen kupar sig måttligt så den fick ligga i press ett dygn innan jag skannade den.

Eders Hängivne

PS
Nu sitter det en Ilford Delta 400 i Olympusen som också pressas till 1600 ISO.