Pro Memoria
Gotland i grått
Om en semesterresa i svartvitt
Vi åkte till Gotland några dagar i mitten av juli. Med mig hade jag D600 och Zeiss ZM och flera objektiv till båda. Tanken var att ta lite vanliga turistbilder med D600 och lite annat med Zeissen på film. Men det bar sig inte bättre än att jag tog allt på film. Åtta rullar svartvitt och inte en enda digital bild. Min fru använde den andra kameran och jag var nöjd ändå. Vi har varit på Gotland förut så det var inte mycket nytt. Det blev bara så att jag fortsatte med det svartvita.
Vad kan man då säga om Gotland i svartvitt? Gråspräckligt. Kalksten gör sig inte bra på bild. Dessutom gör den allting så himla ljust. Ibland frestades jag att sätta på ett gråfilter men behöll gulfiltret på utom sista dagen då en molnslöja lade sig över ön. Då ersatte jag gulfiltret med ett vanligt UV-filter. Nu blir det lite smakprov ur de åtta rullarna Tmax 400. Jag använde mest 35 mm men några bilder blev tagna med 90 mm. Jag kommer knappast ihåg vilka. Det är ganska många bilder så det här är bara för de uthålliga.
Vi åkte som alla andra med Destination Gotland.
Det finns ett café som ett strykjärn i Visby
Vi bodde på Strand Hotel
Första kvällen njöt vi av solen och brisen från havet
Färjan till Fårö är gul och blå.
Hästen (eller hunden?) i Gamle hamn
Frun tar igen sig
Raukfältet vid Digerhufvud hade många besökare
Men alla "försvann" i det gråspräckliga
Helgumannen. Lite trä att vila ögonen på.
De har t o m trätak
Båten hade flyttat på sig sedan förra gången.
Trä är skönt att titta på i det hårda kalkstensljuset
En uppnäst rauk vid Langhammars raukfält
Skönt med lite välbekanta former att vila ögonen på också. Jag menar bilplåt. En Hudson Hornet.
Roma glasbruk ligger framför Roma klosterruin vilket gör klostret lite svårt att hitta om man inte har varit där förut. Åk mot Kungsgården.
Det här är resans bedrift. Vi (jag) hittade ruinen efter ett annat kloster bara några kilometer från Roma men lika intressant. Jag kan inte ens förklara vägen.
Skeppssättning längs vägen med utsikt över Karlsöarna
Vi åkte längs en kustväg med vindpinade träd
Vi jagade väderkvarnar åt dottern
Körsbärsgården i Sundre. Hur sannolikt är det att man träffar en fotoklubbskompis här utan att ha planerat det? Trevligt och överraskande! Vernissage var det också och gratis inträde.
Vi åt en bit mat här och jag fotograferade väggdekorationen
En av fruns favoritkonstnärer ställde ut här
Hoburgsgubbens näsa är fortfarande gul så att man ska upptäcka honom. Det vore ju synd att ha varit där och inte sett honom.
Spånklädda hus i Visby hamn
Jag provade talarstolen i Almedalen men ingen ville lyssna.
Utsikt från mitt hotellrum
Takterassen utanför mitt rum. Granne med ruiner.
Här väntar vi på att få köra ombord på färjan hem
Eders hängivne
PS
Jag rekommenderar att sätta i färgfilm i kameran när ni åker till Gotland. Bilderna blir mer spännande då. =)
Första hålkameraförsöket
Om lärdomar
I våras fick jag för mig att konvertera min gamla Piccolette till en hålkamera. Den befintliga linsen var verkligen inget att ha så ett hål skulle nog bli bättre. Jag hade rätt beträffande distorsionen men med kamerakonstruktionens övriga detaljer hade jag fel. På Piccoletten sitter bländaren framför linsen och jag antog att om jag bara körde full öppning så skulle det inte vara något problem. Jag antog dessutom att bländaren kunde fungera som motljusskydd. Det gjorde den förvisso men den gav också en rejäl vinjettering. Och jag ville ju ha bild på hela bildytans 4x6,5 cm!
Contessa Nettel Piccolette från 1921
Jungfrusunds marina
Skytteholm
Det syns tydligt att bländarlamellerna begränsar bildvinkeln för hålet. Jag måste på något sätt flytta hålet längre fram. Ingenjören i mig får hitta på något verkningsfullt. Återkommer...
Eders hängivne
Analogistens Säterutställning
Om den fotografiska gemenskapen
En sak var säker i Säter. Bilderna är i fokus. Hur vi åstadkommer våra mästerverk är av underordnad betydelse men här fanns många tips om vägen till bilden. Låt vara att en del måste offra nattsömnen för att få till det medan andra bekvämt shoppar loss vid bildskärmen i sin skaparkraft. Vi får alla utlopp för våra gåvor i bildskapandet, var och en med sin förmåga och på sitt eget sätt. Såsom varande den enda helanaloga utställaren kände jag mig inte som en främling i sällskapet. Vi har ju samma intresse. Här kommer ett bildsvep ur analogistens synvinkel. Förstora gärna bilderna och njut av det analoga tonomfånget.
Det Engbergska Värdshuset bjöd på fin gemenskap i sällskapsrummet
Fotograferna Hallberg & Hallberg i avspänt umgänge med oss andra
Översikt av utställningen. Bakom hörnet till höger fanns det några också
Utställningsgeneralen välkomnar...
...invigningstalaren, som varken kan fotografera eller spela instrument men sade sig vara en fullfjädrad njutare av fotografi och musik.
Båda bilderna ovan tagna med Rolleiflexen på Tmax 100.
Det var hemskt varmt första och halva andra dagen. Vi tillbringade mesta tiden flämtande i skuggorna.
Min favoritfotograf. Lars-Erik Boberg. Det syns inte här men i verkligheten var de monokroma bilderna mörkt bruna i svärtan. Klassiskt vackra att se på.
Min egen hängning med bilder från Place des Arts i Montreal.
Där inget annat anges är bilderna tagna med Zeiss ZM, 35 mm på Neopan Acros 100 (exponerad som 160) och stående framkallning i Rodinal 1:100 i 1 timme. Acrosen är min nya favvofilm. Otroligt vackert tonomfång.
Eders hängivne
Grönsöö och andra dagsnoteringar
Igår, tisdag, hade mina flickor önskat en tur till kvarnen i Kungs Husby och ta en fika där. Jag föreslog att vi först skulle ta en stund i Grönsöö slottspark vilket föll i god jord. Sagt och gjort, vi drog till Grönsöö via den vackra Grönsöövägen. Nu blir det lite bilder.
Här är sjösidan av slottet. Jag får lite Medelhavskänsla här.
Capri, eller nåt
Det kinesiska lusthuset är väl inte så medelhavslikt men en spännande detalj i slottsparken.
Lite snett är det också. Rätar man upp det blir horisonten sned.
Här är i alla fall ett rött hus med vita knutar men så är det mycket färskare än slottet. Det ligger på västra sidan. Ett mindre med samma färger, och äldre, ligger på östra sidan. Parken är en engelsk park och har slingrande gångar med lite spännande anhalter här och där.
Vi träffade slottsfrun och pratade om slottets rosor och planteringar en stund. Sjunde generationen von Ehrenheim bor här och förvaltar slottet som ägs av en stiftelse. Slottet är i princip helt intakt med möbler och allt sedan flera hundra år. Ok, tornen i slottets fyra hörn revs för längesedan samt den pampiga entrén mot sjön. Det är i alla fall ett av få slott som är i vardagligt bruk av sin ursprungliga ägarfamilj. TV8 visade ett bra program om slottet för ett tag sedan
På Grönsöö står också Sveriges äldsta lind planterad av drottning Kristina (Gutav II Adolfs mamma) 1623. Som synes lever den gott ännu.
~~ooOoo~~
Jag bedriver just nu ett projekt med att reducera antalet kameror med film i. Jag misstänker att en del film hinner bli för gammal i några kameror. Dock inte i den här. Alla bilder från Grönsiöö i det här blogginlägget är tagna med Nikon F3 och ett gammalt helmanuellt f2,8/24 mm och på Kodak Plus-X 125. En film som slutat att tillverkas. Här på Grönsiöö spurtade jag också med en Portra 160 i Zeiss ZM men avslutade den först senare vid kvarnen. Zeissen står aldrig utan film. Den är min arbetshäst.
~~ooOoo~~
Efter Grönsöö åkte vi till kvarnen i Kungs Husby. En mäktig pjäs med sex blad och innandöme som en fabrik. Av någon anledning stod den öppen och jag är ju inte nödbedd av mig. Ingenjören i mig ville se det tekniskt historiska.
Kvarnen
Och vi fick vår fika till slut
Och jag fick vara med på bild. (Fast jag fick tala om avståndet för frun innan hon tog bilden. Manuellt det är svårt det!).
Bilderna inne i kvarnen blev inte bra. Jag strulade med laddningen av den rostfria spiralen och fick en massa följdproblem i den två timmar långa stående framkallningen. Bilderna blev starkt piktorialistiska. Men det blir nog bra till slut med lite mer övning.
Eders Hängivne
PS
Åk gärna till båda ställena en solig dag. Värt att se. Slottet kostar 40:- för att vandra fritt i parken. Kvarnen får man besöka gratis (om man hittar den).
Analogfotograferna Stockholm
Om Stockholms färskaste fotoklubb
Det har varit på gång ett tag och idag, den 1 maj, bildades föreningen Analogfotograferna Stockholm vid ett urtima årsmöte i den gamla nedlagda Konsumbutiken på Mejselvägen 33 i Västberga. Årsmötet samlade fem deltagare men fler intressenter finns.
"Föreningens ändamål är att bevara och främja den klassiska fotografins medel och metoder.
Föreningen uppfyller sitt ändamål genom att i sin programverksamhet vara inriktad på alla aspekter av analog fotografi, erbjuda kurser i analog fotografering och kemibaserad framställning av negativ och kopior, samt alternativa tekniker."
Första styrelsen består av Mikael Gustafsson (ordf), Calle Efvergren (kassör) och Elias Åkerlund (sekreterare).
Den här bilden är från ett förberedande möte.
Eftersom sommaren är nära kommer programverksamheten att starta på allvar efter sommaren. Styrelsen har en del att klara ut innan dess.
Intresserade nya medlemmar är välkomna att anmäla sitt intresse till Mikael Gustafsson. Medlemsavgiften beslutades till att vara 300 kr per kalenderår. För det priset får man tillgång till ett välutrustat mörkrum förutom alla innehållsrika klubbmöten.
Mellanformataren