Pro Memoria
Stafetten går vidare
Ensign Ful-Vue har levererat!
Sin enkelhet till trots har Ful-Vue:n levererat. Kolla här.
Bilar, människor och flygplan. Jag misstänker att den passar utmärkt till andra motivkategorier också.
Nu blir det en snyggare kanon på nästa sträcka. Den legendariska Contax IIa med Sonnar f2/50 och Superia 200. Den kommer att gå som på räls, tror jag. Inget konstigt med den. Den har alla nödvändiga funktioner och inget extra. Old school, som en del säger.
Men blixten ska jag inte använda. Det är ju sommar!
Eders hängivne
Min kamerakrönika - 22
Större fotografier!
Egentligen skulle det här kapitlet i min kamerakrönika handla om en annan kamera. Men jag använder den för lite för att den ska få komma med riktigt än. Istället blir det ett annat nyförvärv som jag dock använt ett par år på lån innan den blev min. Det är en Toyo Field 45 CF. Som siffrorna antyder är det en kamera för bladfilm med storleken 4"x5" (100x125 mm). Eftersom det är en fältkamera är den ihopfällbar och blir som en liten handväska när man ger sig ut. Nu är det ingen kamera för handhållet även om en rem antyder att det går. Jag tänker nog uteslutande att använda stativ till den här. Det är för mycket runt omkring att hålla reda på så det är bra att veta att den står där man ställt den.
Toyo Field 45 CF
Med kameran följde naturligtvis en hel del tillbehör men jag ska inte tråka ut er med en lista på allt. Jag fick t ex sex objektiv varav jag räknar med att använda tre för det mesta. 90, 135 och 210 mm, där det sistnämnda ligger närmast en småbildsnormal. Resten betraktas som vidvinkel i den här världen.
Fotoväskan med objektiv och en del av tillbehören. Jag slaktade en gammal verktygsväska med hjul och draghandtag för detta ändamål.
Fotoryggsäcken jag fick på köpet var väl lite överdimensionerad. Det var gott om plats för kameran t v, vinkelsökaren i mitten och kassettväskan till höger. Ändå blev det plats över om man tar bort en massa överflödiga mellanväggar.
Lite bilder från användningen då. Jag bad min pappa att fotografera mig medan jag fotograferar med den. Det här är inget för otåliga snabbskjutare. Det är en långsam och nästan meditativ typ av fotografering där man måste vara på alerten hela tiden för att inte "glömma" något grepp i den fastställda ordningen. Jag räknar med att det ganska snart sitter i ryggmärgen om jag använder den flitigt.
Jag har tidigare provat både positiv och negativ färg och svartvitt. Nu kör jag bara svartvitt men jag har en spännande filmsort i frysen som jag ska prova i sommar. Mer därom i ett senare inlägg.
Skynket är svart på ena sidan och vitt på det andra. När solen skiner tar man den vita utåt så blir det inte så varmt under skynket. När det är kallt gör man tvärsom.
Uppställt och klart på mitt Gitzo Explorer. Bara motivet som fattas. Men inte motivationen =)
Eders Hängivne
PS
Du har nog redan gissat. Det blir en Toyosommar.
Uppvärmning
Om att förbereda sig
Vintern är inte min mest aktiva period vad gäller fotografering. Men jag tar någon bild då och då ändå. Nu kliar det i avtryckartummen också! Jag har tagit några bilder med Toyon. Sex stycken fyller dosan och då kör jag. Och jag använder tummen när jag tar bilder med den. Ja, ni vet, trådutlösare fungerar bättre med tummen. Här kommer ett smakprov på helgens uppvärmningsheat. Snart blir det varmare, ljusare och roligare.
Orkidéer i motljus
Toyo Field 45 CF med Nikkor-AM f5,6/120 mm och Acros 100 exponerad som ISO125 och framkallad i Rodinal 1:100 en timme.
Eders hängivne
Mera 85 mm
Om mitt andra ekipage
Mitt förra ekipage har jag just börjat använda så det blir inga bilder ännu. Nu har jag satt ihop konfiguration nummer två som kan köras parallellt med den första. Jag hade ju satt i en färgfilm i den förra så i den här har jag satt i en svartvit film, Neopan Acros 100. Den här filmen är just nu min favorit på grund av sitt fina korn och vackra tonomfång, särskilt när man kör den i stående framkallning. Det blir grymt fina negativ.
Olympus OM-2n med Zuiko f2/85 och Acros 100. Jag pressar lite till 160 som jag brukar.
Eders hängivne
PS
Snart presenterar jag ett tredje ekipage. Det digitala alternativet med ett objektiv som jag kan använda på ett hus för film också om jag vill. Stay tuned. Det är en grym glugg nästa gång. Också.
Projekt 85 mm
Om objektiv som sällan används
Jag har bestämt mig för att börja köra 85 mm lite mer. Så mycket att jag gör ett projekt av det. Egentligen beror det på min inriktning på porträtt och 85 mm är ju en klassisk porträttbrännvidd för småbild och det har säkert sina anledningar. De gånger jag använt 85 mm har också varit mycket trevliga tillfällen med god utdelning.
Jag har flera 85 mm:s objektiv till flera kameror så det är bara att köra igång. Först ut blir min Nikon S från 1954 med Superia 200 som sensor.
Nikon S med Nikkor-P f2/85 och Nikons soft release AR-1. Sökaren är en Leitz VIOOH
Sedan jag tog den här bilden har jag hittat en mindre extern sökare. Jag får se vilken jag använder. Båda har sina fördelar. Den lilla för att den är liten men man ser alla ramar samtidigt och det är svårt att i hastigheten komponera med rätt ram. Den här som bara visar det som filmen får se men den är större och klumpigare.
Eders hängivne