Pro Memoria
Första bildkommentaren - 1 år
När jag nu ändå är i firartagen så kan jag ju uppmärksamma vem som fick min första kommentar. Det var för ett år sedan idag och bilden var Jonas Bergenudds Kolonnad II . En kort kommentar som skulle följas av många av varierande längd. Jag försöker vara kort och koncis men ibland flippar det ur och blir långt. Inte för att det behövs men ibland rinner det liksom till i fingertopparna.
Ibland blir jag trött på att kommentera men gör det i alla fall. Därför att jag lär mig se på bilder och fundera på vad som är bra och dåligt. Självlärda läxor som tillämpas i mitt eget fotograferande.
Inget inlägg utan bild är numera min paroll (tycker det är skittråkigt utan bilder) så jag tar en gammal ur mina bilder från vinden. En bild från mitt första år av fotografering (vintern 74/75). Fasligt vad det blev mycket av det första året-nostalgi =)
Skannad diabild. Obearbetad men beskuren.
Första uppladdade bilden
Följer upp gårdagens ettårskalas med att visa den allra första uppladdade bilden på FS. Den är tagen vid den nedlagda järnvägsstationen i Värmlands Bro. Stationen har ersatts med något som liknar en busskur 100 m längre söderut. Ett dåligt byte är min mening men har resulterat i ett glömt rum att försöka besöka någon gång.
Första uppladdningen på FS
Stationshuset
Vi stannade bara för en liten fotosession (min frus idéer förverkligades) på väg till Borgvik och en särdeles fin höstdag i den idylliska gamla bruksorten. Men de bilderna har du väl sett till leda i mina album.
Retroanfall
När jag såg den blev suget för starkt. Förra veckan vann jag en auktion på Tradera och i måndags kom den. En riktig klassiker som sannolikt är lite äldre än jag. Jag, som inte ens går in i ett mörkrum utan att ha fullt ljus först, har införskaffat en Kodak Six-20 Brownie C i hyfsat bruksskick. Min fru tycker jag har blivit galen och det kanske jag har. Jag samlar inte på någonting och i senaste flytten var det minimalism som gällde. Det är det fortfarande men lite kuliga saker kan man väl unna sig. Nu jagar jag film till kameran och har hittat sajter som säljer utgångna filmtyper till gamla kameror. I USA förstås. Det verkar inte finnas några firmor för entusiaster i Sverige. Tänker lägga bud på några tomspolar i England också. Se här min nya klenod med fler rynkor i skinnet än jag, som väl är. Tänker prova några rullar senare i höst. Dogma, helt automagiskt.
Kodak Six-20 Brownie C
Fast bländare: f11
Brännvidd: 100 mm
Fast tid: ett ögonblink (1/50s såg jag någonstans) + Briefläge (tryck-håll inne-släpp när du är färdig 1-30s)
Manualen hittade jag på internet förstås. Var annars?
Såldes mellan åren 1946 och 1957. Det här exemplaret är sannolikt tidigt. Sökarna har platta glas istället för konvexa.
Här är en retrobild från en annan klassiker som jag försöker övertala pappa att få låna. Zeiss Ikon Ikonta B. Bilden föreställer Åmåls äldsta hus och är tagen 1966 av mig (12 år) från Kungsberget. Av husen på bilden återstår endast det lilla ljusa i högerkanten. Där bodde min mormor och morfar som nygifta. Resten har blivit en parkeringsplats.
Långt från Västerlånggatan
Efter utställningen på Midsommargården stannade jag i Gamla stan på vägen hem. Stannade gjorde jag inte men tog en promenad och försökte hålla mig så långt bort från Västerlånggatan som möjligt. Jag korsade den förstås. Stortorget också med sin blodiga historia. Här lite smakprov utan bildtexter.
När jag gått där ett tag blev jag omsider hungrig och slank in på Slingerbulten och åt middag. Satt i gäddans fönster och glodde på gatulivet. Mätt och nöjd åkte jag hem med linje 19. Det har sina poänger att vara ensam med sig själv ett tag.
Vällingby thermer tur och retur i regn
Idkade lite cykelfotografering idag och letade mig fram på cykelvägarna till Vällingbys thermer (badhus på latin). Det var snart gjort. Betongklumpen är fjärran från min bild av ett SPA. Mer funkis än så här kan det inte bli. Eftersom jag redan var genomblöt av regn valde jag att inte gå in - än. Distriktssköterskan har gett mig ett recept på motion i simhallen men eftersom Herrens thermer har fungerat bra ett tag och dessutom är gratis så väntar jag tills snön stoppar mina cykelturer. Det är redan livsfarligt att cykla med mina ovilliga ben och fötter men med snöhalka och ingen hjälm blir det rena självmordsuppdraget att motionera och jag är varken terrorist eller har dödslängtan.
Här är en bild på thermerbunkern.
På väg hem igen upptäckte jag denna förskola med det käcka namnet Klisterburken. Det fick mig att stanna till och föreviga härligheten (ifall den sprängs imorgon av någon terrorist). Namnet gav mig associationer till Björnklister och dess speciella härliga doft. Alla har väl använt Björnklister så nog om det. Du har säkert egna minnen av det att njuta eller förfäras av.
Sist på min tur tog jag en bild på vårt viktigaste landmärke i Vällingby. Ser man bara det här huset så vet man ungefär vart hemmet ligger. Det står som en ståtlig fallos och höjer sig över nejden så till den grad att det tar uppmärksamhet från mycket vackrare byggnader. Men som landmärke duger det bra. Duger mycket sämre som sjömärke kan jag försäkra.
Här syns höstens entré förresten. Bäst att dra hem. Nu är jag genomblöt.
Alla bilder tagna med lillen. Canon Powershot A80. Så Dogma det kan bli.