Shiftoptik som flanörverktyg
I somras hade jag ett uppdrag som innebar en del arkitekturplåtning, och som publicerades i SvD Kultur i söndags. Dansken Bjarke Ingels, vars skapelser poppar upp här och där på Manhattan, och som ritat det danska Legomuseet.
I det läget köpte jag på mig en äldre shift-optik, en Nikkor PC-28. Och jag började gilla den som attan. Den är liten och lätt och lätthanterlig. Och egentligen är perspektivkontroll minst lika viktigt som zoom. Egentligen hör det väl ihop med stativplåtning, men jag är i bästa fall en sällananvändare av stativ för stillbild. Jag vill vara åtminstone lite spontan. Risken är förstås att man slarvar lite när det gäller perspektivkontrollen, inte minst att man råkar skruva lite för långt. Men med träning så ska det gå. Sen är en vanlig fokusskiva för autofokuskamera inte helt optimal att ställa skärpan mot. Så möjligen åker en precisionsskiva in i kameran med tiden. Ett annat alternativ vore att montera på en spegellös A7:a.
Hursomhelst, så är det givande att gå på upptäcktsfärd bland byggnaderna i städer, och jag tror att perspektivkontroll kan ge en extra kvalitet till resereportage och annat. Man stannar upp, komponerar mer noggrant och får med sådant man missar annars.
Några testknäpp med nya 810:an från gårdagskvällen.
Hälsar
Eva
Arkitektur är spännande.