Märk världen
Bengt Björkbom tipsade om "Märk världen" av Tor Nørretranders. En märklig bok.
Författaren bearbetar vetenskap på Nobelprisnivå. Han berättar kul anekdoter från hur det gick till. Notapparaten är föredömlig. På samma sätt tar han in sånt som jag tycker är flum, som Gaiahypotesen med dess banérförare James Lovelock, i en blandning av metodiskt framåtskridande och galna infall.
Ett centralt tema är hur vi människor tar in och bearbetar information, inte minst visuell information.
I vardagsspråket betyder "information" användbara upplysningar, typ att osten står längst ner i kylskåpet. Eller skvaller om vems snopp som hittat till vems snippa. Eller som i Frans G. Bengtssons "Röde Orm, hemma och i österled" en upplysning om var ett antal kistor med silver och en med guld finns gömda.
Den som startade den moderna informationsteorin, Claude Shannon, menade nåt helt annat. Han jobbade på Bell labs med grundforskning kring teleteknik. Han hade en annan relation till innehållet i det han kallade "information". Typ hur brett behöver ett bredband vara? Om Shannon hittat på ett bättre ord, kanske nåt i stil med "bruttodata" i stället för "information" hade det man läser om "information" inte varit så förvirrande.
Vi tar in typ en miljon bits per sekund via syn, hörsel, lukt, smak, känsel och signaler från t ex balansorganen. Sen gallrar hjärnan jättehårt. Bara det som hjärnan tror behövs kommer fram till medvetandet. Det tar en halv sekund. (Reflexer går fortare.) Medvetandet tar emot det bearbetade materialet med 20 - 40 bits per sekund. (Står det.)
Nåt ännu märkligare. Vi kan prata i telefon. Samtalet håller typ 20 bits/sek. Vi berättar. Sen broderar mottagaren ut den smala dataströmmen med stöd av sina erfarenheter! Nyss pratade jag i telefon med dottern. Jag hann säga nåt om Gaia så sa dottern "Lovelock" och redogjorde för Gaiahypotesen. I andra sammanhang kan man ju prata förbi varann och helt missförstå.
Se trädet till vänster. Där sorteras den information som medvetandet orkar med fram, riktning neråt. Horisontella linjerna är telefonsamtalet. Trädet till höger visar hur mottagaren bygger ut den lilla information som kommer via telefonen till nåt som i bästa fall motsvarar det avsändaren upplevt.
Och kapitlet om Kurt Gödel är också intressant! Gödel ställde till det litet för matematikerna! ;)
/B
Göran Persson har vittnat om att han ofta höll tal och sa det kom för honom just då. Och det finns ju Freudianska felsägningar, där munnen säger det sinnet är fullt av men medvetandet vill trycka undan. Även jag har såna erfarenheter.
Libets försök har direkt bäring på då man ska plåta i exakt rätt ögonblick. Den där fördröjningen med 0,5 sekunder och att hjärnan antedaterar ställer till det. Jag har försökt plåta vindkraftverk med vingarna i "rätt" läge på två samtidigt, kunde inte. (Serietagning är fegt.)
Hälsningar Jörgen