B. LOGGBOKEN
Fairy pools
Från Talisker är det inte särskilt långt till en plats som heter Fairy pools. Vägen är som ni ser väldigt smal och eftersom det är ett populärt ställe att åka till möter vi bilar ganska ofta. Det har också precis dragit förbi en rejäl regnskur, men den avtar under färden.
Det är fler som är på väg dit och man kan ju bara hoppas på att parkeringen räcker till.
Vi passerar genom ett område med skog och får förstås stanna på en mötesplats. Himlen ser olycksbådande ut men det har slutat regna.
Här har man gjort i ordning en rejäl parkering (med avgift) och dessutom en extra för husbilar. Vi ska promenera på stigen som slingrar sej genom det gröna landskapet.
Solen glimtar fram ibland och det blir snart varmt, regnjacka av alltså. De som är på väg tillbaka och har uppförsbacke är ordentligt varma. Längs vägen möter vi en tjej klädd i bikini och en täckjacka! Besynnerlig klädsel för en sån här tur, men det får sin förklaring.
Fairy pools är en serie mindre vattenfall där det på vissa ställen bildas pooler med kristallklart, grönskimrande vatten.
Här kan man se hur klart vattnet är och kallt, antar vi förstås.
Vi följer vattendraget och ser på ett ställe ett bylte med kläder. Kort därefter ett tjut. Det är inte "fairies" men däremot två tjejer som badar i en av de större poolerna.
Jag testar en längre slutartid och tjejerna sitter rätt stilla. Det kan inte vara så rysligt kallt för då skulle de inte stanna kvar i vattnet.
Jag noterar att det bara är tjejer som badar. Promenaden så här långt är ca 2,5 km och mer än hälften är uppförsbacke så man får upp värmen, men att bada känns ändå inte så inbjudande. Jag förväntar mej att hitta någon sägen eller annat som gör att man ska bada här men det verkar inte finnas. Fairy pools är bara en vacker plats som många vill se och vissa absolut vill bada i.
Här vänder vi, och tar på regnjackorna igen. Det kommer inga skyfall, tack och lov, med vinden sveper ner längs promenadvägen och nu får vi nedförsbacke. Lätt promenad fram till sista stigningen mot parkeringen.
Vid parkeringen betar får i sluttningen och jag passar på att fotografera de pampiga fingerborgsblommorna som växer överallt.
Vi kör tillbaka mot Broadford och solen kommer fram igen. Det uppstår en diskussion om huruvida de vita prickarna på den gröna sluttningen är får eller stenar. Jag hävdar att de är får.
I Broadford går vi en sväng och besöker bl a en lokal konstnär och hans katt. Det är lågvatten och då ligger båtarna på land.
Vi går till samma restaurang på kvällen, Claymore, och vi får vänta lite längre denna gång. Det går inte att boka bord utan man får vänta på sin tur eller gå någon annan stans. Vädret är nu så fint att vi kan sitta ute med kalla drycker och vänta på vårt bord. Den här kvällen tar alla andra i sällskapet det jag åt igår och jag väljer en hummersallad. Hummern serveras varm med vitlökssmör och är perfekt tillagad. Kameran är kvar på rummet så sambon får ta en bild med telefonen.
Hälsningar Lena