Den där frukostbilden...

Bengan la ut en variant för några dagar sedan och Tommy hakade på. Det är för mörkt när jag äter frukost på vardagar, men idag kunde jag experimentera med detta motiv.

För min del så kan det se ut så här...

För min sambo har kaffet en central punkt. Jag ville egentligen lägga plastkort istället för pengar på hans bord, men man kanske inte ska frångå ursprunget för mycket.

Insåg också att jag fick något "på köpet" i  första bilden, något som jag aldrig någonsin trodde att jag skulle ta och ännu mindre lägga ut....en selfie.

Skön lördag allihopa

Lena

Uppsala vaknar

Torsdag morgon var krispig och klar. Jag stoppade kameran i väskan när jag åkte till jobbet. När jag kom fram till Ultuna campus tog jag en sväng ner mot ån och ut till fågeltornet.

Så här ser det ut när Uppsala vaknar från den kanske lite udda vinkel som utkanten av Ultuna campusområde ger.

Det är helt stilla när tystnaden bryts av en svan som passerar.

Några gäss, som jag inte ens märkt, flyger upp samtidigt som de första solstrålarna letar sig över skogens högsta toppar.

Frost täcker marken och det krasar under fötterna när jag går tillbaka till min bil. Det är hög tid att åka till institutionen och dagens sysslor.

Det sista jag ser när jag lämnar den frifulla platsen är hur gässen slagit sej ner vid åkanten.

Ha en fin helg alla fotovänner

Lena 

Mer smått och gott i havet

Visar några fler udda små djur i från havens djup utanför Väderöarna.

En liten nakensnäcka, ca 1 cm lång.

Små vackra snäckor (Ansates pellucida) på ett tareblad.

En vacker röd bägarmanet som vi bara sett en enda gång tidigare. Tyvärr sitter dessa väldigt grunt och med allt vågskvalp som var i helgen var det nästan omöjligt att få en skarp bild. Makrofotografering när man gungar fram och tillbaka  är svårt.

En spännande liten medusa som virvlade runt i öppet vatten.

Just dessa kan jag ingeting om men det kan vara en typ av leptomedusa.

Den här varianten är betydligt större och troligtvis en leptomedusa även denna. De är lite "lost in space" över dessa djur. I synnerhet när man möter dem simmande i öppet vatten.

Avslutar med en liten piprensare från Gullmarn med vackra små polyper. Ett nässeldjur, för den som råkar tveka över om det är ett djur eller inte...

Hälsningar Lena

Ålgräsmonstren i Skår

Största chansen att få se bläckfisk har man om man dyker i mörkret. Så här års är det mörkt redan vid femtiden och man kan avsluta en dykdag med ett mörkerdyk innan middag. Vi pratade med andra dykare som nyligen sett bläckfisk i Skår, så Skår fick det bli. 

Det hade nästan mörknat när vi kom fram. Ljuset till höger är där färjan till Lysekil lägger till. Tyvärr så hör man färjan när man är under vatten, vilket är lite störande.

Det första jag fick syn på när vi kom ner på ca 3 meters djup var den här fina eremitkräftan som satt på ett ålgräs. Men vi måste passera snabbt för här finns det inga bläckfiskar.

Vi möter den genomskinliga klarbulten, som visar hela sin anatomi när vi lyser på den med våra lampor. De simmar runt i öppet vatten och stannar ibland till i ljuset.

Det här var ett annat nästan transparent djur, en liten räka som också simmade i öppet vatten. Räkor kan man ofta se i mängder på nattdyk. Vi fortsatte simma djupare längs mjukbotten och spanade hela tiden efter de små bläckfiskarna.

Fiskar ligger stilla och sover, som denna kantnål. Jag tog bara ett par bilder för att inte störa den.

Denna kantnål sov också men jag kunde inte motstå att ta en bild då den låg så perfekt med huvudet mot ett blad.

På ett ställe var lerbotten helt täckt av ormstjärnor som myllrade omkring. Den här simkrabban hade bestämt sej för att ormstjärna fick bli dagens middag. Lättfångat var det i alla fall. Inte en bläckfisk så långt ögat kunde se...

På ca 25 meters djup så vände vi och började sakta simma tillbaka. Eremitkräftorna sprang runt på botten. Just denna har en fin päls av hydroider på sitt skal.

Tillbaka på grundare vatten hittade vi tångruskor och där hade de större räkorna börjat titta fram med sina röda ögon som reflekterar ljuset så det ser ut som pyttesmå lysdioder inne bland tångbladen. Ingen bläckfisk och dyket led mot sitt slut.

Ålgräset på ca 3 meter lockade mej igen och jag siktade på några bilder av ålgräsrosorna. Då fick jag syn på vad som såg ut som en monsterspindel som satt på ett strå. Den såg nästan död ut men rörde plötsligt på sej...

Jag upptäckte snart att det satt lurviga "spindlar" på flera ställen och att de stirrade på mej med röda ögon. Riktigt läskiga små monster. Den här har en ålgräsros bakom sej.

 Jag vet inte vad det är, kanske någon sorts spindelkrabba. Det finns Japanska spindelkrabbor som har en benlängd på upp till tre meter. Tänk att möta ett sådan i mörkret! Dessa var några centimeter långa, men blänga ilsket kunde de ändå, som små monster i det svarta vattnet.

Hälsningar Lena

En stund i gryningen

I stunder av dyktorka åker jag till en liten sjö i Solna för en stund med fåglarna. Just denna morgon blev jag stående hos de unga svanarna.

De stod och putsade sej vid vattenbrynet. Nästan som spegelbilder av varandra.

Jag fick genast en känsla av att den ena svanen tittade på mej ibland.

Den höll koll, fast den låtsades inte om det och fortsatte putsa sej. 

Lite stretching på morgonkvisten och solens strålar är på god väg upp över hustaken.

" - Du är kvar..."

" OK, är du med nu? "

" - Hade du vridit kameran hade du fått med hela vingspannet...."

" - Men jag är här i morgon också....God morgon. "

Hälsningar Lena