Eric Clapton och ett gäng bluestolvor

Igår kväll var det konsert i Malmö Arena. Eric Clapton och Steve Winwood gästade Percys bygge, plus cirka 15000 till. Eric Clapton har varit min husgud i många år när det gäller gitarrspelande, så att få se honom live var ett privilegium.

Många härliga låtar  framfördes, både Claptons och Winwoods egna, men även Buddy Hollys "Well All Right", Jimi Hendrixs "Voodoo Chile" och Ray Charles "Georgia On My Mind".

Kvällens höjdpunkter var när Clapton framförde Crossroads och Cocaine gött rockigt och "Layla" akustiskt,  och Winwood rev av "Gimme Some Lovin'" med hela Arenan som kör.

Bilderna är tagna med min SonyEricsson C902, därav den usla kvaliteten. Att vi sen satt uppe under taket hjälpte inte till. Men för att se showen var platserna kanon.

Percy har helt klart lyckats med sitt bygge. Det är bara att hoppas att Malmö kan få upp ett lag i Elitserien igen, så att fler får upp ögonen för hur bra denna arena är, både för idrott och konserter.

Sitter nu och avnjuter "Wonderful Tonight" medans jag knappar ner detta. Ska nog ta och gräva fram lite fler av mina bortglömda Claptonskivor och ta en sväng på Spotify för att leta fram några av de grymma låta Winwood körde igår.

Hoppas fortfarande på att sommaren ska förpassa regnet till någon annan del av jordklotet, som behöver det bättre än oss.

Pinsamt

Har flera gånger varit sugen på lite gatufotorgafering, men.......

Många gånger resonerar att det kommer säker inte dyka upp något skoj att fota i alla fall så då får kameran stanna hemma. Ibland låter jag kameran vara hemma för att jag har min dotter med och då blir det inte fotat något i alla fall, speciellt om det inte är inplanerat besök på någon lekplats.

Men de gånger jag har med mig kameran är det precis som att det är omöjligt att ta upp den till ögat, känner mig så j***a dum när jag står där och ska fota något som är totalt "ointressant" för andra. De få gånger jag lyckats med lite gatufotografering har varit på de platser där det rör sig mycket turister, då känner man sig mer som en i mängden. Men om jag bara tar med kameran när jag går en sväng på stan så har jag jättesvårt att ta upp den och rikta den mot någon. Det känns som att man inkräktar på deras privatliv, får för mig att de ska bli arga om jag fotar dem. Och fotar jag något udda, t.ex. ett fräckt skuggspel på en vägg, eller ett staket som bildar ett snyggt mönster och någon ser mig känns det som att jag vill sjunka genom marken.

Ni som är vana att gatufota, hur resonerar ni?

Är det för att jag oftast försökt mig på gatufoto hemmavid? Det kanske lättare i stad man inte besöker så ofta (och inte känner så många människor), har prövat detta enstaka gånger men utan lyckat resultat.

Här kommer ett av få lyckade försök...

Må sommaren snart vara här!

/Andy