HALARE ÄN TÄNKT

***

Egentligen var jag på väg hem till Finspång från Korsheden i torsdags. Jag hade nog inte kommit mer är en kilometer från Korsheden då jag fick syn på tallarna i dimman, kanske kommer ni ihåg bilden jag visade här för ett par dagar sen. Jag kände på mig att det skulle bli en hyfsad bild så jag fick blodad tand och tänkte att jag har ingen brådska, jag hinner svänga ner Saxenäsvägen och till Spången, där är nog också fint i dimman. Saxenäsvägen är liten och smal, och där hade ju inte snön från måndagskvällen smält, även om det varit tö och regnväder några dagar. Alltså fick jag ta det riktigt lugnt, jag krypkörde vidare, runt 20 km/h ungefär. Och det gick en kilometer kanske, så i en svag sväng och svagt utför typ upphörde styrningen fungera, bilen gled sakta i riktningen den nyss haft men det gjorde ju inte vägen......

*

Att komma upp på vägen själv var inte tänkbart, vägkanten är mkt brantare än bilden ger intryck av. Så det blev att hitta bärgare och få hjälp upp, minst en och en halv timme tog det innan jag var uppe, ändå snabbt och smidigt tycker jag. Och visst hade jag vinterdäck såklart, alldeles nya nästan, men odubbade.  Såna jag kört på i mer i tjugo år, i full vetskap att dom i praktiken är (nästan) lika bra som dubbade - utom på glansis. Det sista har jag också vetat fast här hjälpte inte ens krypkörning. Och jag lovar, vägbanan var ren glansis som dessutom var alldeles våt. 

*

Det hela var mkt odramatiskt, det gick lugnt och stilla men för mig helt opåverkbart. Det enda tråkiga var att den la sig mot en stubbe där på sidan. Försäkrad är jag, men verkstadsbesök blir det förstås....

Men sen gick hemresan som en dans utan problem. 

*

Önskar er en bra vecka!

**