LUSTEN ATT FOTOGRAFERA

***

Om några  dagar fyller jag 79 (synnerligen ojämnt på alla sätt och vis eftersom det är ett primtal). Första bilderna tog jag när jag var tolv eller tretton, alltså har jag fotat i 66 eller 67 år. Det har säkert flera av er gjort också, ungefär. Ändå är det nog bara några få år nu på slutet, efter att ha gått med på FS, dvs efter 2012, som jag funderat något över varför. Och som det känns nu, då mest för att ha lite att skriva om, att teoretisera och diskutera kring. Lusten att fota har funnits ända sen jag lånade pappas lådkamera och tog dom första bilderna. Lusten har aldrig frågat efter något skäl, någon orsak eller något syfte. Först blev det bilder på familjen, lägenheten och tom egna saker, cykeln tex. Sen blev det på kompisar, från skolan, från den lilla stan Ludvika. Från semesterresor med mamma och pappa. På flickvännerna. Lite från lumpen. Väldigt lite från studietiden i Göteborg men en del ändå. Och sen den egna familjen, sen......

* 

Jag vet aldrig jag funderade över vad jag skulle ha bilderna "till". Så småningom började jag läsa fototidningar, Foto och Nordisk tidskrift för fotografi. Jag beundrade bra bilder och bra fotografer och drömde nog en och annan gång om att bli duktig, erkänd. Men det var inte därför jag fotograferade, det gjorde jag för att det var roligt. Ungefär så är det fortfarande.  Så här i efterhand kan man nog säga att jag har delat mitt liv i foto rätt mycket. Men igen, det är inte för att dela mitt liv jag har fotat det.

*

Nu snart 80, blir det mest natur och familj, och i bloggarna rätt mkt funderingar kring livet och världen, existensen jag kallar det, varandet. Fortfarande är det mitt liv jag delar. Det händer inte så mkt, det som händer har ofta med barn och barnbarn att göra, det är ju dom som gör numera. Men naturen har fått en ny betydelse. Naturen, livet och hela existensen är det stora undret, det stora mysteriet, det som jag aldrig såg på allvar tidigare, det var liksom bara bakgrunden, miljön, det självklara. Nu är det i fokus, oförståeligt annat än med insikter inifrån. Men hur fotar jag det? Men varje blomma, varje grässtrå, varje vattendroppe är en påminnelse om det fantastiska och det oförklarade.

*

Överflöd (bukettapel)

*

Varenda frukt har livets gåva och ger rätt planterat ett nytt träd som ger lika rika skördar, vars varje bär ger lika rika.....

*

Ibland önskar jag att FS-bloggen handlade mer om lusten och glädjen att fotografera än om vad som är dom bästa bilderna, den rätta inställningen till fotograferande och bildskapande och dom bästa kamerorna. Sånt ska vara med också så klart, men mer om lusten och glädjen med foto tack!

Och tack Gunnar Staland för din utmärkta blogg som fick mig att skriva det här!

***

SAXEVÄGEN

***

Vackrare promenadväg än Saxevägen (för mig = Nohrstedtsvägen och Saxeviksvägen) är svår att hitta, jag tröttnar aldrig. Och allt efter årstidsväxlingarna o h dygnsrytmen ändrar sig ju utseendet, ljuset och känslan .  

Bilderna här är från gårdagens eftermiddagspromenad

*

*

*

*

*

*

Den här fina träbron är det som kallas Spången, gissningsvis var det väl bara en spång en gång i tiden

*

*

*

*

*

***

SAXEVIKSVÄGEN IDAG

***

*

*

***

ULFSHYTTAN - SLAGGSTEN OCH INDUSTRIHISTORIA

***

Nån gång somras började jag intressera mig för alla vackra slaggstensbyggnader som finns här runtomkring i Bergslagen. Min tanke är framförallt att samla lite eget bildmaterial på vackra byggnader, ruiner och detaljer med slaggsten som utgångspunkt eller bas, inte att skriva någon slags industrihistoria. Ändå är det roligt att skriva något om dom platser jag besöker. Det här är bilder från Ulfshyttan, kanske 3-4 mil från Korsheden. Jag har tidigare skrivit om besök i Starbo och Schisshyttan (här) och Grangärde resp Norhyttan (här2)

*

Masugnen längst bort lite till vänster, rostugnen i mitten  och sintringsverket till höger

*

Kolhusruinerna

*

De bärande pelarna i kolhusen är helt gjorda av slaggflis

*

Eftersom den här järnplåten sitter på en av pelarna antar jag att den visar byggnadsåret för just detta kolhus

*

Roligt att titta efter vackra slaggstenar i murverket - grått

*

Blågrått

*

Grönt

*

Rest av ingjuten träbalk

*

Bara för att repetera, sintringsverket till höger är det jag tittar på i de närmaste bilderna

*

Sintringsverket är gjord i murad slaggsten med dekorränder i tegel

*

Teglet finns också runt fönsterramarna

*

Närbild på inmurat dekortegel

*

Rostugnen (jag har lämnat sintringsverket) ser däremot alldeles nygjord ut, jag vet att man gjorde en hel del renoveringar här för bara något år sen, och är i tegel. Ändå tyckte jag pipans spännband i järn är tillräckligt dekorativa för att ta med en bild

*

En byggnad som däremot också är gjord i murad slaggtegel är denna.Kunde inte se att den fanns någon skylt som visar vad det varit, men läget och utseendet tyder på att det är det gamla kraftverket, industriaktivitet pågick ju här i Ulfshyttan fram till 1968.

*

Detalj av kraftsverksbyggnasden i murar slaggsten med tegel runt fönstren

*

Samma som ovan

*

Anslagstavlans info säger att bruket startades under 1640-talet. Hyttan var i gång ända tills 1939 då den blåstes för sista gången i maj. Industriverksamheten fortsatte dock ytterligare i nästan 30 år, den lades definitivt ner 1968

*

Intressant info - redan i början av 1700-talet rådde strid om skogstillgångarna

*

Intressant kuriosa om tillverkningskapacitet och produktivitet av råjärn

*

Vacker och tidsenlig vägsten, uppenbarligen rest 1790 under Gustaf den tredjes tid. 1790 - alltså tre år kvar till den ödesdigra balen....

*

Ulfshyttan ligger i ett vackert och mycket typiskt Bergslagslandskap

*

Sådär på eftersommaren, när jag var där, är ju mjölken den mest karakteristiska blomman i landskapet

*

***

PEOPLE

***

Ytterligare en bild i serien People. Jag har visat den förut, i annat sammanhang.

*

*

***