DRÖMMEN

***

Ibland bara måste jag plocka något ur arkiven. November brukar vara mörk och grå men så gråmulen och regnig som i år här i Mellansverige har det inte varit i mannaminne (mannaminne = ett år sägs det).....Nåväl, jag känner för att drömma en stund, i fullt medvetande om att alla kloka säger jag bara ska vara här och nu. Men just nu  drömmer jag att jag är  på Bequia, solen lyser och havet blänker. Antagligen ser det precis ut så här just nu, bilden är tagen tjugo i fyra på eftermiddagen. Fast här är det 2014 och det är yngsta dottern som är ute på sin löprunda.

*

*

***

DAGENS FINSPÅNGSBILD - FÄLTEN UTE VID RISINGE/S:TA MARIA

***

Just nu öser ett iskallt novemberregn ner över bygden, inget skönt alls. Men häromdagen, i onsdags, var det på vippen att solen tittade fram när jag gick därute vid fälten i Risinge, alldeles utanför S:ta Maria kyrka. Med mig hade jag 99:an med Zeiss-135:an och visst blev det några bilder. Här kommer en, en panoramabild sammnsatt av fyra stående bilder. Drygt 67 MPix blev den på

*

*

***

LINKÖPING

***

I tisdags , efter att jag lämnat ifrån mig kamera, objektiv och converter, hälsade jag på en tidigare granne i Finspång som nu bott många, många år i Linköping och som i somras blev ensam. Trots det en trevlig pratstund och en kopp kaffe, hon är nästan tio år äldre än jag och tar det som livet ger utan att knota. Vi var också arbetskamrater under den tiden jag jobbade i och pendlade till Malmslätt, alldeles utanför Linköping. Linköping är alltså inte alldeles obekant och trevligt att då och då besöka. På väg till den parkerade bilen för att åka hemåt igen tog jag par bilder på vackra fasader, solen var precis på väg att krypa ner under horisonten. och ljuset vackert. Såklart hade jag redan 99:an inlagd i bilen tillsammans med Zeiss-135:an, definitivt ingen nödlösning alltså! 

*

Linköpingsfasad

*

Linköpingsfasad 2

*

***

NÄSTAN NY KAMERA - SKÄRPA OCH SÅNT

***

Skärpa eller inte? Som vanligt säger jag både och, inte antingen eller. När jag vill att det ska vara skarpt så vill jag ju få det skarpt också. Men det är långt ifrån alltid ska det vara riktigt skarpt. Det finns få porträtt jag tycker så mycket om som dom Paolo Roversi visade på Fotografiska för några år sen. Inte en bild var skarp, ändå - eller just därför - upplevde jag  ett helt spektrum av känslor i bilderna. Sen är det ju lika svårt att ta oskarpa bilder som skarpa. En bild blir inte bättre ju skarpare den är, men tyvärr gäller ju inte motsatsen heller.......Och så många sorters oskärpa det finns, dom flesta är definitivt inte vackra. Oskärpa är också svårt. Lagom sort, lagom mycket och i rätt bilder. 

*

Men som sagt, ibland vill jag ju ha skärpa, tex när jag försöker mig på fåglar, och där har jag haft problem sen länge. Jag har en stark känsla av att min AF inte alltid funkar riktigt, särskilt tillsammans med det långa telet 100-400, dom som följer mig vet att jag skrivit om det tidigare. Problemen har fortsatt fast jag inte skrivit så mycket om det, det blir för tjatigt. Kameran har ju också varit i backen (asfalt) från nästan två meters höjd så det är ju inte orimligt att nå´t faktiskt hänt. Och hur är det med bildstabiliseringen, den tål väl inte allt heller? Nåväl, nu har jag tagit upp diskussionen på allvar med Sonyservicen i Linköping. Och det blev en intressant lösning jag nu nappat på. Dom har erbjudit sig att byta slutarpaketet med sensor och allt, plus mainboard (kameran är två år sånär som på drygt en månad och jag har gjort drygt 48 000 exponeringar, kollat via PIE, Picture Information Extractor) Därmed byts i princip egentliga kameran ut, hårdvara såväl som mjukvara, utom ytterskal med med knappar, sökardel och så. Det gör dom i Linköping, och när det är gjort skickar dom kameran tillsammans med telet och converter till huvudservicen i Frankrike som ska mäta upp att prestanda uppfyller alla krav. Det intressanta är att jag egentligen aldrig får rätt på om det var något fel, och i så fall vilket. Däremot vet jag att jag får en kamera där allt funkar. 

*

Igår var jag in till Linköping och lämnade kamera, tele och converter. Det kommer säkert ta ett antal veckor men prylarna borde kunna vara tillbaka före jul. Tills dess gäller dom äldre kamerorna. A7RII:an sålde jag för att finansiera den här (A7RIII:an) men jag har kvar A99:an, 24 Mpix, och A7S, 12Mpix, och dom räcker långt. 12 MPix är ju inte så mycket idag men jag vet av erfarenhet att det räcker längre än man tror. Bilden nedan är inte precis något mästerporträtt, en "med"kund när jag satt och väntade hos en optiker,  men nog räcker skärpan. Dessutom croppad till 3,8 MPix vid ISO 800.

*

A7S, 12 MPix croppad till 3,8 MPix, 1/100 s  bl 4,0   ISO 800, naturligt ljus (lysrör)

*

***

PRÄSTER OCH KVANTDATORER

***

Förut hade vi prästerna som talade om hur vi skulle leva, och framförallt hur vi inte skulle leva. Skärselden och helvetet beskrevs i målande termer och domedagen har alltid varit nära förestående. Det är den fortfarande fast det är andra som predikar. Mönstret är detsamma och vi delas snabbt upp i helgon och syndare, förkunnarna är snabba att berätta vilka som är vilka och hur ofta dom själva ber. 

*

Själv bläddrar jag allt oftare på Instagram för att få lite färg och bildglädje, livsglädje också för den delen. Naturen har aldrig sparat på nåndera och ger mig fortfarande dom kickar jag behöver för att känna att tillvaron är meningsfull och få lust att fota en stund. Och jag tror på att vi människor kan fortsätta att utvecklas. Utveckling snarare än avveckling är framtiden, det händer mycket nu, inom energiproduktion, materialutveckling, transportteknik. Såg fö i dagens tidning att Googles rapporterat ett riktigt genombrott beträffande kvantdatorer, presenterat i Nature. De hade lyckats genomföra en beräkning i kvantdator som tog drygt 3 minuter, motsvarande beräkning i en även ytterst snabb konventionell dator skulle ta minst 10 000 år. Praktiskt fungerande kvantdatorer förväntas revolutionera materialutveckling, läkemedelsutveckling, trafikplanering och mycket, mycket annat. 

*

Naturligtvis tror jag att vi människor behöver, och kommer, utvecklas också. Gärna mer fokus på människan själv, på skönhet och långsiktiga värden och mindre på prylar. Också här på Fotosidan.

*

*

***