SCHHHH, DOM HÖR DIG

***

Länge har man sagt att man ska prata med sina blommor. Kanske får man tänka sig för vad man säger nu också. Det visar sig nämligen vara mer sant än man vetat, blommorna lyssnar. Som Vetenskapens värld i går kväll kunde berätta har pollinatörerna haft större betydelse än man trott för uppkomsten av blomrikedomen, inte minst rikedomen av olika arter och varianter. Det är ju färg och doft i första hand som lockar till sig pollinatörerna. Men det visar sig att kommunikationen går i båda riktningarna. Blommorna hör när lämpliga insekter, bin och humlor tex, närmar sig, och svarar med att öka sockerhalten i sin nektar. Ganska påtagligt, 10 % är märkbart. Förunderlig är den, naturen.

*

Trädgårdsrosorna blommar fint fortfarande

*

***

EFTER HÖSTVINDARNA

***
Det har blåst rejält ett par dagar. Redan efter första natten var ginnalalönnen ren, allt låg på marken. Men det går att fota blad och löv också om dom inte sitter på träden....

*

Ginnalalönnen var ren redan efter första blåsten, allt prydligt under trädet

*

En av hostaplantorna hade kommit längre inedbrytningen

*

Den andra är desto grannare

*

Ute på promenadvägen, Saxevägen, är det en salig blandning av löv

*

Bitvis är den "gröna" mittsträngen på vägen fylld av vackert färgade låga växter

*

Några regnvåta asplöv gör sig särskilt bra

*

Asplöven dansade sin egen höstdans på hemvägen

*

***

DOMHERREN I GINNALALÖNNEN

***

Ginnalalönnen har fått sina frönäsor, syns gör dom också med sin rosaröda färg. Kanske är det färgen som talar om för fåglarna att här finns godis att hämta?

*

Först gömde den sig ganska väl bakom löven

*

Efter en stunds ätande bytte den ställning så jag såg den bättre. Är det inte en....

*

.....domherre, den där låga pannan och den kraftiga näbben. Inget rött bröst så det är väl en hona då. Men vänta, den där ljusa burriga dräkten med lösa fjädrar som fortfarande sticker ut, en årsunge väl?

*

Den lät sig väl smaka

*

Munnen full

*

Det här måste vara rena inbjudan för en hungrig domherre

*

***

EN VÄLKNUTEN FLUGA?

***

När jag kom in i huset fick jag syn på den på min T-shirt. På väg från bilen in i huset, typ 25 m, vet jag att jag stötte till en gren på ginnalalönnen. Den var inte så enkel att peta bort, satt väl fast på tröjan. Den drog jag alltså av mig och innan jag försiktigt petade bort larven tog jag några bilder. Efter lite googlade hittade jag den och mkt riktigt, larv till ett lönnaftonfly. Säkert damp den ned när jag stötte till lönngrenen. Elegant namn förresten - lönnaftonfly. Nattfly som redan Linne´ upptäckte. Naturligtvis såg jag till att den kom tillbaka till lönnen igen. Och jag har nyss kollat, den sitter där jag placerade den. Om den sen hinner bli en fjäril innan sommaren tar slut vet inte jag.

*

*

*

***

LAXSJÖN, TUNA HÄSTBERG OCH IDKERBERGET

***
Södra Dalarna är verkligen översållat av gamla gruvor, hyttor, smedjor och andra rester från de senaste seklernas näringsverksamheter. I går gjorde vi turen till Tuna Hästberg, Idkerberget och Laxsjön, ungefär en timme bort från Korsheden

*

Idkerbergets gruva var verksam ända fram till 1977. Verksamheten startade under andra halvan av 1700-talet men storskalig brytning av järnmalm inleddes först 1902. Produktion låg då mellan 50 000och 100 000 ton.

*

Laxsjön, rester av en gammal kolbod

*

Som vanligt blir jag fascinerad av slaggstenen i hyttans  gamla murar, Laxsjön

*

Mest intressant i Laxsjön är den gamla arbetarbostaden. I denna bodde ett tjugotal familjer i enrumslägenheter, alla med en järnspis och öppen eldstad

*

Tyvärr ganska rörigt invändigt och mest förråd för gamla saker. Det här rummet ändå något sånär likt hur det var

*

Väggarna är visserligen tjocka men homogena stenväggar gav inte mkt till isolering

*

På vägen tillbaka stannade vi en av bäckarna i området

*

Nere i Tuna Hästberg stannade jag också vid guckusko stället. Visserligen två månader för sent att se några blommor men bladen är fina dom också

*

***