Bara bilder

Varför torkar italienarna tvätten på lina?

Det finns många fördelar med att torka tvätten på lina utomhus.

1) Ekonomiskt - Det medför självklart ingen kostnad att torka tvätten på lina. Sol och värme gör jobbet.

2) Doft - När du torkar kläderna doftar de bättre än om de torkas i en tumlare.

3) Krympning – I tumlaren krymper kläderna betydligt mer än vid torkning på lina.

4) Enklare strykning – Man sparar mycket tid på enklare strykning.

5) Buller – Torkning på lina är helt tyst.

6) Skador på kläder – Man spara massor med pengar för att kläderna slits mindre vid torkning på lina.

Postat 2017-06-10 10:18 | Läst 2127 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Hemma igen (ny version eftersom den förra blev korrupt)

I dag blir det en bild från en magisk natt i Venedig. Staden har en aura av magi och mysterium på natten, det måste upplevas. Stadens ljud tystnar vid tiotiden på kvällen, restauranger och barer stänger vid elvatiden och vid midnatt är bara nattflanörer ute, staden är stängd.

Kvällarna är gjorda för vandringar längs Venedigs mörka och tysta gator.

Postat 2017-06-07 07:57 | Läst 1598 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Norrlands största skogsälv

Råne älv är Norrlands största skogsälv, rinner upp söder om Gällivare och mynnar i Bottenviken vid Råneå. Älvens längd är ca 210 km. Råneälv är inte utbyggd som så många andra vattendrag i norr. Älven är skyddad som riksintresse för naturvården.

En resa längs Råneå älvdal erbjuder annorlunda upplevelser, rika skogar, kulturhistoriska platser, bra fiskevatten, fina padd­lingsvattendrag, läger- och rastplatser och riktiga vildmarksäventyr.


Postat 2017-06-06 12:40 | Läst 1978 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Den sista drömmen

Torsdag, 4 juni 2009 (Peter Englund)

Drömmer att jag befinner mig i Niemisel – den by invid Råneälven där jag tillbringade så många av min barndoms somrar. Jag är inne i morfars och mormors hus. Huset ser ut som det gjorde innan det byggdes om, så jag antar att jag är barn.

Ute råder sen skymning. Men där skymtas varken sol, måne eller stjärnor. Himlen är nedmörkad. Skogen till vänster om huset är idel dova skuggor. Och märkligt nog är ljuset inomhus exakt likadant. Ingenstans, vare sig inne eller ute, finns något ljus.

Lite rädd är jag, stående i detta underliga, alltomfattande dunkel. Dock förnimmer jag en tydlig doft av cigarr, och blir lugnad. Morfar måste finnas i närheten – han rökte gärna cigarr.

Jag går ut på farstutrappan. Tänker att det nu var länge sedan jag såg våra katter. Tänker sedan att de troligtvis dragit vidare, i brist på uppmärksamhet och kel. Och tänker att det verkligen är trist.

Dock lockar jag ändå, på vinst och förlust. Nere i skogsbacken, där en stig löper mot grannens hus, knäpper det då till.

En katt kommer rusande, ivrigt, med höjd svans. På något vis förstår jag att den har väntat där länge, länge, väntat med katters oändliga tålamod, väntat på mitt tecken. Jag går den till mötes. När vi möts slänger katten sig ned på marken, vrider sig över på rygg, vällustigt. Jag böjer mig ned och klappar den på magen.

Vi är båda mycket lyckliga.

I grannens hus tillbringade jag mina barndoms somrar, jag är ett år äldre än Peter.

Postat 2017-06-05 08:24 | Läst 892 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Förr och nu

Skolan i Niemisel har omfattats av 3 skolenheter: Byns, Kvarnåns och Stationsskolan. Byaskolan, som är den äldsta, uppfördes 1883 av byamännen, som då var skyldiga att bygga skola, var och en i sin by. Det var rätt betydande insatser som gjordes från böndernas sida för detta åliggande.
Skolan innehöll en lärosal, lärarbostad och 1 rum och kök, samt nödiga uthus. Efter 1910 började skolan bli för trång, och man måste hyra en lokal i "Gunnarsbagarstugan", som innehö...ll ett rum på ca 5x6 m. Undervisningen började där 1915 i klasserna 1-2, med Elvira Berg som en snäll och duktig lärare.

Sftationsskolan, den andra i ordningen, byggdes åren 1905-1906. Upptagningsområdet var stationsområdet Forsträskhed, Gunnarsdjupträsk, Fredrikafors och enstaka gårdar i omgivningen. Den hade klasserna 1-6- hur nu det kunde gå med en lärosal med kapprum. Anna Engström var lärare där till 1950-talet, då skolan lades ned. Övriga lärare var Agda Smedberg och Amanda Zackari.

Den första Kvarnåskolan byggdes 1925 av byggmästare Elfrid Tyrbo Niemisel. Den uppfördes i två våningar av timmer med fyra lärosalar för klasserna 3-6 med Carl Nordmark som klassföreståndare och några andra lärare. Denna skolbyggnad revs 1969 och ersattes av en gymnastiklokal på samma plats, som saknats från skoltidens början.
I början av 1950-talet påbörjades diskussionen om en nioårig skolreform. Sedan beslutades om försöksverksamhet i en del kommuner, däribland Råneå kommun, som fick förmånen att pröva den nioåriga enhetsskolereformen. Det betydde för Niemisel en ny skolbyggnad med 6 lärosalar, bibliotek, slöjd samt övriga specialutrymmen för undervisning. En bespisningsbyggnad innehållande matsal, kök och kapprum i bottenvåningen samt i övre planet skolkök med behandlingsrum. Dessa byggnader uppfördes åren 1954-1955. Ca 350 elever fanns en tid i Niemisel, och omkring 35-40 lärare i skolan.

I dag är skolan stängd.

Postat 2017-06-04 07:40 | Läst 1342 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera