- Joakim K E Johansson -

Har svenska gatufotografer en speciell stil?

Häromkvällen hittade jag en föreläsning på tuben som handlade om gatufoto. Egentligen var den riktad mot nybörjare som vill veta mer om ämnet, men trots det blev den en bit in ganska intressant även för mig som hållit på ett tag. För det som togs upp var hur gatufotostilar skiljer sig åt mellan olika delar av världen.

Exempelvis berättade föreläsaren att europeisk stil skiljer sig från japansk, men också att gatufotouttrycken varierar tydligt inom Europa. Franskt gatufoto ser alltså annorlunda ut jämfört med italienskt. Visserligen är detta ganska självklara saker som beror på kulturella betingelser och i grunden hur vi definierar skönhet, men det var ändå intressant att höra vad som skiljer. 

Hursomhelst, rimligtvis borde det då också finnas en typisk svensk gatufotostil, eller i alla fall en skandinavisk. Men hur ser den ut i så fall? Kan man hitta något i allt från Christer Strömholm och Ralph Nykvist till Lars Tunbjörk och Thomas H Johnsson som känns typiskt svenskt?

Är det kanske den lite avskalade stilen? Den underliggande känslan av ensamhet? Vemodet? Eller vad? När jag tittar på mina egna gatufotobilder kan jag i alla fall notera lite av detta. Är det i så fall ett utslag av mina kulturella referensramar och det nordiska kynnet? Ja, hur ser den svenska gatufotostilen ut egentligen? Finns den över huvud taget?

Här under kan ni se föreläsningen av Vendula Ralkova. Pratet om olika stilar börjar nästan exakt 30 minuter in i filmen för den som är intresserad.

Inlagt 2012-07-11 23:55 | Läst 4491 ggr. | Permalink
Jag tycker att Strömholms och Tunbjörks bilder är svårmodiga och tungsinta.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-12 09:34
Ja, kanske är det vad som är typiskt svensk. Svårmodigt och tungsint.
Spännande lektion! Dags att bejaka sin egen stil och inte bry sig om vad andra tycker =)
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-12 14:54
Precis - det är bara att köra på :-)
Intressant föreläsning. Och imponerande att hon kan stå och snacka en hel timme i sånt tempo, hon andas knappt mellan meningarna ;) Kul att hon själv fotar också, ganska bra bilder.

Ang. den svenska stilen, så hittade jag en bok härom dagen på bibblan - Mitt 70-tal, av Arne Gustafsson. Intressanta gatubilder från Jönköping tagna på 70- och 80-talet. Väldigt fina dokumentära bilder, där miljöerna och människorna är lika viktiga komponenter. Stilen påminde aningen om Ralph Nykvist bilder i Sverige-boken han fotade vid ungefär samma tid, fast kanske inte lika närgångna. Mer "ett steg bakåt" så att miljöerna syns bättre.

Känns lite konstigt att jag "missat" honom helt tills nu. Kan tänka mig att det finns en massa andra väldigt bra gatu- dokumentärfotografer i landet man missat, kanske pga att allmänintresset är så lågt. Men det känns ändå som att det håller på att vända nu, att dokumentärfotografin håller på att resa sig.

Kan tänka mig att det blir en fin bok också, när du är klar med dina gatubilder från Karlskrona :) Om man nu nånsin blir "klar" med såna här projekt.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-12 14:44
Intressant Johan. Jag hittade en informationssida om Arne Gustafsson. Tydligen gavs det ut en bok 1998 också som heter "Staden mitt i tiden" med bilder från 1950- och 1960-talet.

http://bildlinkoping-bilddatabas.linkoping.se/ag.htm

Jag hade heller aldrig hört talas om denna fotograf tidigare, och jag undrar precis som du hur många man inte känner till.

P.S. 1. Linköping var förresten staden han dokumenterade :-)

P.S. 2. Såg på nätet att boken "Mitt 70-tal" finns på bibblan här i Karlskrona. Jag ska gå och låna den efter jobbet, så tack för tipset :-)

P.S. 3. Det finns uppenbarligen två Arne Gustafsson - en i Linköping och en i Jönköping :-)

http://www.jnytt.se/nojesnyhet/18782/en-nostalgitripp-tillbaka-till-70-talet
Johan Pihl 2012-07-13 11:06
Japp, det är tydligen två helt olika fotografer men med samma namn ;)
Intressant föreläsning. Tack för tipset. Om man är intresserad av fotohistoria så kan man tex lyssna på bandade lektioner från en kurs som Jeff curto håller. När det gäller svenskhet så tror jag det handlar mer om kynne än vilket decennium. Jag har en bild av sjuttiotalet som en parentes när det kommer till gestaltning. Det var närmast otillåtet att bry sig om det estetiska. Innehållet var allt. I Sverige alltså.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-16 10:51
Tack för tipsen Annika - jag ska kolla upp saken.
Jättebra föreläsning, tack för tipset!
//Ewa
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-16 10:52
Det var så lite så :-)