På slutet av min "road trip" blev samtalen det viktiga så det blev inte så många bilder, men lite fick nya kameran jobba
Vi skildes åt vid en stenmur i förra inlägget från min lilla kyrkotripp i Attundaland.
Där hade jag fått reda på att även Skepptuna kyrka var öppen och att jag skulle hinna ta en titt innan den stängdes och låstes så jag gav mig av på småvägarna, som inte längre är så små och lantliga som jag kommer ihåg dem från min ungdom. Krokiga är de, och smyger sig runt gårdarna inne i byarna, men de är belagda och inte längre grusiga, inte längre några bakhjulssladdar i rullgruset som med gamla Amazonen jag lärde mig att köra i. Om vi till det lägger att grusvägar är vackert på bild, kan vi än en gång dra till med klyschan "det var bättre förr". Men jag ska nog ändå ge mig i kast med att fotografera småvägar någon gång, de har bildmässig potential. Men då med ett annat ljus än det som var den här dagen.
Men nu var det kyrkotripp jag var på...
Skepptuna kyrka, med ryggen mot altaret.
Det var nära stängningsdags när jag kom dit och ännu närmare blev det medan vi pratade, så bildmaterialet blev tunt. Ett trevligt samtal är viktigare än bilderna.
En stor port behöver en stor nyckel. Ett av de ovanliga ögonblick där jag bett en person posera.
Innan han poserade han vi prata en hel del. Det visade sig att han en gång i tiden varit kolutkörare och kände till området där jag bor ganska väl, efter alla koks-leveranser till villornas värmepannor. Numera var han och hans fru de nordligaste invånarna i Sigtuna kommun och i bilen hade han en samojed. Men nu skulle han alltså låsa porten.
Först skulle hans fru komma ut ur kyrkan. Hon var från Närtuna, vilket kom oss att diskutera uttalet av "Närtuna". Jag har ju minnen av det äldre uttalet med ett väldigt kort och betonat "ä", medan hon hade ett mera moderat uttal.
En fru.
.
För att få en vettig helhetsbild av kyrkan gick jag utanför kyrkogårdsmuren. Kyrkan den syns också bra på långt håll i jordbrukslandskapet. Den ligger på en kulle och tornet sticker upp ur träden.
Eftersom Närtuna var nästan nästgårds och ingen större omväg på hemvägen passerade jag den kyrkan också. Den var öppen men det var ingen där att samtala, så jag nöjde mig med en liten fönstertitt.
Dessutom kom jag på att jag varit där förut, troligen förra sommaren. Jag kände igen parkeringsplatsen och kyrkogården. Däremot hade jag inte varit inne i kyrkan förut.
Vettigt med kompaktkamera?
Är det då vettigt att fotografera det här med en kompaktkamera, när man ändå har en stor bil med sig och som rymmer en stor kamera. Det kan ju alltid diskuteras, men nu handlar det mycket om att kameran är ny och ska utforskas. Dessutom känns det behagligt att ha en liten kamera i fickan när man lufsar omkring i stället för att ha ett monster runt halsen. En lite mer avslappat långsam och blygsam fotostil. Ganska skönt alltså. Och bilderna tycker jag duger.
Samsung EX1
//Ewa
Tack /J-O
/Gunnar
Har du möjligen passerat den kyrkan man ser från motorvägen mer eller mindre på samma 'våglängd' som flygledartonet men motsatt sida om vägen? Har ingen aning om vad den heter, men den verkar charmerande. :)
/Anna
De första två bilderna i detta inlägg:
http://www.fotosidan.se/blogs/jo/vad-jag-hittade-mellan-uppsala-och.htm
Magisk, det tackar jag för.
/J-O
MVH Anita
Ja ljuset var fint.
Stor bil rymmer mycket, stor kamera rymmer...stora bilder? Jag ska försöka ta mig till Gnesta med en bild för det "fria utrymmet", tagen med en liten kamera. Vi får se om jag hinner dit innan det blir fullt. Ses vi där?
Ha det gott! /Thomas
PS. Din nya profilbild är kanon! Jag kände knappt igen dig men nu har jag lagt bilden på minnet.
Gnesta har jag tänkt mig, men utan bild(er). Dockmed kamera. Vi ses nog. Profilbilden är en biprodukt av gruvans dagar ;) Tänkte jag behövde variation.
Önskar dig allt gott!
/J-O
Tack, roligt att du gillar...
MvH
/J-O