Fotografera eller skriva, det är frågan
Ingen sommar utan reggae.....
...och ingen sommar utan Österlen. Och inget Österlen utan ett besök på naturreservatet Vårhallarna strax norr om Simrishamn, och då måste man såklart fotografera det där märkliga huset, som i tio års tid fascinerat mig. I år blev resultatet såhär.
47 år i Stockholm, fotointresse i 5 år och ännu inte fattat något
Äntligen, äntligen lyckades jag frigöra tid för en promenad med kameran genom staden. Det var länge sedan. Av en händelse hamnade jag i Kungsträdgården, och häpnade. Trots att jag bott 47 år i Stockholm och trots att jag haft ett aktivt fotointresse de senaste fem åren, har jag aldrig varken fattat eller sett körsbärsträdsblomningen i Kungsträdgården. Framför allt har jag inte fattat vilken händelse detta tydligen är. Visst, det kan vara fint med blommande träd, men det som framför allt fascinerade mig var alla människor som ville fotografera och fotograferas bland alla träd.
Och lite andra bilder från promenaden i stan.
Och slutligen lite kändisspotting. Advokat Peter Althin och riksdagsmannen Mehmet Kaplan.
Årets sista runda på golfbanan
Igår kväll efter middagen begav vi oss till golfbanan, för vad som nog är att betrakta som årets sista runda. Nu börjar dom förbannade golfspelarna göra anspråk på golfbanan igen. Vi gick en sväng med hunden och kameran i skymningen.
Jill Johnson på Cirkus
Jag hade den stora äran att få följa med yngsta dottern på Cirkus i kväll och se på Jill Johnson. För både min egen och hennes skull hade jag med mig en kamera (Canon S95). Det blev ju inte kanonbilder, men garanterat bättre bilder än vad de som fotograferade med sin mobiltelefon fick.
Så var det min tur
Det är ju fler än jag som besökt Hornborgarsjön de senaste veckorna. Och jag har sett en hel del fina bilder därifrån. Jag var där förra veckan. Först en timmes tågresa, sedan 4 timmars bilresa och så 30 minuters fluktande på fåglar. För att ge sig in på en sådan resa måste man antingen vara otroligt intresserad av tranor eller idiot (kanske samma sak) eller helt enkelt göra det för att resan innebär umgänge med familjen. För mig gällde det sistnämnda. Jag är nämligen inte speciellt intresserad av fåglar, och än mindre att fotografera dem. Och jag saknar definitivt både utrustning och kompetens för att göra det.
Däremot undrar jag varför vissa använder stativmuff. Och jag undrar när det är dags att ta av den. Är det vid samma tidpunkt som man tar av rattmuffen? Min grekiske arbetskamrat bad mig ta några bilder på människor som spanar efter fåglarna.
Hennes vänner i Grekland tror inte på henne när hon beskriver alla människor som samlas vid Hornborgarsjön varje år för att titta på en massa fåglar.
I filmen Blues Brothers framförs Ray Charles gamla fina Shake Your Taillfeather. Där förekommer uppmaningar till flera dansstilar "Do the twist", "Do the fly" , "Do the swim", "Do the bird", "Do the Monkey". Men jag saknar "Do the crane". Den hade jag gärna velat se.
När man sett sig mätt på fåglar åker man lämpligen till närmaste fik och dricker en kopp kaffe och samtalar om dagens upplevelser. Sen åker man hem. Ytterliger 4 timmars bilresa och 1 timmes tågresa