Ramséns Naturfoto
Öland dag 1: Porträttbilder på småfåglar
I mitten av Maj 2013 var det dags igen att åka till Öland för att fotografera fåglar. På morgonen åkte vi först till Sandviks camping för att leta efter Gulhämpling men det gav inget. Därefter blev det ett besök vid Beijershamn för att leta efter en Skedstork som synts där tidigare i veckan men det blev också resultatlöst. Därefter beslöt vi att åka till Stenåsabadet och där fanns det en Gök som Ko-Koade ivrigt.
Nästa anhalt var Norra Lunden i Ottenby området. Där inne genljöd det av fågelsång. Jag fick flera fina bilder på olika småfågel arter.
Rödstjärt hona
Grönsångare
Mindre flugsnappare
Halsbandsflugsnappare
Som en rolig bonus så dök det upp en fladdersmus mitt på ljusan dan. Den var inte lätt att fota. Den flög med väldigt plötsliga kast hit och dit. Bara att få in den i sökaren var kämpigt. Att sedan hålla den kvar tills det blev perfekt fokus lyckades jag inte med.
Senare på eftermiddagen kom den in rapporter om att en Gulhämpling setts vid Sandviks camping så vi åkte dit. När vi kom fram så var det en hel del skådare på plats och fågeln hade hörts. Det var bara att ställa sig och vänta. Ganska snart så flög den ned på en väg vid en skogsdunge och jag tog endel bilder men på lite väl långt håll för en så liten fågel. Skådarna med kikare nöjde sig med detta och drog vidare men vi stannade kvar med förhoppning om bättre bilder. Turen var med oss för fågeln vågade sig närmare när dom flesta lämnat platsen. Den flög fram och satte sig i en tall precis där vi stod.
Dagen avslutades med en ett besök vid Västerstadsviken. Där fick jag fina bilder på en Törnsångare i kvällsljus.
Småfläckig Sumphöna fotad från gömsle
I början av Maj 2013 så upptäcktes en Större beckasinsnäppa vid Lövsta-pumpen vid Mälaren i Västmanland. Jag har sedan tidigare fotat den arten men i samband med att många åkte dit så både sågs och fotograferades Småfläckig sumphöna. Den arten är relativt vanlig i Sverige men svår att fotografera då den håller till i våtmarker med mycket vegetation.
Jag bestämde mig för att åka dit. När jag kom fram så valde jag att stå på spången utanför gömslet som fanns på platsen eftersom det var så soligt väder. Tiden gick utan att jag såg fågeln men jag kunde höra den sporadiskt. Jag börjar fråga andra personer om dom sett den och en säger att han sett den inifrån gömslet. Jag går då in i gömslet som är riktigt fint med ståhöjd och plats för drygt tio personer. Man kan dessutom se ut från gömslet i tre väderstreck.
Det dröjde inte så länge förrän sumphönan hördes i närheten av gömslet och efter intensivt spanande blev den synlig. Alla i gömslet tystnade och fokuserade på att se och fota/filma fågeln. Man kunde riktigt ta på stämningen. Efter ca en kvart så var det hela över när fågeln försvann. Alla i gömslet var riktigt nöjda och glada. Vi tittade på varandras bilder och pratade fotoutrustning en stund.
Mina bilder blev riktigt bra även om de blev tagna i motljus. men solen stod högt och jag fotade ner mot marken så mycket jag kunde.
Svarthalsad dopping i Hornborgasjön
Hornborgasjön är ett av dom bättre ställena i Sverige för att få se Svarthalsad dopping. Trots att jag bor ganska nära sjön så var mina bilder på arten inte alls bra. I slutet av April 2013 beslöt jag att ändra på det. Jag visste att det fanns god chans att få bilder på arten vid Fågeludden. Där finns en flytö som de Svarthalsade doppingarna tidigare haft som häckningsplats. Jag åkte på morgonen för att då är det bäst medljus ut mot vattnet. När jag kom ner till vattnet så såg jag omedelbart en Svarthalsad dopping vid vattenbrynet. Det var bara att ta fram kameran och jag fick en serie fina bilder på arten.
En Svarthalsad dopping kom simmandes från höger...
...den stannade upp och sträckte på halsen för att se vad jag var för något konstigt.
Den kom fram till att jag inte var något hot så den började födosöka..
...och därefter putsade den sig.
Efter en stund kom det en annan individ. Kanske var dom ett par ?
Den andra verkade inte uppskatta min närvaro lika mycket med tanke på blicken.
Min sämsta artbild
I April 2013 dök det upp en Blåvingad Årta vid Trönninge Ängar. Det är en våtmark strax söder om Halmstad. Det finns ett gömsle i södra delarna av våtmarken så det fanns goda förutsättningar att få en bild på ganska bra avstånd i fint medljus. Det var också en solig dag som jag kom iväg. När jag kom fram så kunde jag konstatera att den hade inte synts vid gömslet hittills den dagen. Jag ställde mig och spanade men tiden gick utan att den visade sig.
Efter ett antal timmar så kom det ett larm att fågeln hade setts i en annan pöl i våtmarken och kunde ses från ett fågeltorn. Tyvärr visade sig att avståndet till pölen var ca 500 m. Det gick inte att komma närmare då området är ett fågelskyddsområde och det blev dessutom motljus från tornet. Det soliga vädret gjorde att det var värmedaller i luften och det blåste endel. Det var bara att gilla läget och försöka så gott det gick. Tack vare 500mm brännvid med antiskak och 24 megapixel sensor blev det ändå en artbild. Om än den sämsta jag tagit.
Som tur är har den Blåvingade Årtan ett tydligt vitt band i ansiktet och en vit fläck vid stjärten så det går att se att det är den arten på bilden.
Kort möte med en Jaktfalk
Att få uppleva en livs levande Jaktfalk har varit en dröm för mig i flera år.Under vinternhalvåret så kan dom dyka upp i södra Sverige främst utmed kusterna. Hittills har jag dock inte haft möjlighet att åka iväg när det har rapporterats obsar på arten.Men i år har en jaktfalk rapporterats i Havstenssund, som ligger i Bohuslän, under större delen av Mars 2013.Det är inte så vanligt att en Jaktfalk håller sig så länge på samma plats.
Jag tog nu chansen och åkte dit. Det var strålande solsken men kallt för årstiden.
När jag kom fram och stannade till så såg jag Jaktfalken direkt.Den satt på en stängselstolpe mindre än 100 meter från vägen. Jag tog genast några bilder från bilen, gick sedan ut och tog ytterligare ett antal bilder med kameran på stativ.Fågeln lät mig hållas i ca 20 minuter innan den flög iväg och satte sig högst upp på en telemast ganska långt bort.
Jag kollad lite på mina bilder i kameran och dom såg bra ut. Funderade en stund på om jag skulle vara kvar ifall den kom tillbaka.Kändes som att chansen var nära noll att den skull komma tillbaka och sätta sig ännu närmare så jag drog mig hemåt.Det blev en kort men härlig upplevelse.
Jaktfalken satt mest väldigt upprätt och letade byte...
...men den var artig och hälsade iallafall.
Vid ett tillfälle bredde den ut vingarna snyggt...
...sedan poserade den lite från sidan.
Jag hade tur att den satt så nära, när jag kom. Telemasten som den flög till var långt bort.