Tronarvinge!

Som svensk känner man att detta är en särskild dag. På morgonen meddelades att Viktoria just hade fött ett flickebarn. En tronarvinge! Det är något som händer en gång per generation. 

Hur många länder kan egentligen fira en sådan händelse? En fridens dag således. För landet: att tronföljden är säkrad. Vårt urgamla kungadöme kan nog leva vidare ett tag till. För Viktoria och Daniel: deras bröllop får en fortsättning i dur. 

Jag är en sån där person för vilken det inte ligger att skryta. Men jag kan nog säga att jag hade mina aningar. För några dagar sedan en kväll när jag gick hem från jobbet såg jag att det lyste i några fönster i västra vingen på slottet. - Är det månne Daniel som är uppe och filar på ett nytt kärlekstal? - tänkte jag. 

Idag fick jag höra nyheten först när jag var på jobbet. En kollega ringde och frågade om jag skulle ut och höra saluten vid lunchtid. Vi stämde träff på stan. 

Vid Strömmen hade det redan börjat samlas folk. Som tur var hade jag kameran med mig. Men om jag bara hade vetat! Då hade jag plockat med mig 70-200:an. Nu fick jag hålla till godo med en 85:a. 

Det fanns två möjligheter att bevista händelsen. Antingen kunde man se saluten ifrån Skeppsbron. Eller så kunde man inta ställningar på Blasieholmen vid Skeppsholmsbron. Jag och kollegan väljer det senare.  

Nu börjar det att smälla. Då sticker ankorna! He he. Inte andjakt den här gången. 

Fyrtiotvå skott i två saluter, tjugoen gånger två. Det är mäktigt. På andra sidan bron hänger krutröken tjock.  

Efter ett tag ansluter en kollega. Undertecknad har tagit ansvar och hållit ställningarna enbart med en 85:a. Så det känns skönt när kollegan dyker upp och löser av med tyngre grejer. 

En entusiast. Gillar den nya light-stilen. 

Det är slutskjutet. En behaglig och förnöjsam känsla sprider sig bland åskådarna. 

Jag och kollegan vandrar mot stan. Här är undertecknad vid Hamngatan. Obs, flaggorna på NK! Fint fångat. 

Jag återvände till jobbet. Men var festligheterna slut för det? Nehej. Några kollegor hade påpassligt gått och köpt en prinsesstårta! Så nu blev det till att fira med bullar och bak. 

Denna tårta kommer antagligen bli den nya storsäljaren. Man måste säga att bagarna och konditorerna har haft flyt. Askonsdagen infaller - och så kommer det här! Nu kan man sälja bakverk ända fram till påsk. 

Naturligt nog är det svårt att koncentrera sig en sådan här dag. Yran låg i luften och påverkade allt - chefer, medarbetare, ja, även attiraljer!

Det finns en gammal tradition att när det föds en tronarvinge har man rätt att gå hem. Även själva månen syntes idag smila över vårt sagoland! 

En dag att fira. När Viktoria föddes var man för ung. Och frågan är om man får uppleva någon mer gång. Så varför denna behagliga ande, varför skjuta salut, varför fira en tronarvinge med landsmän och landsmaninnor? Ytterst handlar det nog om kärlek: kärlek till fosterlandet, kärlek till vår historia, kärlek till vår urgamla nation. Leve Sverige! Skål!

Rotfyllningsyoga

I fredags var det en mindre lustfylld dag, som dock slutade i dur. Saken är den att för två veckor sedan åkte jag på en rotfyllning. Rotfyllningen har rykte på sig att vara det värsta man kan råka ut för. Och den är precis lika hemsk som sitt rykte. Rotfyllningen är en trestegsraket. Först kommer själva borrandet. Denna är emellertid inte särskilt problematisk. Man är bedövad så det känns ingenting. Sedan kommer emellertid det andra steget. Då skall man se till att få kanalerna inne i tanden rensade. Och detta skall helst göras utan bedövning. Detta så att tandläkaren kan veta när hon kommit ner i själva köttet. 

Så när man ligger där i stolen stirrandes i taket så är man först paralyserad. Sedan börjar man bli resignerad. Vad är det värsta som kan hända? Att man dör, och det är inte så farligt.. Sedan börjar man bli kreativ. Man börjar se det som en nyttig träning i mindfulness. Det finns inget att göra. Det bästa är bara att iaktta smärtan, notera den och bara låta den passera. Tillvaron är ytterst lidande..

Med rotfyllning är det som med löpträning eller med bastubad - man gör det för att det är så skönt när det är över. Efteråt gick jag hem i stockholmsnatten. Plåtade några bilder längs Strandvägen. Nästa fredag är det slutfyllningen. Men varför oroa sig? Bättre att vara närvarande i nuet..

Då jag kom hem från tandläkaren väntade emellertid ett trevligt besked. Mitt NPU-kort från Nikon hade trillat ned! Saken är den att jag för några veckor sedan köpte mig en D700. Och när jag registrerade innehavet tog det inte många minuter innan man fick en inbjudan att vara med i deras proffsklubb! Helt klart var de snabba att vilja ha en. Måste erkänna att undertecknad är väldigt mottaglig för den här typen av smicker.   
Nikon nirvana ...
Det är bara att inse att man är ett proffs ...
- Finns det några gluggar man skulle kunna köpa? 

Onsdagsmås

I dag tänkte jag att jag skulle plåta lite mås på väg till jobbet. Jag ser mig i grunden som en skrattmåsfotograf. Jag har visserligen en del andra strängar på min lyra - gillar bland annat att plåta turister. Men det är inom måsfotografin jag har min bas. Emellertid har denna på senare tid blivit lite eftersatt så jag tänkte ta igen det idag. På morgonen tog jag därför med mig 70-200:an och gav mig iväg.   

Klockan var redan ganska sent slagen. Inte mycket tid för plåtning.
 

Kyligt i luften. Termometern stod på minus fem. 
 

Vid af Chapman låg några trutar och guppade. Det var emellertid inte det jag var ute efter. Var fanns måsarna?
 

Vid Strömmen stötte jag så på några. De hade hittat några isflak som de nyttjade till max. Man måste beundra måsarna. De nöjer sig med väldigt lite. Ett isflak på strömmen är nog för att de skall känna sig nöjda. Gillar särskilt måsen som står på ett ben. Kanske inte världens bästa läge att ge sig på balanskonster. 
 

Då dök plötsligt ett gäng matare upp!
 

Slut. 

Brödvinnaren. Ett måsäventyr. Del 3

Till och Från ger "Brödvinnaren - ett måsäventyr" i tre delar.

Detta har hänt: Tommy och Lisa träffades på Skeppsbrokajen. De blir ett par men när Tommy blir av med jobbet och hamnar i misär glider de ifrån varandra. För att återvinna Lisas kärlek ger sig Tommy ut på jakt efter mat. Tillsammans med några vänner dansar han för en turist vid Strömmen med hopp om att därigenom kunna tjäna ihop brödfödan..

Del 3. 

Lisa står ensam på Skeppsbrokajen. - Varför kommer han inte? 

För sitt inre minns hon Tommy hur stilig han var när han flög där i solnedgången. 

- Kanske gjorde jag ett misstag? Jag kommer aldrig mer att se honom!  

Hon går till Ålandsbåtarna men ingen där har sett Tommy. - Har inte han lämnat stan? frågar de. Lisa återvänder hem. 

Plötsligt!

Han är tillbaka!  

- Ja klara det! Ja é en brödvinnare!

- Dum tudum tudum. 

- "I am the man!..."

Slut. 

Brödvinnaren. Ett måsäventyr. Del 1

Till och Från ger "Brödvinnaren - ett måsäventyr" i tre delar. 

På Skeppsbron vid kajplats 107 bodde en stilig ung skrattmås som hette Tommy. En dag får han syn på en snygg måsflicka som står där ensam. 

- Hej snygging! Kommer du ofta hit? 

- Det händer väl! 

Måsflickan hette Lisa och hade just flyttat in till stan från skärgården. Tommy och Lisa fattade tycke för varandra och snart var de ett par. 

Tommy jobbade som vaktmås vid Ålandsbåtarna. Det var ett bra jobb, välbetalt och med trevliga arbetskamrater. Ej heller var det särskilt ansträngande: Tommys uppgift var att stå och spana och skräna om det kom någon objuden gäst. Tommys och Lisas lycka var fullständig och snart väntade hon barn. 

Då började tråkigheter att inträffa. Tommys kärlek till Lisa gjorde att han var uppe sent på nätterna. Han började sova på sin post. Till slut fick Tommy sparken. 

Tommy började driva omkring på kajen. Han hamnade i dåligt sällskap och började hänga med kajorna. 

Tommy hade hamnat på glid och sjönk allt djupare ned i misär.  

Efter ett antal förseelser hamnade Tommy till slut bakom galler. Det var droppen. Lisa hade fått nog. 

- Din odugling till mås! Alltid kommer du hem sent och inte klarar du av att försörja din familj! Det här är sista chansen: om du inte kommer hem med bröd i kväll så tar jag ungarna och flyttar hem till mamma! 

Fortsättning följer...