Spontan komposition

Undertecknad har på senare tid funderat över Konsten. Är det inte så att konst nästan alltid bär på två delvis motstridiga element? Å ena sidan finns konst i den spontana gesten, det oväntade infallet, improvisationen. Å andra sidan finns konsten också i kompositionen, balansen, det vältempererade sammanhanget. Wagners musikdrama Mästersångarna i Nürnberg är en allegori över hur ande och liv, hur ungdomlig spontanitet kan förenas med regler och komposition. I dramat såväl som i ouvertyren tävlar dessa element för att i finalen gå upp i varandra i förunderlig harmoni. Spontanitet i komposition är väl också det som Tegnér åsyftar i sitt omdöme om Bellman som en sång som växer vild och likväl ansad. Bär konstens regel men försmår dess tvång. 

Att uppnå detta ideal i fotografin verkar emellertid skilja sig från andra konstarter. Inom måleriet har exempelvis konstnären full kontroll över kompositionen men spontanitet är i strikt mening svårligen möjlig. Snarare "spelas" spontantiteten genom att konstnären med sin fantasi ingjuter den i sina motiv. Målningar är därför ofta välkomponerade men livlösa. Inom fotografin är istället spontanitet inget problem. Det är bara att ta kameran och gå ut och plåta första bästa människa. Istället är problemet komposition som egentligen är omöjlig. Fotografen har inte kontroll över sina motivs inbördes förhållanden vilket gör att i fotografin måste själva kompositionen uppstå spontant. Häri ligger svårigheten - fotografier är därför ofta livfulla men röriga. När å andra sidan komposition uppstår kan bilden bli riktigt bra. 

Jag har roat mig med att gå igenom mina bilder för att se om man där kan finna spår av spontan komposition. Man ska väl helst inte kommentera sina egna bilder, men här gör jag det ändå och hoppas på läsarens överseende: 

Två statiska motiv i bildlig samverkan. Det enklaste exemplet på spontan komposition? 
 

Två människor i rörelse. Fortfarande enkelt, men rörelsen gör den svårare att fånga. 
 

Detta är en kvinna som brukar mata stadens måsar - till glädje inte bara för fåglarna utan även för stadens måsfotografer. Det som jag tycker ger denna bild en extra dimension är måsen som råkar flyga upp bakom. Ett lämpligt attribut åt Lady Bird, måsars vän.  
 

Att gå från två till tre inbördes samverkande motiv verkar öka svårighetsgraden dramatiskt. Kanske kan man dra paralleller till fysikens s k trekroppsproblematik? Inom fysiken är det välkänt att det exakt gör att förutsäga rörelserna hos ett system med två växelverkande kroppar. Men ökas antalet kroppar till tre blir rörelserna plötsligt omöjliga att bestämma! För att lyckas fånga tre kroppar i samverkande rörelse gäller det att ha tur. Men turen kan bättras på genom att plåta mycket. Denna bild visar tre måsar som råkar flyga på så vis att det ser ut som om de flyger i medvetna formationer. Bakom bilden finns hundratals knäpp. Denna bild hade därför inte varit möjlig utan Lady Bird. Hennes matande skapade ett hav av flaxande fåglar. Här gällde det att plåta på allt vad tygen höll och hoppas på det bästa. 

Här kommer vi in på metoden för att nå fram till spontan komposition. I min erfarenhet kan den sammanfattas i två ord: TUR och BESKÄRNING. Eftersom det inte går att komponera i egentlig mening måste man helt enkelt ha tur. Man kan dock bättra på turen genom att PLÅTA MYCKET. Men sedan gäller det att få till bilden och det gör man med det som jag tycker är det verkligt kreativa hantverket inom fotografin nämligen beskärningen. Beskärningen är det som gör bilden. Det är förunderligt hur en bild kan lyfta genom lämplig beskärning.

Här är fyra personer som råkar gå i takt på ett samordnat vis. Det som möjligtvis gör bilden en smula intressant är dels mannen som blänger, dels kvinnan i förgrunden. Här är en företeelse som jag stöter på ofta när jag gatufotograferar. Män tenderar att bli misstänksamma när man står och siktar på dem. Kvinnor blir däremot ofta glada över uppmärksamheten. 
 

Här är återigen fyra personer men denna bild tycker jag är intressantare. Tycker att rörelsen är spännande: männen står stilla medan kvinnorna rör sig framåt. Ändå verkar personerna utgöra en sammanhållen grupp. Åter syns den skilda inställningen hos kvinnor och män till kameran (kanske upplever kvinnliga fotografer det omvända förhållandet?)
 

En bild från en marknad. Fem personer som kuggar i varandra. Finns det inte en seg slow motion-känsla i denna bild? Den blundande kvinnan är nog den som bidrar främst. 
 

Sjömän på Skeppsbrokajen. De har legat för kaj hela helgen och visat upp sig och är just på väg att lägga ut. Solen skiner och sjömännen tar avsked av kära och vänner. Stämningen på topp: båtarna, kamraterna, glädjen att försvara sitt land. Lite känsla av tavla över denna bild? 
 

Den här bilden ser jag som en av mina mest lyckosamma. Uppskattar hur måsen samverkar med cyklisten och vinklar upp sig för att kugga in. Måsens och fotografens samspel bidrar också till en trevlig anekdot. 
 

Segervittring. Ett exempel på radkomposition. 
 

Italian wedding. Den här bilden ser jag som min mest lyckosamma. Uppskattar särskilt hur stolpen samverkar med stupröret för att kasta uppmärksamhet på skorna. Tack stolpe, tack stuprör! 

För att summera är min erfarenhet att spontan komposition främst åstadkommes med hjälp av tur och beskärning. Turen kan dock hjälpas på traven genom att plåta mycket. Är detta också andras erfarenhet? 

Lördag - bröllopsfoton

Lördagar är den bästa fotodagen på hela veckan. Det är då man har chansen att fota bröllop. Idag stod ett bröllop i Maria som jag hade förmånen att få fotografera. Kan väl erkänna att jag inte hade ackreditering. Men det här med ackreditering är lite överdrivet. Bröllopsfotografering får inte bli en klassfråga där det bara är de som formellt har uppdraget som får chansen att plåta. Även vi som gör det på egen hand och för Konsten måste få en chans. 

Gästerna samlas. Glada föräldrar. Bröllopspresenter. 

Bröllopskontraster. Vilken elegans och vilken stil hos fotografen! Och i steget siktar hon in motivet. Konst i dubbel bemärkelse! Men hur är det med herrarna? Hållningen må väl vara hänt - men citygrosskassar? Blir det frysta kotletter till bröllopspresent? Även om man kommer med något billigt gäller det att visa upp en snygg kasse under vigselakten. 

Bruden! Glatt med fotograf och gäster. Roligt att här kunna hjälpa till. En viktig bit i frihandsbröllopsfotograferingen är att veta att ställa sig där bruden kan tänkas komma. Det är lite grann som i fotboll där en skicklig måltjuv vet att ställa sig där bollen kommer. 

Den undersköna bruden. Vem är den lycklige? 

En riktig prinsessa. Bruden tyvärr lite oskarp. Jag blev lite darrig av all denna skönhet. 

Bröllopsfotografering

Jag har länge tänkt att det vore trevligt att börja plåta bröllop. Förutom nöjet vore det fint att kunna visa upp lite inkomster så att man kunde dra av lite utrustning på skatten. Tyvärr har anbuden inte precis haglat. Jag har därför börjat hänga utanför kyrkorna på lördagarna för att eventuellt plåta lite på fri hand.   

I eftermiddags dök det upp ett brudpar vid Maria. Vid förberedelserna gav fotografen ett lite skakigt intryck. Jag bestämde mig därför för att agera back up. 

Brudparet tar en traditionsenlig sista dans innan vigseln. 

Fotograferingen tar vid - och titta nu här: 

Dominofotografering! Jag fotograferar en fotograf som fotograferar en fotograf som fotograferar!

Mig veterligen har ingen lyckats fotografera en sådan kedja förut. Nytt rekord? 

Fotograferingen fortsätter. Nu börjar man bli lite misstänksam. Det är ett våldsamt fotograferande av de fyra unga herrarna. Vem kommer egentligen att gifta sig med vem? Kommer det att bli dubbelbröllop? - Med moderna konstellationer? 

Nej, där är bruden. Den manlige fotografen tar över fotograferingen av brudnäbbarna. 

Och titta nu här. Den manlige fotografen är helt upptagen med att stå och plåta brudnäbbarna. Den kvinnliga fotografen är bortgjord och står och plåtar ryggar. Tur att jag agerade back up! 

Se på skorna! Sådär skall ett par bröllopsskor se ut. Blommorna också fina. Någonting är dock lite skumt. Sticker best mannen med bruden? 

Hur som helst en riktigt givande bröllopsfotografering. Jag är klart nöjd. Nästa lördag blir det Katarinakyrkan. 

Vikingar och helgon i Sigtuna

Igår tillbringade jag dagen i Sigtuna bland vikingar och helgon. Samtidigt som vikingar hade intagit staden firades den s k Ingegärdsdagen. Ingegärd var Olof Skötkonungs dotter som sedermera blev helgon i den ryskortodoxa kyrkan. Passade också på att testa mitt nyligen införskaffade polfilter. 

Sigtuna är en otroligt näpen stad. Tant Brun hälsar en välkommen. 

Lokal sköldmö. 

Skumt hus. 

Vikingaction!

Ett rejält nappatag! 

Viking biter i gräset. 

"Här kommer det en viking och ingen liten pluddeluddelutt..."

Viking drömmer om Valhall. 

Som tur är var inte allt hedniskt. Ryska kyrkan fanns på plats för att fira gudstjänst till minne av Ingegärd. 

Gudstjänsten hölls i Sankt Olofs ruin. Kören Optina Pustyn från Sankt Petersburg sjöng.

En fin gudstjänst. I allt en minnesvärd dag i Sigtuna. Och polfiltret lämnar jag i fortsättningen inte hemmet förutan.