Gotland runt - starten

 Igår gick starten på Gotland Runt: 

Skönt att komma ut och lufta seglen innan den värsta rusningen. 

Starten gick klockan elva. Segelbåtar över sjön - perfekt att bevaka från Katarinavägen/Fjällgatan. Publiken instämde. 

Storstjärnorna  börjar kryssa längs Skeppsbrokajen. Det är som i gamla tider på segelfartygens tid. Säga vad man vill om segelbåtar. De är inte snabba - men det är ande och liv. 

Smile guys! 

Ny börjar det. Båtar vid startlinjen...skottet går...

Nu kör vi! 

Det är HÅRT I MÅL!!

Fjorton klasser startar efter hand. Först dunderfräsarna. Sedan allt mindre båtar. Fältet avslutas med Classic-båtarna. Smäckra träbåtar från femtiotalet. Här är det inte fart utan klass som gäller. 

Åh, dessa fantastiska män... HasseåTage-känsla här. 

Sista båten ut. På Grönan roar sig barnen. Och seglarna far i sakta mak ut mot havet. Runda Gotland och sen hem igen. Varför hasta? Det viktigaste är inte att vinna - utan att hinna till regattamiddagen i Sandhamn på onsdagskvällen. 

På skrattmåssafari

Meddelar bilder från ett skrattmåssafari inne i Stockholm.  Just nu är förmodligen bästa tiden att plåta skrattmås. Om vintern matas stadens fåglar av Staden. En fågelbrygga byggs vid Strömmen. Där hänger alla sorters fåglar: måsar, trutar, svanar, änder, viggar, knipor, sothönor. Just tiden när isen smälter men bryggan finns kvar är den bästa. Fåglarna är kvar i stan och har ännu inte dragit ut i skärgården. 

Safarigruppen var relativt liten. Det var jag och en kollega från jobbet. Jag stod för utrustningen och kollegan för fotograferingen. Och roligt att säga blev det en hel del riktigt bra bilder: 

En härlig dag! 

Kollegan Camilla. En naturbegåvning! 

Härlig action! 

Bra närvaro i den här bilden. 

Skrattmåsfotografering är i grunden inte svårt. Det viktigaste är att ha rätt grejer. Finns någon hugad? Hör av er så ses vi vid Strömmen! 

Strömsbron

En av mina favoritplatser i Stockholm är Strömsbron. Där händer alltid något. Människor och djur i rörelse, skiftande omgivning där vatten, trafik och historiska byggnader möts. Meddelar här några bilder på människor enligt principen cykla-gå-springa-stå: 

Tack för idag. 

Natt och dag på samma gång

En lustig grej hände idag på väg hem från jobbet. När jag gick över Strömsbron så såg jag ett flygplan däruppe i skyn. Från andra hållet närmade sig en fågel. Och månen fanns med på ett hörn! Det här kan bli en fin bild tänkte jag. 

Tyvärr kom de tre inte tillräckligt nära varandra för att det skulle bli bra. Men sedan när jag kom hem och började dra i reglagen hände något. För att öka kontrasten drog jag ned på exponeringen ett halvt steg. Då började bilden att svartna. Månen befann sig nu i natt! 

Det hade jag inte väntat mig. Drog man ner exponeringen ytterligare ett steg blev hela bilden svart. Det fick mig att fundera en stund över hur skör vår tillvaro egentligen är. Natten är bara ett ljussteg bort. Kaos är granne med Gud. 

Go' kväll. 

Tronarvinge!

Som svensk känner man att detta är en särskild dag. På morgonen meddelades att Viktoria just hade fött ett flickebarn. En tronarvinge! Det är något som händer en gång per generation. 

Hur många länder kan egentligen fira en sådan händelse? En fridens dag således. För landet: att tronföljden är säkrad. Vårt urgamla kungadöme kan nog leva vidare ett tag till. För Viktoria och Daniel: deras bröllop får en fortsättning i dur. 

Jag är en sån där person för vilken det inte ligger att skryta. Men jag kan nog säga att jag hade mina aningar. För några dagar sedan en kväll när jag gick hem från jobbet såg jag att det lyste i några fönster i västra vingen på slottet. - Är det månne Daniel som är uppe och filar på ett nytt kärlekstal? - tänkte jag. 

Idag fick jag höra nyheten först när jag var på jobbet. En kollega ringde och frågade om jag skulle ut och höra saluten vid lunchtid. Vi stämde träff på stan. 

Vid Strömmen hade det redan börjat samlas folk. Som tur var hade jag kameran med mig. Men om jag bara hade vetat! Då hade jag plockat med mig 70-200:an. Nu fick jag hålla till godo med en 85:a. 

Det fanns två möjligheter att bevista händelsen. Antingen kunde man se saluten ifrån Skeppsbron. Eller så kunde man inta ställningar på Blasieholmen vid Skeppsholmsbron. Jag och kollegan väljer det senare.  

Nu börjar det att smälla. Då sticker ankorna! He he. Inte andjakt den här gången. 

Fyrtiotvå skott i två saluter, tjugoen gånger två. Det är mäktigt. På andra sidan bron hänger krutröken tjock.  

Efter ett tag ansluter en kollega. Undertecknad har tagit ansvar och hållit ställningarna enbart med en 85:a. Så det känns skönt när kollegan dyker upp och löser av med tyngre grejer. 

En entusiast. Gillar den nya light-stilen. 

Det är slutskjutet. En behaglig och förnöjsam känsla sprider sig bland åskådarna. 

Jag och kollegan vandrar mot stan. Här är undertecknad vid Hamngatan. Obs, flaggorna på NK! Fint fångat. 

Jag återvände till jobbet. Men var festligheterna slut för det? Nehej. Några kollegor hade påpassligt gått och köpt en prinsesstårta! Så nu blev det till att fira med bullar och bak. 

Denna tårta kommer antagligen bli den nya storsäljaren. Man måste säga att bagarna och konditorerna har haft flyt. Askonsdagen infaller - och så kommer det här! Nu kan man sälja bakverk ända fram till påsk. 

Naturligt nog är det svårt att koncentrera sig en sådan här dag. Yran låg i luften och påverkade allt - chefer, medarbetare, ja, även attiraljer!

Det finns en gammal tradition att när det föds en tronarvinge har man rätt att gå hem. Även själva månen syntes idag smila över vårt sagoland! 

En dag att fira. När Viktoria föddes var man för ung. Och frågan är om man får uppleva någon mer gång. Så varför denna behagliga ande, varför skjuta salut, varför fira en tronarvinge med landsmän och landsmaninnor? Ytterst handlar det nog om kärlek: kärlek till fosterlandet, kärlek till vår historia, kärlek till vår urgamla nation. Leve Sverige! Skål!