Fotomässan: slutrapport

Till och Från befann sig idag på Fotomässan. Med stolthet konstateras att den som enda blogg rapporterade live därifrån. Prylar, bilder, händelser och mycket annat har gjort att man nu har fått sitt lystmäte på fotografiska ting tillgodosett för ett tag. Jag har ingenting särskilt att säga så jag meddelar här först några bilder, varefter några priser utses:

Ladda!

ELD!!

Slutligen några priser: 

Bästa monter: Leica. Man måste ge det till dem. Även om deras prylar kanske inte är de vassaste har de en förmåga att utstråla klass och exklusivitet. Leicas monter doftar Mercedes, Beckenbauer, Weltklasse. 

Bästa besökarkamera: Vad är det här för en rolig pryl? En sån skulle man vilja ha. 

Bästa skyltning: Sigma. Riktigt snyggt med objektiven i ljusskåp. 

Bästa prylen: Sigma. Med sitt supermuskedunder blir Sigma solklar vinnare. Jämför objektivet med kamerahuset!

Bästa sales force: Canon. Ledda av sin Brittanienchef Mike klargjorde Canons säljare att "the boys are back in town.."

Bästa bild: Den på primatgammelmormors händer. Otroligt många bra bilder, men den här var nog bäst av alla. 

Bäst alla kategorier: MODEFOTOGRAFERINGEN! Ett riktigt trevligt event. Mer sånt! 

Som sagt, en riktigt trevlig tillställning. Till och Från börjar nu ladda för årets verkliga höjdpunkt på mässfronten, nämligen Hundutställningen. Till och Från kommer att vara där och rapportera direkt. 

Fotomässan live: Mode

Prylar och bilder i all ära. Men frågan är om inte det bästa på mässan är chansen att plåta mode. Vi som normalt befinner oss långt från glamouren har här en chans. Har därför passat på att tjuvplåta en del. Här följer några alster: 

Modebranschen är tuff. Som fotograf gäller det att armbåga sig fram. 

För mig är det här sinnebilden över fotografin. Alla dessa fotografer som står i vägen för skönheten som hägrar i fjärran.  

On the set. 

Är detta en grekisk gudinna?

Skönheten skall rädda världen! 

Går nu på ett sista pass. Slutrapportering under kvällen. 

Hattar

Undertecknad håller för tillfället på och går igenom mina bilder och rensar lite grann bland bråten. Jag har då stött på lite hattbilder. Men de är förvånansvärt få. På ett år har jag bara lyckats plåta sju hattar! Märkligt. Hattar är fina motiv. Inte lika bra som paraply, men nästan. Känner att jag måste bättra på detta. I fortsättningen skall hattbilder bli ett projekt.  

Lokal entertainer på Söder. Han kör med panamahatt. 

Habana, Cuba? Nej, Stockholm, Stortorget. Australiensisk entertainer underhåller till senoritornas förtjusning. 

Från i somras. Pablo Picasso satt och åt glass på Stortorget. 

Rosa hatt från i somras. Föräldrarna är såå stolta. 

Old timer och new timer. Det är bara inse att vi svenskar inte är ett hattbärande folk. Därför brukar hattarna öka i antal på sommaren när jänkarna kommer på besök. 

Den snyggaste hatten jag har plåtat. Panamahatt. Jänkare naturligtvis.  

Här är fyra kvinnliga moon walkers under Halloween. Stilrent!

Själv gillar jag att gå med hatt. Det är praktiskt och skyddar mot väder och vind. Den gör också att man ser ut som en jänketurist, vilket gör att man kan plåta mer obehindrat. Jag använder en mjuk hatt av Ian Wachtmeister-modell som man bara viker ner i fickan. Jättepraktiskt!

På Fotografiska

Undertecknad har plåtat en hel del på sistone. Tänkte därför att jag skulle koppla av med att gå ner till Fotografiska och kolla in vad kollegorna sysslar med. Just nu har bland annat Nick Brandt en utställning med sina bilder på elefanter och andra vilda djur från savannen. Helen Levitt har en utställning med gatufotografi som verkade intressant. Sagt och gjort: 

När jag gick den långa trappan från Katarinavägen ner mot Fotografiska möttes jag av glada besökare på väg upp. Jag förstod att därnere vankades kanonutställningar. 

Väl därinne kom förväntningarna inte på skam. Lokalerna var fyllda av glada besökare ivriga att stilla sitt lystmäte med fotografisk konst. 

Med tankarna på savannen. 

Bland alfahannar och lejoninnor. 

Skeptisk, entusiastisk, trollbunden. 

...är det inte lite konstiga färger?...

...jag undrar om han har någon annan?...

Det var uppenbart att kollegorna hade gjort succé. Inspirerande och kul! Vänta bara - en dag skall jag också ha en utställning och då skall människor komma från jordens alla hörn och förtjusas av mina bilder. Nästa år på Fotografiska...

Chokladfestival på Nordiska

Idag startade Chokladfestivalen på Nordiska muséet. Undertecknad tog ansvar och gick dit och plåtade några bilder: 

Porten till Hazelius mäktiga borg prydes av storheterna som tecknat fädernas bragder. 

Choklad i massor. Här får gottgrisen sitt lystmäte!

Folkdansare från kakaobönans hemland. 

Mmm...

Chokladfontän. 

Rutinerad säljare. Han visste hur en slipsten skulle dras. Mången besökare gick hem med en Tassotti kaffemaskin under armen. 

Så vem var bäst? För att ta hem priset vid en sån här tillställning finns två strategier. Den ena är att se till att ha snygga tjejer bakom disken. Denna gren vanns överlägset av Flickorna Kanolds chokladfabrik. 

Den allra bästa strategin är emellertid att se till att bjuda ordentligt på chokladen. Många fabrikörer gör här ett misstag. De flesta som besöker festivalen har pröjsat 120 kronor. Då förväntar man sig att kunna gratisäta. Emellertid står de flesta fabrikörer och tar betalt för sina praliner. 10 kronor styck till "festivalpris"! Det fanns dock en fabrikör som skiljde ut sig. Stora stycken och högar med choklad låg upplagda för festivalbesökaren att gratis förtära. 

CALLEBAUT. Lägg namnet på minnet.