Bland fotografer och kullerstenar

Efter att ha tillbringat förmiddagen i relativ sysslolöshet bestämde jag mig för att på eftermiddagen gå ut och plåta en sväng. Det skulle bli en dag fylld av fotografer och kullerstenar och dagens färg blev orange.

Det började med att jag gick till Katarina Bangata för att spana in Bondens Marknad. Två härliga pumpor mötte vid ingången och satte tonen för dagen. 

Stadsborna slöt upp med färggranna bärtyg att ta hem guldet från landet med. 

Ivriga händer plockar bland grannlåten. 

Trångt, trångt. Många vill vara med om saligheterna. 

Intensivt köpslående om kantareller. Det är stad mot land. 

Efter Bonden gick jag vidare till det som var målet med min utflykt, nämligen kullerstenarna vid Katarinakyrkan. Såsom jag tidigare berättat i denna blogg håller jag på med ett kullerstensprojekt. Meningen är att gestalta kullerstenarna vid Katarina på ett konstnärligt uttrycksfullt vis. Idag hade jag plockat med 70-200:an, mitt skarpaste objektiv. 

Tyvärr måste jag meddela att projektet inte riktigt vill lyfta. Svårt att få till det. Kanske skall jag prova i regn? En lustig detalj: När man står där och siktar i gränden dyker det upp turister. Detta är precis vad jag står och väntar på - man vill ju ha lite liv i bilden. När turisterna får syn på mig trycker de sig emellertid upp mot sidorna för att inte störa. Det utbryter ett ställningskrig: Jag står och väntar på att de skall röra sig. Turisterna står och väntar på att jag skall knäppa av. Till slut frågar jag: skall ni inte röra på er? Då korsar de gränden i ilfart till andra sidan! 

När jag står där och plåtar dyker det plötsligt upp en kollega. Han är ute i samma ärende, nämligen att plåta kullersten. Han har med sig en Pentax mellanformatare. Jag får tillfälle att känna på den. Vilken härlig sökare! 

Vi drar oss längre upp mot Katarinas höjder. Det visar sig då att även kommersiella krafter är ute och plåtar. Vid Fiskargatan står en fotograf och plåtar en beau, med sidekicks längre upp i backen. Det luktar mode lång väg. 

Nu börjar det bli trångt. Plötsligt dyker de obligatoriska tyska turisterna upp. Och längre ner i backen står ju jag och kollegan och plåtar kullersten! 

Efter denna givande session beslutar jag mig för att avrunda dagen med att plåta lite människor i folkvimlet på Götgatan. Götgatan har sedan man gjorde om den till gågata blivit helt underbar. Fullt med lördagsflanörer. Det är bara att ställa sig mitt i gatan och plåta.  

Se där! Dagen börjar som den slutar i orange. 

Och se där! Precis när jag är på väg att packa ihop kommer två kvinnliga fotografer gående med kamerorna i högsta hugg. En riktigt trevlig final! 

Till syvende och sidst en givande fotodag. Men vad göra åt kullerstenarna? Kanske borde man som sagt testa i regn. Är det någon som kan låna ett paraply? 

På hempromenaden

I dag när jag gick hem från jobbet började det plötsligt att regna. Härligt! Det är alltid trevligt när det regnar - det brukar alltid vara lätt att hitta motiv då. Tyvärr råkade det vara så att jag hade för dålig slutartid inställd på kameran. Hade den på 125 så inget blev riktigt skarpt. Min erfarenhet är att ska man plåta människor i rörelse ska man ha 500. Sitter nu och inbillar mig att det blev mer konstnärligt så här..

När jag klev ut på Regeringsgatan var det lite ruggigt och kallt. Redan där kändes det som om man hade vittring på regn. 

Gick sedan in på Gallerian där ett band stod och soundcheckade. 

She's got the power! 

Stannade inte för att lyssna. Så här i efterhand tror jag att det vare ett misstag. Hade kunnat bli många fina bilder. Hur som helst gick jag ut och fortsatte min promenad - och nu kom regnet! Här är en man med paraply, som emellertid verkar ha dålig koll på lodrätt och vågrätt. 

Det här paraplyet verkar inte vara något att hålla i handen när åskan går. 

Det här är skillnad. Så här ska ett paraply se ut! Stort, stadigt, täcker hela kroppen. Tyvärr råkade dess röda färg avspegla sig på ägarens ansikte. Hjälpte inte hur mycket jag än drog i reglagen i efterbehandlingen. Och man vill ju ogärna manipulera. 

Fortsatte sedan fota medtrafikanter i möte. I oskärpa. 

Kanske ändå lite konstnärligt med en viss oskärpa? Hur som helst var det en läropeng. Och en inte särskilt dyr en. Det är ju bara att gå ut igen i morgon och fortsätta plåta. 

Att träna simultankapaciteten

Simultankapaciteteten - förmågan att göra många saker samtidigt - är en konst som få behärskar. Kvinnor är erkänt bättre på den än män. Just därför kan de senare må bra av lite träning på området. Ofta går det bra att träna med enkla övningar - övningar som kan förefalla triviala, men som när man prövar på dem ofta visar sig vara svårare än man tror. 

En bra sådan övning är den att försöka dricka kaffe och titta in i en kamera samtidigt. Låter enkelt men är faktiskt svårare än man tror. Här har vi en yngling som tänker ge sig på vågspelet. Titta in i kameran. Sedan lyft kaffekoppen...

Aj då! Gick visst lite för fort när koppen skulle föras mot munnen. Det gör inget. Bara att försöka igen: 

Titta in i kameran...fatta koppen...

Japp! Där satt den! Snyggt jobbat. 

Här har vi en man som också vill prova. Fixera blicken på kameran...

Lyft koppen och fortsätt att titta in i kameran. Bra, fullfölj! 

Rätt på första försöket! Starkt! Helt klart en naturbegåvning. 

Lördag - bröllopsfoton

Lördagar är den bästa fotodagen på hela veckan. Det är då man har chansen att fota bröllop. Idag stod ett bröllop i Maria som jag hade förmånen att få fotografera. Kan väl erkänna att jag inte hade ackreditering. Men det här med ackreditering är lite överdrivet. Bröllopsfotografering får inte bli en klassfråga där det bara är de som formellt har uppdraget som får chansen att plåta. Även vi som gör det på egen hand och för Konsten måste få en chans. 

Gästerna samlas. Glada föräldrar. Bröllopspresenter. 

Bröllopskontraster. Vilken elegans och vilken stil hos fotografen! Och i steget siktar hon in motivet. Konst i dubbel bemärkelse! Men hur är det med herrarna? Hållningen må väl vara hänt - men citygrosskassar? Blir det frysta kotletter till bröllopspresent? Även om man kommer med något billigt gäller det att visa upp en snygg kasse under vigselakten. 

Bruden! Glatt med fotograf och gäster. Roligt att här kunna hjälpa till. En viktig bit i frihandsbröllopsfotograferingen är att veta att ställa sig där bruden kan tänkas komma. Det är lite grann som i fotboll där en skicklig måltjuv vet att ställa sig där bollen kommer. 

Den undersköna bruden. Vem är den lycklige? 

En riktig prinsessa. Bruden tyvärr lite oskarp. Jag blev lite darrig av all denna skönhet. 

Turister

Har ägnat dan åt att plåta turister. Turister är verkligt trevliga att plåta. Glada och entusiastiska, exotiska, och de tar sällan illa upp. Dessutom spännande att gissa var de kommer ifrån. Idag var det verkligen gott om dem. Förutom den vanliga Stockholmssommaren drog skeppet Bounty till sig folk. 

En sympatisk turist poserar. 

Aj då, hon såg mig! 

Skepp ohoj! 

En man kommer gående, mäkta stolt över den groda han har fångat. 

Vid kajkanten satt ett par som jag tänkte plåta. Men tjejen har fått syn på mig. 

Jag låtsades koncentrera mig på måsen. Under tiden laddar hon och...

...så drar hon! 

Jag lyckas trycka av men hon har knäppt mig först. Är tvungen att räkna till tjugo. Under tiden visar hon upp skalpen. 

Efter att ha räknat klart reser jag mig upp. Men se! Då står plötsligt en old timer där och siktar på mig!

Är tvungen att söka lugnare vatten och drar mig upp mot slottet. 

Amerikaner. 

Turister av okänt ursprung. 

Två vackra amerikanskor. Mer sånt! 

Förmodligen tyskor, möjligtvis balter. 

Här är intressant. En viss elegans i gångarten tyder på att de kan vara fransmän. 

Samtidigt tyder utrustning och kläder på att de kanske är amerikaner. 

Ah, svaret är givet! Kanadensare från Quebec! 

En givande fotodag. I morgon skall jag försöka fota lite spanjorer och italienare, kanske även lite kineser. Många i stan just nu.