Från Prag - Guidespecial

En av fördelarna med att bygga en reportageserie är att man kan återvända till vissa stående teman. I Till och Fråns serie om kulturstäder är guider ett sådant tema. I Florens var guidefloran rik. Frågan är om den inte är ännu rikare här i Prag. Turistvolymen på stortorget i gamla stan slår nästan den på Piazza della Signoria i Florens. 

Guider är härliga att plåta. Minspel och gester gör dem till formidabla motiv. De kan dessutom inte komma undan. Min favorit den här gången blev en fransyska: 

Jusqu'au bout de l'esquine..

Une oeuvre très importante..

Vilket behagligt sätt! Jag måste erkänna att jag blev lite småkär. 

Från Prag - Planerna gäckas. Omgruppering. Gatubilder.

Idag var en dag som tyvärr inte blev som jag tänkt mig. Saken är den att det var dags att byta hotell. Jag hade bokat två nätter på hotell Waldstein, för att sedan byta till hotell Charles tvärs över gatan. Efter två nätter på Charles skulle jag så byta tillbaka till Waldstein för två nätter till. Varför denna dubbelrockad? Saken är den att Waldstein är billigt på vardagarna men dyrt på helgerna. Hotellet är mer av ett familjehotell där man kan misstänka att det kommer många familjer, särskilt tyskar, runt helgerna. Charles är däremot mer av ett affärshotell som är dyrt på vardagar men billigare på helger. Så i min smarta plan tänkte jag dra nytta av dessa prisskillnader och därigenom tjäna en liten hacka, till en relativt liten transferkostnad. Det är inte utan att man är litegrann av en entreprenör. 

Emellertid skulle planerna gäckas. Efter att glad ihåg ha checkat ut från Waldstein och stegat in på Charles kommer chocken. Receptionisten påstår att de har haft en läcka och att de har varit tvungna att omboka till ett annat hotell. Det nya hotellet ligger i Josefov, den gamla judiska stadsdelen, inte långt från gamla stan. I ett svagt ögonblick säger jag ja. Tillsammans med några andra åker jag med taxi dit. Detta visar sig emellertid vara ett stort misstag. Josefov är en stadsdel som sedan slutet av 1800-talet helt byggts om och väl idag kan beskrivas som Prags Östermalm. Mala Strana, där Charles och Waldstein ligger, är att likna vid Söders höjder. Visst, det är inget fel på Östermalm - men hur roligt är det att turista där? Det var uppenbart att Charles hade dubbelbokat och så vikar man ner sig totalt. 1700-talets trånga charm som gav vingar har bytts mot de breda esplanadernas sterilitet. 

Det här är otroligt viktigt när man reser. Hotellets läge är kanske den viktigaste faktorn. Det är också olyckligt att omlokalisera. Poängen med att stanna länge i en stad är att man efter några dagar börjar rota sig. Hade just börjat känna att Mala Strana är "min" stadsdel. Hemkänslan skapar en större frimodighet och man kan gå in mer på djupet. Nåväl, nu är det omgrupperat och man får göra det bästa av situationen. Nedan meddelas några bilder från gatulivet. 

Först några turister. Här står jag och en okänd turist och plåtar varandra. Märket verkar vara en gammal Zenith. Det här är ett bra trick att använda när man är ute och plåtar. Fotografer kan dra nytta av varandra genom att ömsesidigt använda varandra som motiv. 

Här är ett par som frågade mig om vägen. De började prata spanska med varandra så jag tilltalade dem på detta språk. När jag förklarade att jag var svensk blev de förvånade. - Vi tyckte du såg ut som en bohem, svarade de. Paret visade sig vara från Colombia, ett land som jag besökt i min ungdom. 

- You talkin' to me? 

Dobre vecer. 

Påskhälsning från Prag

Till och Från befinner sig i Prag. I bloggens reportageserie över Europas kulturstäder har tiden kommit till denna gamla fina stad. I samma serie genomfördes kring nyår en studie av Florens. Några bilder från första dagen: 

Första bilden!

Tjockt med folk på Karlsbron. 

Lokal entertainer. Denne man kunde allt. Från opera till jazz. 

Tjeckerna kan det här med påskägg. 

Trevlig blandning av turister och locals. 

Kvällen avslutades med en föreställning av Parsifal på Nationalteatern. Mer om den i eget reportage. 

Fortsättning följer..

What's your story?

Nikon har haft en road show genom Norden. Från att ha besökt en del mindre städer avslutades showen i Stockholm - the Capital of Scandinavia. Syftet var att presentera den nya proffs-lineupen och för ändamålet hade man bjudit in storstjärnor från Amerika. Den legendariske National Geographic-fotografen Joe McNally och den vittberömde Sports Illustrated-fotografen Bill Frakes fanns på plats tillsammans med lokala förmågor. Tillställningen var för särskilt invigda och naturligtvis hade även Till och Från fått en inbjudan. Så bloggens utsände gick till Fotografiska för att lyssna på de amerikanska kollegorna och känna lite på den nya lineupen. 

Budskapet kan sammanfattas i tre punkter: 
1. Det spelar ingen roll vilken utrustning man har - det är fotografen som tar bilden.
2. Nikons nya kameror är de bästa som någonsin vandrat på jorden.
3. Om man vill ta bilder som Joe McNally och hamna i National Geographic är det väsentligt att skaffa sig en bra helikopter.  Om man vill ta bilder som Bill Frakes och hamna i Sports Illustrated ska man se till att jobba med sexton kameror samtidigt. 

Den här typen av tillställningar är för övrigt mycket svårplåtad. Ljuset är omöjligt att hantera och man drabbas obönhörligt av de röda skallarnas förbannelse. Se här. Färgbalansen är här inställd på 2226 grader Kelvin. Kallare än kallt. Hjälpte dock föga. 

Bill Frakes var den mest plåtade under kvällen. Fotograferna kunde inte hålla sig ifrån honom. 

De röda skallarnas förbannelse. 

Som sagt, fotograferna kunde inte slita sig från Bill. 

Föreställningen slut och folket lättar. Joe fortsätter dock att hålla hov för en mindre skara. 

På det hela taget en givande stund. Alltid trevligt att komma ut och träffa Nikonfolk. Och helt klart är det dags att byta upp sig. Frågan är vad man ska köpa? D800:an är nätt och trevlig men den har lite stora filer. D4:an är tung och robust och snabb men den lämpar sig inte i alla sammanhang. Kanske ska man köpa båda? Då kan man ha D4:an när man vill plåta sport och vid större events och samtidigt ha D800:an när man vill ha upplösning eller för att plåta candids. Så får det bli! 

Strömsbron

En av mina favoritplatser i Stockholm är Strömsbron. Där händer alltid något. Människor och djur i rörelse, skiftande omgivning där vatten, trafik och historiska byggnader möts. Meddelar här några bilder på människor enligt principen cykla-gå-springa-stå: 

Tack för idag.