Slow food eller långsam matlagning

Idag tog middagen 5 timmar att laga. Nå, jag stod nu inte på pass och grejade hela tiden - det blev oxsvanssoppa och större delen av tiden skötte den sig själv, dvs när köttet kokade. 

Som led i att inte alltid behöva vara så effektiv, att inte alltid behöva göra saker snabbt, att låta saker och ting ta sin tid. Alltså långsamhetens lov, igen.

Och just oxsvanssoppa, eller kanske att göra något som bryter mot det vanliga, möjligheten att få använda ovanliga råvaror, som var vanligare förr, men som tenderar att glömmas bort eller fasas ut ur vårt snabba och effektiva samhälle. 

Men det var en njutning, både under tiden den blev till och efteråt, när vi åt. Det blev väldigt gott.

Med klippt persilja på topp.

På återseende//Göran