I Helg och Söcken
Tårtan
Numera, när jag mer själv rår över mina dagar, kan jag som idag mitt på blanka eftermiddagen släntra in på ett mysigt kafe på Hornsgatspuckeln, och träffa trevliga människor med samma intresse som jag. Och till detta gott fika i nästan historiska lokaler.
Det är naturligtvis foto och utrustning som avhandlas. Kamerorna och objektiven hanteras med ömhet och varsam elegans, med alla slags vintagegluggar som lever upp till ett nytt liv på de moderna digitala kamerorna.
Våra olika kameror, nya såväl som gamla vrids och vänds och tittas i och på, prövas och jämförs.
Och sedan, när man trodde att man sett allt togs den här fram. Ett platt paket från IKEA. Det är alltså en riktig kamera, och den skulle, precis som allt annat från det stora varuhuset monteras ihop hemma, och fungerar tydligen. Bland det roligaste jag sett i den här vägen.
Så gick en eftermiddag. Mycket bättre kunde den inte bli.
På återseende//Göran
Tema 84: Gravsten (65/365)
När man tänker tema Gravsten, går tanken närmast osökt till dramatiska svartvita bilder, gärna nattetid eller på kvällen, djupa skuggor, med ett flimrande ljus kanske, en känsla av mörker och sorg, ja ni vet. Och det var min tanke från början, kanske till och med vänta till hösten, till Allhelgonahelgen med alla ljuslyktor på vår kyrkogårdar.
Men sen, när jag tog en promenad i parken som är Strandkyrkogården i Skrubba, söder om Stockholm - jag går inte sällan där , det är en ny kyrkogård, en ny park, men stillheten och möjligheten till kontemplation är alltid där - så såg jag gravstenarna, och de finns ju även i dagsljus. Kanske lite mindre dramatiska, men med samma stillhet, samma värdighet, och så kan man ju se vad som står på dem. Strandkyrkogården är också en kyrkogård som rymmer många olika religioner, många olika trossamfund, där de olika grupperna har sina speciella kännetecken, har gravstenar som oavsett de är olika ändå hör till sin grupp, som tydligt skiljer ut sig från andra grupper.
Den här graven är under uppbyggnad. Den skiljer sig från våra vanliga gravar, med sin alldeles speciella gravsten, med sin alldeles egna och särskilda inskription. Jag vet inte vilken religion eller trossamfund den representerar, och jag förstår inte heller meningen med texten, men det var en alldeles särskild känsla att stå framför den, den gav en alldeles speciell stämning.
Som vanligt min trogna Olympus E-M1 - jag gillar den mer och mer - med Lumix G Vario 12.35/2,8, vid 33mm, f/2,8 vid 1/320sek, ISO 200.
Bilden är tagen den 16.mars 2014, Strandkyrkogården. Se flera och andras bilder genom att klicka på bildlänken till Fotoutmaningen, 365foton 2014.
På återseende//Göran
Tema 180: Mask (64/365)
Skyltfönster i Gamla Stan - en söndagspromenad den 16/3 2014 i solskenet (fast det blåste kallt). Tema Mask, bild nummer 64 av 365 i Fotoutmaningen 2014.
Olympus E-M1 med Lumix Vario G 12-35/2,8.
Klicka på bildlänken för mer information och bilder från Fotoutmaningen 2014.
På återseende//Göran
Tema 244: Rinner (63/365)
Strandkyrkogården i Skrubba söder om Stockholm city den 16/3 2014. Soligt men bitande kallt i vinden. Ett litet vattenfall i parken som får illustrera tema 244 Rinner, bild nummer 63 i Fotoutmaningen 2014.
Olympus E-M1 med Lumix Vario G 12-35/2,8. RAW, bilden öppnad och något redigerad i Lightroom.
Klicka på bildlänken och läs mer om Fotoutmaningen 2014.
På återseende//Göran
Tema 90: Hatt (62/365)
Men inte vilken hatt som helst: min gamla fiskehatt, komplett med flugor. Har många goda fiskeminnen tillsammans med den här hatten.
Bilden är tagen hemmavid faktiskt, det är för tidigt att fiska med fluga för närvarande; framförallt för kallt.
Olympus E-M1 med Lumix Vario G 12-35/2,8; 26mm med bländare 2,8, 1/20sek och ISO 200. Bilden är sedan varsamt (!?!) redigerad i Color Efex Pro 4 - jättekul med olika filter, men inser att det väldigt lätt kan bli för mycket av det goda, om man inte ser upp.
Som vanligt kan ni läsa mer om Fotoutmaningen 2014 genom att klicka på bildlänken.
På återseende//Göran