Tema 75: Gammal och Ny (21/365)

Inlägg nummer 21 i Fotoutmaningen 2014, 365 foton på temat Gammal och Ny. Bilden tagen vid fotofika på Fotografiska den 1/4 2014.

En lite mer uppenbar illustration.

Olympus OM D E-M5 med Lumix G 20mm/1,7 (pannkaka). 1/8 sek vid f/3,5. ISO 200.

Detta är ett inlägg i Fotoutmaningen 2014, 365 foton. Klicka på bildlänken till höger för att se flera bilder, kolla olika teman för årets fotografering etc. 

På återseende//Göran

Tema 338: Uttryck (17/365)

Vår närmaste släkting bland djuren - det är inte så stor skillnad i uttryck...

Fotografiska i Stockholm den 29.januari 2014. Inlägg nr 17 i Fotoutmaningen 2014, tema 338 Uttryck.

Olympus OM D E-M1 med Leica DG Summilux 25mm/1,4. Bländare 3,2 med 0,6 sek, ISO 1600.

Läs mer om Fotoutmaningen, se flera bilder och alla teman genom att klicka på bildlänken här bredvid.

På återseende//Göran

Tema 216: Osynlig (14/365)

Fotografiska idag, den 29. januari 2014. Osynlig, eller nästan i alla fall... Ett oblygt exploaterande av dagens fotosession.

Olympus OM D E M-1 med Leica DG Summilux 25mm/1,4. Bilden handhållen med 0,6 sek vid f/2,8, ISO 1600. Jag gillar IBIS!

Detta ingår i Fotoutmaningen 2014, 365 foton. Klicka på bildlänken till höger får ni veta mer, se mera bilder och se vilka teman som gäller. 

På återseende//Göran

Tema 359: Åskådare (13/365) Och lite reflektioner om "kändisfotografi".

Jag var på Fotografiska idag. Delar av utställningen hade jag i och för sig redan sett, men jag brukar slinka in ibland lite då och då, och nu hägrade också Johan Rheborgs bilder, inte minst pga av alla diskussioner kring hans utställning.

Det är intressant det där, dvs hur tonerna har gått i diskussionen, där det har luktat väldigt mycket missunnsamhet och kanske också avundsjuka. För, inte ska väl en skådis kunna ta bra bilder, eller vara en duktig fotograf? Eller? Eller kan man inte vara bra på flera saker? 

Tänker på exempelvis Ulf Lundell. En erkänd författare, men också erkänd musiker, oavsett vad man tycker om hans musik eller författarskap också, vad det anbelangar. Men i alla fall, och ändå! Och det finns naturligtvis fler. Anthony Quinn - en erkänd skådespelare. Och konstnär. Jeff Bridges, likaså skådespelare, och även fotograf. Etc. Etc.

Jag tyckte, allt annat lika, att Johan Rheborgs bilder var väldigt bra. De var ömsinta - precis som stod i presentationen - men också seriösa och trovärdiga. De var i högsta grad intressanta, inte bara för att det handlade om andra skådespelare och aktörer, dvs kändisar, men också för att dessa rampljusets människor visades i andra situationer, där tiden innan entré är speciell. Ur teknisk synpunkt, kompositionsmässigt etc fanns inte heller något övrigt att önska. Jag tycker att han fångat situationerna väldigt bra! Ibland tänker jag om bilder jag ser, om jag vill ha dem hemma på mina väggar. Och det fanns flera jag gärna skulle maka plats för hemma hos mig. 

Här blev en lite rolig spegeleffekt i glasdörrarna.

Det fanns ju även de andra utställningarna, och fler besökare och åskådare...

Alla bilderna tagna den 29/1 2014, på Fotografiska Muséet i Stockholm.

Olympus OMD E M-1, med Leica DG Summilux 25mm/1,4, brännvidd således 25 mm, bländare 3,2 vid 0,4 sek (handhållet). ISO blandat, jag tror att det var 800 i den här bilden. 

Det här är ett inlägg i årets  fotoprojekt Fotoutmaningen 2014, 365 foton. Vill ni se flera bilder, se vilka teman som gäller etc så klicka på bildlänken till höger.

På återseende//Göran

Fotografiska!

Söndagsutflykt till Fotografiska med makan – ett av de allra bästa muséerna jag vet. Alltid högklassiska utställningar, fantastiska lokaler – det är lätt att rent logistiskt ta till sig bilderna och en förnämlig restaurang och café med en formidabel utsikt. Lite för länge sedan jag var där, lite paradoxalt, med tanke på intresse, relativ närhet och årskort. Men det är alltid värt ett besök.

Aktuella utställningar: Helmut Newton – dokumentära porträtt, modeller och naket, eller heter det Fine Art(?). Svartvitt. Jag tycker det är lite märkligt, men har sett det hos andra stora fotografer också; det finns alltid något i bilderna som, även om de ibland kan te sig lite enkla och tagna rakt upp och ner, ändå skvallrar om att en stor konstnär varit i farten.

Och så Pieter Hugot, en ganska ung, sydafrikansk fotograf. Hans bilder, oftast i färg, drar oss runt i konceptuella teman, med en tydlig dokumentär prägel; även här – och kanske ännu tydligare – fotograferat rakt upp och ner utan krusiduller, men ändå med karaktären av stor konst. Väldigt gripande bilder, på ett mer direkt och råare sätt.

På återseende//Göran