Mitt i all karantänsparlåga kan man ju alltid ta och baka en pizza, eller fler.

Den här coronasituationen dämpar. Jag har nu inte varit ute och fotograferat på flera veckor. Jag har visserligen grävt i arkiven - det gör jag jämt - men ändå inte haft nåt att skriva om. Och även om bloggen handlar om min vardag, så är det ändå en fotoblogg, det måste vara någon substans. 

Men nu har jag skaffat en keramikgrill, en Kamado. Nu har jag igen nånting att fokusera på, och där kommer fotograferandet in igen. Och hunden har kommit hem efter sin valptjänstgöring - livet börjar till dels normalisera sig. 

Så jag tänkte berätta lite om min grillning, med den nya grillen. Detta med grillning, att laga mat över eld och kol, är nåt basalt. Och en "community" som verkar vara väldigt stor och engagerad (som hos oss som fotograferar). 

Bilderna med mobilen!

Pizzapremiär!

Det blir en massa premiärer nu med min Kamado Sumo Maxi. Egentligen varje gång jag grillar och gör nåt nytt på grillen är det någon slags premiär. Första gången jag använde den, första gången jag gjorde ribs, grillade och rökte lax och räkor, och körde en fransyska som stek/rostbiff (den blev förfärligt god, inte minst som kallskuret på macka).

Nu dags för en premiär till – Pizza! Har man en pizzasten och en keramikgrill är det ett måste. Och hur svårt kan det vara, tänker den klentrogne med hjärtat lite i halsgropen, innan man sätter igång… Spoiler alert – det blev jättebra. Men först till hur jag satte upp det hela.

Det är viktigt hur man anordnar grillgaller och de andra prylarna.  Nu försökte jag få en hög och jämn genomströmning av värme och cirkulation runt pizzastenen så den inte skulle bli för varm och bränna pizzorna i botten. 

Över till pizzorna. Deg inköpt på restaurang Lilla Rött i Trollbäcken, en av våra bästa (vi har flera!) allmänna restaurangen här som dessutom gör en väldigt bra pizza. Det finns många bra degrecept, och någon dag kommer jag (nog) dit, men den här gången genade vi lite.

Det ser så lätt ut när en van, duktig och erfaren pizzabagare med händerna drar ut degen så det blir en rund, lagom tjock och jämn pajbotten. För en annan är det inte lika lätt. Man får acceptera avvikande form, jämnhet etc. Döm själva. Men degen var lätt att jobba med, fin elasticitet och inte så svår att arbeta med. Det kan bara bli bättre.

Sen, vad ska man toppa med? Här sätter ju bara den egna kreativiteten och fantasin gränserna. I botten dock alltid tomatsås (hemgjord) och riven ost (80% lagrad Prästost och resten parmesan). Skinka, pepparsalami, skuren svamp, kronärtskockshjärtan, strimlad paprika etc etc, lite mozzarella och några basilikablad på toppen efteråt. Gillade sältan och syran som pepparsalamin gav, plus osten och svampen förstås.

Det smakade underbart gott. Pizzorna blev (bortsett från formen) nästintill perfekta, lagom färg undertill med bubblorna puttrandes ovanpå. Drygt 300 grader i grillen, 5-7 minuter för varje pizza. Det lönade sig uppenbarligen att läsa recept och titta på Youtube (och där finns ALLT!)

Det är lite pilligt med pizza, det tar sin tid innan grillen värms upp etc, men är det inte så det ska vara? Det är lika mycket vägen som gäller, eller hur? Gäller egentligen all matlagning. Och fotograferande!

På återseende//Göran

2020-05-02 22:50   pdahlen

Det såg riktigt gott ut och det ser ut att vara en fin grill.

Besvara

Svar från gorred 2020-05-02 22:55

Tack Peter. Och grillen är väldigt seriös, mot nya djärva grillmål gäller! 😁😎
//GöranR

Svara

2020-05-04 00:48   gunte

Ser smarrigt ut med knapriga goda kanter..
Mvh/Gunte..

Besvara

Svar från gorred 2020-05-04 10:40

Tack Gunte. Det blev oväntat gott faktiskt.
//GöranR

Svara