West Massachusetts II: The Flower Bridge

Där the Deerfield River rinner fram delar den städerna Buckland och Shellburne Falls som alltså ligger mittemot varandra på ömse sidor floden. Där finns sedan lång tid tillbaka en bro, en stålkonstruktion, men eftersom den bara tog begränsad frakt byggdes 1908 en kraftigare cementbro bredvid där tåg kunde frakta såväl tung last till fabriksanläggningarna norröver som arbetare som skulle till jobbet. För personfrakten fanns en trolley (ung. spårvagn) som också fungerade som ett social möjlighet att förena de båda städerna. Tågfrakten blev utkonkurrerad av biltrafik undan för undan och tåget upphörde i slutet av 1920-talet.

Efter att bron slutat att användas, tog sig ett gäng driftiga kvinnor i Shellburne Falls sig an den, med visioner om att göra nånting vackert av den . Man samlade ihop 1000 dollars (en på den tiden tämligen ofattbart stor summa) och fraktade dit stora lass med jord etc. Sen hände emellertid inte så mycket med bron förrän på 1970-talet, då man återigen började intressera sig för den. Den hade förfallit kraftigt, det hade blivit för dyrt att ta ner den, och den behövdes egentligen inte, men genom en omfattande insamlingsaktion (där återigen The Womens Club spelade stor roll) kunde man ta de första spadtagen till en rekonstruktion till vad bron är idag; sprakande och prunkande rabatter med massor av olika blommor och träd som kantar den, med en gångväg emellan.

Bron har därefter blivit en lokal attraktion som ryktesvis nått ut internationellt.

Vårt besök nu, i mitten av maj var lite tidigt på säsongen. Men jag kan bara föreställa mig hur den ser ut om en månad eller längre! Den gör skäl för namnet nu, men då måste det vara ett prunkande utan dess like.

På återseende//Göran